Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
320. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 April 10/20 Pr.: Osnabrück 1645 April 12/22
320
Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Besuch d’Avaux’: Resolution aus Paris, Abreise vom Kongreß möglich, Rat Conta-
rinis , schwedische Satisfaktion u. Brandenburg. – Besuch bei Servien: Französischer
Verhandlungsvorschlag, Reise nach Osnabrück angekündigt, Besprechung zwischen
Vermittlern u. kaiserlichen Gesandten über die französische Proposition u. Ver-
handlungsmodus der reichsständischen Gesandten, Hessen-Kassel, französische Ver-
tragsratifikation , Rákóczys Sonderfriede mit dem Kaiser. – St. Romain u. Rorté.
Hvadh Eders E. E. medh sidste post monde förmäla, at jag them Frantzösche
gesanterne skulle förehålla, hafver jag i går förrättadt emot her d’Avaux,
då han var här hoos mig, hvaropå han gaf mig til svar, at the nu omsijder
hafva bekommit fulkommelig resolution ifrån hoffvet öfver ett och annadt,
så at the kunna fahra fort; hvarföre the och inthet villia dröija, uthan i thesse
dagar theröfver communicera medh Eders E. E., då een af them ärnar reesa
öfver till Ossnabrugk, och at the sedan medh thet snareste kunna komma til
propositionens uthlefvererande; i medier tijdh förmodde han at Eders E. E.
täcktes innehålla och effter giordt afskeedh fördröija, til thess the sitt upsatt
hade Eders E. E. communicerat. Om sitt particular ehrende förmälte han så
vida, at han nu omsijder hafver fått afskeedh at reesa härifrån, när han vill,
hvartil han låtz vara heelt inclinerat seijandes, at han på så åthskilligt sätt
blifver attaquerat och moste lijda förföllielse, at honom är omöijeligit längre
at uthstå; och såssom Hiob ibland andre mootgånger motte omsider höra
förvitelsser utaf sin egen hustru och närmaste vänner, altså ginge honom
mäst til sinnes, at utaf them han alt bijståndh hade förmodat, moste han nu
befruchta contrarium, för hvar skuldh thet vore tidh, at han annorledes
såge sig omm.
Han berättade desslijkest, huru her Contareni hafver styrckt honom at blifva
qvarr och iblandh andre skähl gifvit honom och thesse tvenne rådh, först
at han skulle foga her Servien, låtha honom rådha och gå honom i alt til-
handa ; thet andra, at han inthet skulle låtha sig märckia hafva så stor affec-
tion til the Svenska och Hessarna, effter sådant räcknas honom til een crime,
öfver hvilket han syntes vara mycket bekymbradt exaggererandes thet, huru
han nu skal hållas criminel för thet han tilförende hafver varit ähradt, aesti-
merat och för hvilkedt han af sin kung och förre cardinalen hafver hafft all
gunst, satisfaction och yttermehre promesser och theruthi han altidh hafver
förmeenadt sig göra vääl, och at hans ovänner skole vända honom nu thet
til een last, såssom han sig häröfver vidhlyffteligen beklagade. Och jag
theremot tröstade honom, såssom jag bäst kunde, och sökte at enskylla alt
och vändadt til thet bästa. Hvadh resolution han nu fattar om sin reesa, kan
man inthet veeta; hans ordre ifrån hofvet skal vara sådan, at, om han står
theruppå at villia hädan, så kunna the inthet förhålla honom sit afskeedh,
doch blifver han therhoos bedin och förmanat at patientiera och förbijda
endan. S:t Romain berättade mig, at han hafver giordt all möijelig flijt at
persuadera honom til blifva, doch hafver han ännu inthet kunnat bracht
honom til den resolution. Och om något argument skulle beveeka honom
thertil, so vore thet, at Frantzösche håfvet är resolut at gå fort och uprichtigt
medh sakerna, så at han snart kunde hafva til förmoda een godh endskap.
Iblandh annat snack kom han omsijder til fråga, hvadh jag förmeente
Eders E. E. endtlige meening vara in puncto satisfationis och om chronan
skulle låtha sig nöija medh halfve Pomeren; hvilket jag svarade mig inthet
vara vitterligit, uthan kunde sådant effter tiden och omstendigheeterna
gifva sig i tractaten, doch för min particulier syntes mig vara tienligast, at
man inthet desmembrerade och förstyckade ett så vackert furstendöme,
uthan låthe thet blifva tilsammans, såssom thet tilförende hafver varit,
och kunde änthå inthet vara för mycket. Han obiicierade Churbrandeburgs
praetension och at man svärlig skulle finna medel at stella honom tilfridz,
men på thet sättet at han finge behålla halffparten, skulle thet lättare afgå,
såssom han tilförende någorledes hafver utaf them Brandeburgische
förnummit. Sedan vore och medh Förpomeren allena inthet tilgiörandes,
medh mindre man och hade Wismar thertil för hampnen skuldh. Men huru
thet beqvembligen skulle skie medh hertigen af Mechlenburg, som altidh
hafver varit vän, viste han inthet. Ehvarupå thet då skulle stanna, hölt
han rådeligast, at man aftaalte sinemellan, hvilket thet yttersta skulle vara,
at om man låther afftinga ett stycke och annadt, at man då omsijder kunde
seija reentuth, at man dhervidh ville blifva och at Keijssaren på ingen annan
condition skulle hafva någon fredh at vänta.
