Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
124. Salvius an Axel Oxenstierna Osnabrück 1644 Februar 18/28 Pr.: Stockholm 1644 April 25/Mai 5

14
124

15

Salvius an Axel Oxenstierna


16
Osnabrück 1644 Februar 18/28
17
Pr.: Stockholm 1644 April 25/Mai 5

18
Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 1 ], 161–168’ Duplikat: A. Ox. Slg. B I

19
Gründe für Verbleiben in Osnabrück. Paßverweigerung für dänische Gesandte.
20
Zögern der französischen Gesandten mit ihrer Anreise. Venezianische Vermittlung.
21
Wittgenstein. Dänischer Krieg. Großbritaniens Verhältnis zu Dänemark. Hal-
22
tung Frankreichs, Hessen-Kassels u. der evangelischen Reichsstände zum dänischen
23
Krieg. Finanzen. – PS.: Französisches Vermittlungsangebot. Rákóczy. Anreise
24
der französischen Gesandten.

25
Jagh reeste icke till Ossnabrügge i annan meeningh än att strax begifva
26
migh till Minden igen och blifva ther, till thes Galli uhr Hollandh och
27
vij uhr Minden tillijka anreeste till handelsplatzen. Men h. ambassadeur
28
Oxenstiern, Rorté och S:t Romain sampt alle man hafve rådt och bedit migh
29
blifva här qvar, på thet icke the keijsersche opblåste af thet Weimariske neder-
30
laget och thet Holsteiniske infallet motte taga mitt afreesande till een prae-
31
text at och ryckia hädan och fridztractaten altså heelt ophäfves. Jagh är
32
altså qvarblifvin och hafver most sakerne i Hamburgh i medier tidh genom
33
bref och budh förrätta. Här äre än the keijserische, Auersberg och Chran,
34
föregifva sig i desse dagar hafva fått ny ordre af Keijsaren att blifva här till
35
den sidsta man, på thet heela verlden må see, att feelet icke är hoos them.
36
På Danmarkz vägnar är Langerman qvarblifven; om Danmark hafver ännu

[p. 173] [scan. 205]


1
hopp att continuera interpositionen eller vill här concurrera som en inter-
2
essent , får man see. Rijkzcantzlern är i Hamburg, Krabbe och Lippe i Bre-
3
men . Feltmarschalken hafver betänkiande att förpassa them heem igen.
4
Thet föroraskas nogot taal hoos verlden, såsom hölles icke ius gentium,
5
efter the vore legati på alle partiers godhetande hijt reeste och borde ofee-
6
lige heemlåtas. Jagh må fuller bekenna, att migh, Rorté och S:t Romain
7
synes, the göra oss dubbelt större skada liggiande här i Tyska städerne, ähn
8
ther the vore i Danmark, och alt fördenskuld bätter vore, man slepte them
9
heem. I Danmark är hvadh heller än intet feel på onda rådgifvare. Men
10
efter her ambassadeur Oxenstiern är af samma meeningh med feltmarschal-
11
ken , så ställer jagh thet therhänn.

12
Baron de Rorté hafver sigh och här inrättat. Fleere fremmande äre här än
13
icke. Electores och ordines imperii gifva före sigh vela komma, så snart
14
Galli erskijna. Galli äre an i Haag; hvadh the oss skrifve, vijsa bijlagorne.
15
Men i förgår kom breef, at Servien går tilbakar ådt Paris och d’Avaux medh
16
the Holländiske gesandterne komma allena till Münster. Caesariani, Hispani,
17
Veneti ähre i Münster, Påvens nuncius i Cöln, men ferdig att ahnreesa
18
till Münster, strax Galli anreesa. Skiutes altså all drögzmål på Franzoserne.
19
Vij hafve härtill publice endtskyllat them, så mycket medh skääl hafver
20
kunnat skee och privatim yrkt theres ahnkomst. Men thet skrijder nu heelt
21
öfver kredit medh them och hafver|:därom de Rortés Tyske secretarius
22
secreto sagt migh:|, at thet|:ähr lauter fixererij medh them och vij hade
23
orsaak att see oss före:|. Kommer nu d’Avaux vist ahn til Münster, så kom-
24
mer och her Oxenstiern hijt och reesa vij strax till communication medh
25
them mitt emillan Münster och här. Vij hafve här nu ingen underhandlare;
26
att handla immediate medh the keijserske, giffver Gallis jalousie. Veneti
27
interposition hafver Kongl:M:tt långe sedan accepterat, och är Contareno
28
thertill beredd. Men efter intet är om Venetis i vår instruction förmält och
29
her ambassadeur Oxenstiern seger sig intet veta om then förre acceptationen,
30
så är oss öfver interpositore eller annan modo tractandi ny ordre nödigh.
31
Grefven aff Witgenstein är caput legationis Brandenburgicae. Hvadh han
32
åter nu skrifver migh, täckes E.Exc. förnimma af bijlagan. Jagh ställer hör-
33
sambligen till E.Excell. gunstige godtfinnande, om eller hvadh E.Exc.
34
täckes honom svara|:och om nyttigt syntes, at något obligeran.:|

35
Anlangande det Danska krijget medan det är icke allenast iustum, uthan och
36
necessarium, så hafver feltmarschalken tämmeligen väl drabbat thet rätta
37
tempo. Hade thet varit i begynnelsen på hösten, så hade icke heller skadt.
38
Lijtet värfvat folck är i Dannemark, föga får the uhr Tyskland, Engel-
39
land , Preussen, så lenge vinteren vahrar. Ther och feltmarschalkerne, h.
40
Gustaff Horn på den ena och her Torstenson på denne sijdan|:bruka ce-
41
leritet :|, så hoppas man, att the|:Danske öijarne mäst kunne occuperas:|,
42
förän nogon real succurs för Danmark kan skee uhr nogot fremmande land.
43
Heela Cimbrica Chersonesus är på denne sijdan alt under Kon.M:ts de-

[p. 174] [scan. 206]


1
votion . Om Halland, Blekinge och Skåne vill man och nu mehr intet stort
2
tvifla. Största|:hoppet sätter kongen i Danmark på sin flotta:|. Men|:om
3
feltmarskalkerne medh macht attaquera Seelandt tillijka å begge sijdor:|,
4
så skall|:han:|näpligen kunna|:blåtta sigh medh så mycket folck:| som |:
5
flottans besättning kräfver. Celeritet och praevention:|i alt är thet förnemb-
6
ste . Medh|:Ösell, Gottlandh, Bornholm:| skickas sig fuller, när|:vår flotta
7
kommer i siön.:|Louis de Geere och Spiring kunna|:uhr Hollandh atta-
8
quera Norige och Dalekarlarne uhr Sverige. Tycho Brahes prognosticon:|
9
näst Gudz hielp förhanden, om |:Sverige nu nyttiar tijden och occasionen.:|
10
Här är en flygande tijdende uhr Muschow, att bruden är hastigt dödh och
11
greff Woldemar på hemreesan. Tijden gifver thet. Eliest skal ex Magna Tar-
12
taria een irruption vara skedd ådt Casan och Astracan, tijt Muschowitern
13
nu i nogre postar skriffves hafva most sända mäst sitt krigzfolck. The andre
14
Tartarne skriffves och till m/80 man vara infallne i Polan, at man vill hoppas,
15
thet|:medh Danmarck skall:|thet|:närmaste blifva färdigt, förähn någon|:
16
Polnisk eller Muskowitisch diversion kan anstellas:|eller sådane|: diversio-
17
ner :|heelt blifva|:tilbakars:|.

18
Den prompteste succurs, som Danmark skal kunna hafva, moste skee af
19
Keijsaren. Keijsaren, Spagniern noch Beyerfürsten see detta Danska krijget
20
gerna, hafva nu theres gesandter i Passow at berådslå, huru the thet sigh
21
till nytta bruka måge. Correspondentierne lyda, att the lära sökia med macht
22
at falla |:nedh moot siökanten och tillijka sigh till hålla vår armee i Juth-
23
landh :|uthom|:Tyska grentzerne:|hafvande således |:heela Tysklandh på
24
ryggen:|till hielp och gåå dessemillan allenast|:defensive moot Francke-
25
rijke :|. Men the Danske legati hafve här och ther låtet sig förlyda, att the
26
icke allenast ingen succurs begäre aff Keijsaren, uthan bedie och Gudh be-
27
vare sig therföre fruchtandes, att the Svenska skole äffvenså gerna slås med
28
Keijsaren i Holstein och Jutland som op i the Tyska ödeslanden, då både
29
Svenska och keijserska vorde them heelt och hollet ruinerande. Om nu
30
lijkväl anten the Danske sökia them om succurs eller the komma obedna,
31
thet får man see. Och synes lijkväl högnödigt theremot, först att|: Königs-
32
marck och landgrefvinnan gå närmaste tillhopa och afväria sådant effter
33
möijeligheet:|; secundo att|:Ragoczys alliance ratificeras, thet han må gå
34
lös på erfländerne:|; tertio att|:Frantzoserne:|starkt pousseras att agera|:
35
medh macht frå Rhenströmen:|. Jagh förnimmer eliest icke möörkt|:af
36
Rortées discurs, att dhe Weimarsche troupperne:| äre dem|:een stachel i
37
ögorne:|och at the sökia till at|:distrahera frå:| them|:hvarandre:|och här
38
och ther|:uthdeela them i andra åthskillige armeer:|.