Herr Servient besökte jag i dag, påminte honom sammaledes sitt giorde
lyffte om communication af theres project, hvartil Eders E. E. på sin sijda
vore färdige och inthet sinnade länge til at dröija; hvarupå han sig således
enskyllade, at, om the hade then förfarenheeten i the Tyske saker som
Eders E. E. och så monge förfarne utaf stenderne vidh handen, så hade the
väl strax kunnat blifve färdige. Thertil är thet missförståndh them emellan
kommet, at the härtil inthet hafva kunnat giordt, men effter nu Contareni
hafver något lagdt sig therom och the åter hafva begynt at gå tilsammans
och S:t Romain theröfver ähr ankommen medh nöijachtig ordre ifrån
hofvet, så skal thet inthet dröija, uthan vil een af them eller beggies (doch
som jag märker, blifver thet monsieur Servien) söndag heller montag reesa
af til Ossnabrüg at öfverläggia medh Eders Excell:r; och hölt han råde-
ligit , at the väl motte taga sine breef in originali medh sig, them the hafva
fådt ifrån håfvet at vijsa Eders E. E., huru väl the hafva förklarat sig och i
synnerheet recommenderat crohnans Sveriges interesse, medh hvadh mehra
han förmodde Eders E. E. skulle finna gott contentement utaf, och fördens-
kuldh skulle inthet mehr fehla på theres sijda.
Thernäst berättade han, at mediatores hafva i går varit hoos them och på
the Spanisches vägnar öfvergifvit ett svar opå then sidste Frantzosernes
inlagu, hvilkedt skal vara temmelig vidhlyfftigt och impertinent, therutaf
han lofvade mig medh första een copia. Bemelte mediatores haffva och medh
thetsamma på the keijsserliges vägnar mundtligen rapporterat theras svar
opå thet som Frantzösche gesandterna för någon tidh sedan hafva låthidt
them förehålla, uthi hvilket alt the hafva sig temmelig favorablement för-
klarat , såssom först de modo tractendi uthan någon ytterligare schrifft-
växling , sedan hufvudhpropositionen ähr öfvergifvin, hafva the låthidt sig
behaga, sammaledes at stenderne måge vidh tractaten hafva sine vota och
suffragia och thet på sätt och vijs som på rijkzdagarna, nemblig at chur-
försterne göra ett collegium för sig, försterne och städerna sedan hvar för
sig collegialiter, doch medh thet förbehåldh therhoos, at deputations-
convent i Franckfurth skal transfereras hijt och densamme repraesentera
stenderne, endogh jag inthet kan förstå, huru thet medh hvart annat vill
komma öfvereens.
Om Trevirensi hafva the sig så förklarat, at, när propositionen blir öfver-
gifven , skal thet vara thet förste, som the villia företaga och affhielpa.
Medh Hesserne hafva the och lofvat villia tractera immediate äller genom
Frantzoserne och att the theropå nogsampt vore instruerade. Om stendernes
i Franckrijke eller parlamentets ratification, som the tilförende hafva före-
slaget , låtha the falla seijandes, at the ingen novitet begära, uthan låtha sig
nöija såssom för thetta dher i landet kan vara brukeligit.
Föruthan dette discurrerade han något om Racozis accommodement, hölt
rådeligit, at man låther imprimera honom, at denne hans eensidige fridh
inthet kunde i längden hafva något beståndh, medh mindre han på thenne
tractat och i universalfriden blifver innesluthen; therigenom kunde man i
medler tidh hafva honom sig tilhanda, åthminstonne at han icke giör
Keijssaren något bijståndh och at han inthet desarmerar sig, uthan at
Keijssaren lijkväl motte hafva någon ombrage för honom.
S:t Romain säger sig ännu inthet vara resolverat at residera i Ossnabrügk,
förrän han får see, om her d’Avaux blifver qvarr äller inthet …
Eigh. PS.: Baron de Rorté var rätt nu hooss mig, gaff tillkänna, att han i
dag reeser aff till Ossnabr., mäst för dän orsak, att han åstundar vara där
tillstädes i conferencen emellan E. Ex. och dän aff Frantzösche gesandterna,
som dijtt kommer, sig till information och underrättelse, äffter han för-
meenar då bliffva moverade the förnämbste puncter, som komma i con-
sideration på tractaten och såsom till fundament til hele negotiationen.