39
Uhr magna Britannia hafver Danmark näpeligen nogon succurs at förmoda.
40
Kungen i Engeland hafver alle händer dessförutan fulla. Parlamentet och
41
Skottarne äre kungen i Dannemark spinnfiende. Han hafver sendt succurs
42
moot them för detta, confiscerat Engliske skepp i Glückstadt, som hafve
43
hafft Parlamentes pass och nu nyligen icke stedt theres gesandter i Danmark

[p. 175] [scan. 207]


1
til audience, theröfver han är illa content kommen tillbakas ådt Hamburg
2
hootande Danmark med Parlamentes flotta.

3
Frankrijke, landgrefvinnan och the protesterande ständer i Tyskland see
4
thet Danska krijget ogärna; Galli och landgrefvinnan derföre at the fruchta,
5
thet Sverige icke är bastant at utföra begge krigen och derföre börden
6
komma desto odrägeligare på them; protestantes derföre at the hade stoore
7
hopp på den Danska interpositionen i fridztractaten at erholla therigenom
8
desto bättre conditiones både aff Keijsaren och Sveriges chrona, så vida
9
satisfactionen angåår. Thet högsta, som the Danske och alle theres affectio-
10
nerade mäst blasmera, är, at Sveriges chrona hetz hafva begynt detta Danska
11
krijget uthan orsaak och utan indictione, såsom E.Exc. täckes gunsteligen
12
förnimma af bijlagorne, och smijdes än flere sådane pasquiller här och ther;
13
hvarföre vore myckit högnödige, at chronan ju förr ju heller publicerade ett
14
manifest. Vij göre fuller i medier tijd, hvadh vij kunne thertill, men icke så
15
noge vettande alla acta och omständer, efter vij hafve sällan aviser af Ström-
16
feld och icke sedt mehr än ett Sveriges rijkes rådz bref af den 19./29. Au-
17
gusti till senaten i Danmark, så kunne vij icke så dristigt görat eller till äf-
18
ventyrs så rätt drabbat, som sig bör och behoff giordes, efftersom E.Exc.
19
täckes gunsteligen endtskylla, ther jagh innelagde mit svar till d’Avaux och
20
Servien kan i nogot sådant hafva feelat och fördenschuld most blifva in
21
generalibus, ther doch många flere omständer kunne vara, som aggravera
22
the Danskes procedurer och nödige vore, att medh theres rätta färgor uth-
23
strykes för verlden. Så synes och mächtog nödigt, thet Kon.M:tt serdeles
24
täcktes sielf skrifva till Frankrijke, Holland och landgrefvinnan, communi-
25
cera them orsakerne, entskylla armeens afförande uhr Tyskland, förvissa
26
them om reditu, alliancens fasthollande och bestendige cooperation till att
27
erholla en almän redeligh frid så nu som förr. Ty om Frankrijket therom
28
tviflar, så höre subsidierne op (om penningar går dessföruthan heelt knapt
29
till i Frankrijke) och han seer sig på annat sätt före. Jag taalte här för fåå
30
dagar sedan medh Rorté och S:t Romain om den artikeln i den Wissmarske
31
alliancen: si novus hostis enascatur etc., då skulle Frankrijke post frustra
32
tentatam amicabilem compositionem assistera oss. Då happade i hastigheet
33
fram, att|:den Wismarske alliancen:|vore|:inthet af Frankrijke ratificerat:|.
34
Landgrefvinnan är i så mycken större apprehension, som hon är nu allena
35
igen moot Keijsaren. Feltmarskalken gör mycket väl, att han hafver asse-
36
curerat Hennes Furstl. Nådes uthskickade Günterodt så och Gallos genom
37
Davaugour om alt sådant.

38
Hvadh|:Churbrandenburg:|nu fattar för consilia af detta Danska krijget
39
ratione|:Pomeraniae:|, thet moste tijden oppenbara.

40
|:Lybeck:|hafver i förtijden heets hollet ballancen mellan the Nordische
41
kungarijken. |:Städerna hålla ther nu een sammankompst:|. Hvadh ther
42
förehafves, gifver tijden. Lübeck och Hamburg värffva till theres säkerheet.
43
Keijsaren förmaner them högt och hårt at sluta all tilförsel för armeen.

[p. 176] [scan. 208]


1
Staden Bremen seer gerna, att kungen i Danmark hafver fått gäster, Ham-
2
burg äfvenså i förstonne. Men efter gemeene mans handel och näring tages
3
aff genom omslaget i Kijls turbation och Holsteins ruin, så att een hoop
4
hafva allorede therföre banqueroutterat och fleere förmodas fölia snart efter,
5
så begynna the murra. Och gör her feltmarschalken mächtig väl, at han
6
låter medh the städerne hollas godh vänskap, alsdenstundh man till begge
7
krijgen hafver them mycket af nöden.

8
Vintersubsidierne af Frankrijke hafve nu in fine Januarii begynt falla och
9
falla ännu efter handen, eftersom the kunne per vechsel indragas. Jagh con-
10
tenterar theraf först och fremst feltmarschalkens assignationer och så the
11
torfftigste af the andra, så vida the räckia. The uthsände 500 skippund kop-
12
par liggia än osölda. Genom detta infallet är all handel stutzat i Lübeck och
13
Hamburg, så kan och för vinteren schuld intet uthskeppas. Gahrkopparen
14
kostar 50 richsdaler skippundet i Lübeck, doch är ingen, som köper. När
15
Elben blifver reen och seglatzen begynnet begynner gå, så får men see, om man kan
16
slån löss. Han är eliest besvärat medh m/20 rdr. Postarne ville vij härefter sända
17
på |:Skagen och Stralsundh:| och idkeligen berätta, hradh hvadh här förefaller. Och
18
detta är således på Kon.M:tz allernådigste skrifvelser af den 1./11. Decemb. ,
19
som Lars Månsson i går hijt brachte och på den andra af ult. Decemb. som
20
vij finge någre vickur sedan vidh Louis de Geres öfverkomst, mitt under-
21
dånigste och hörsambste svar och relation. Flere acta sender her ambassadeur
22
Oxenstiern. Vij varda oss högst beflijtandes Kon.M:tz befallningar med all
23
troo och hörsamheet att efterkomma …

24
PS.: Som detta var skrifvit, kom Rorté till mig, hade fått bref uhr Frankrij-
25
ke af den 3./13. Febr., at the ther|:mechtigt högt apprehendera thet Danske
26
krijgedt:|med befallningh, att han skulle hoos oss sondera, om Kon.M:tt
27
behagade, så ville Frankrijke strax sända een ambassada och sökia till att
28
förlijkat. Jag lofvade mig vele berättat, excuserade, justificerade och ex-
29
plicerade therhoos K.M:ts och Sveriges chronas intention till alliancens
30
fasthollande och thet thet Tyska både krigz- och fridztractatens samfälte
31
fortsättiande, contenterande honom thet bästa jag kunde. Han hafver för-
32
nummet , at|:Ragoczy:|hade|:teknat alliance:|, badh endeligen om dess
33
communication med Frankrijke. Han sade och nu, att Servien icke reeser
34
till Frankrijke, uthan att han, d’Avaux, och the Hollendske gesandterne äre
35
alle dagar förväntande; sade och, at såsom legati Gallici hafve medh Batavis
36
adjusterat modum tractandi och conditiones, huru vidt the vele på hvar
37
sidan gå eller icke, altså vele the och medh oss göra thetsamma skrifteligen,
38
att vij skole först under oss föreena oss, hvaropå chronorne in communi
39
och hvarthera in particulari till thet högsta skole bestå och mutuo drifva och
40
icke therifrå afvijka. Thet lärer blifva|:een act, som fordrar circumspection:|.

[p. 177] [scan. 209]


1
Beilagen in DG, A I 1 , Legat. [ 1 ]:


2
[1.] 176–177 d’Avaux u. Servien an Salvius. Den Haag 1644 Januar 21/31

3
[2.] 178–179’ d’Avaux an Salvius. Den Haag 1643 Dezember 8118

4
[3.] 180–182’ d’Avaux u. Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Den Haag 1643
5
November 30/Dezember 10

6
[ 4. ] 183 [ Nr. 116 ] Salvius an d’Avaux [ Auszug ] Osnabrück 1644 Februar 1/11

7
[ 5. ] 184–185’ [ Nr. 107 ] Salvius an d’Avaux u. Servien. Osnabrück 1644 Januar 20/30
8
Druck: J. G. v. Meiern I S. 85–86

9
[6.] 186–187’ Dänisch. Agent in Den Haag an den dänisch. Reichskanzler [undatierter
10
Auszug]

11
[ 7. ] 188–194’ Politischer auss göttlichen unnd der ehrbahren völcker rechten
12
kürtzlich gefasster discursus über den schwedisch-dänischen Krieg.

Documents