Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
28. Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1646 Januar 16/26

17
[26] / 28/–

18

Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


19
Osnabrück 1646 Januar 16/26

20
Konz.: J. Ox. Slg. A II

21
Kopie: DG, A I 1, Legat. [ 4], 82–84’ als Beilage H der Nr. 31

22
Gerüchte über heimliche Verhandlungen der Franzosen mit den Kaiserlichen. Widerlegung der
23
französischen Vorwürfe im einzelnen.

24
Bestätigung des Berichtes Rosenhanes vom 13./23. Januar über die Beschwerden
25
Longuevilles.

26
Hvadh nu thetta alt i gemeen vijdhkommer, synnes thet flijta och vara
27
talat af een hastigh ijfver och kanhända någon apprehension och inbillingh,

[p. 89] [scan. 129]


1
som tracterades här och på vår sijda någott underhandhen medh the kaijser-
2
lige, Franckrijke och theres ministrer ovettandes; efftersom Cerisantes

32
Marc Duncan de Cerisantes, schwedischer Hofrat und Geschäftsträger in Paris. P. Sondén S. 37.

3
skrifver till migh, Johan Oxenstierna, medh sidsta posten, det i Franckrijke
4
skulle hafva varitt stort roop och taal om våre heemlige congresser och
5
handlingar medh vederparten, the ock Schiller confirmerar efter cardinal
6
Mazarini breef till d’Avaux, som in originali skall vara vijst her residenten
7
och innehålla, att i Franckrijke vore vetterligit, det her residenten umginge
8
medh the Spanske, plägandes hemliga tractater från nästförledne Septembris
9
månatt

33
Heimliche Verhandlungen Rosenhanes mit Peñaranda erwähnen die Franzosen mehrfach. In Paris
34
argwöhnte man, wie Mazarin am 22. Dezember 1645 erwähnte, daß die dort verbreitete anti-
35
französische Druckschrift Bibliotheca Gallo-Suecica unmittelbar auf diese Verhandlungen
36
zurückgehen und unter Mitwirkung von Brun und Saavedra entstanden sein könne: Négociations
37
secrètes II S. 234. Im gleichzeitigen Memoire des Königs wird die Schuld an der Entstehung
38
der Schrift auf Salvius geschoben: ebd. S. 238.
.

10
Ob es sich hierbei um bloße Einbildungen der Franzosen oder die Absicht handle,
11
der Krone Schweden die Schuld zuzuschieben, müsse sich zeigen. Schweden habe oft-
12
mals bewiesen, daß es gegenüber Frankreich aufrichtig handele.

13
Hvadh nu brefvett och beskylningarne in particulari angår, så kommer oss
14
främmande före och är inthet uthan eftertänkiande, att Danske krijgett,
15
som Franckrijke inthet angick och nu är bijlagt samptt armistitia medh
16
Churbrandheburg

39
Waffenstillstand von Stockholm vom 14./24. Juli 1641. Druck: Th. von Moerner Nr. 64
40
(S. 128–131). Vgl. F. Dickmann S. 109. C. Th. Odhner S. 75.
och Saxen , som the hälst emot migh, Johan Oxen-
17
stierna, i sidsta sammanvaru i Mönster icke allenast inthet improberade,
18
uthan lofvade och dömbde vara chronerne till godo och fördeel, ville nu
19
draga om till en reproche. Ofvanbemälte bäggie churfursten hafva ju varitt
20
Kgl. Maj. foederati och stått i krijgett emot Kaijsaren och nu effter när-
21
varande tijdz lopp och sakernes beskaffenheet bevekts hijt igen och på vår
22
sijdho, fördenskuldh inthet vara uthur vägen, uthan nyttigt och medh
23
Wismariske alliancens

42
Förbundsfördrag mellan Sverge och Frankrike, gällande för en tid af tre år, Wismar
43
20. März 1636: Sverges Traktater V 2 (1909) S. 366–376; und Interimskonvention
44
mellan den svenske rikskanseleren och den franske legaten St. Chamond, Wismar
45
1. April 1636: ebd. S. 373–375. Vgl. F. W. Barthold: Geschichte des großen deutschen
46
Krieges I (1842) S. 342.
3 articul conformt, att the icke allenast tilllåtes,
24
uthan droges tillbaker och från Käijsaren. Medh Churbrandeburgh hafver
25
Franckrijke inthet hafft något krijgh, uthan fast meere caresserat honom,
26
på alla måtto myckett minder ofrådt eller lagt sigh emot armistitii tractaten
27
medh honom. Thet som medh Chursaxen är uprättatt af Königsmark,
28
hafver thenne för sigh allena uthan Kgl. Maj. vetskap eller ringeste commu-
29
nication begynt och sub rato slutet, viliandes försäkra feldtmarskalken och
30
vinna bättre lägenheet, att secundera hufudharmeen, och är thetta aldeles
31
inthet uthan communication medh de Fransöske. Ty generalmajoren her

[p. 90] [scan. 130]


1
Axel Lilie

27
Axel Lillte, schwedischer Generalmajor, * 23. Juli 1603 Berga bei Kalmar, † 20. Dezember
28
1662 Lövstad. SMK IV S. 587. APK 15200.
, sedan thet bief honom härifrån förehållet, att på thenna ohrten
2
och hälst legatio Gallica besvarade sigh theröfver, att man fiek lijten kundh-
3
skap om sedan och hvadh medh Chursaxen var slutet, svarade att feldt-
4
marskalken her Torstensson, blifvandes besökt af byskopen af Hall

29
August Herzog von Sachsen, Administrator von Magdeburg, der in Halle a. d. Saale residierte.
30
Vgl. [S. 7 Anm. 1] .
, i
5
thenna saken hafver rådhfrågat baron d’Avangour och fått till svar, att man
6
måtte nu man menagera thett tillbudet om Chursaxen accommodation, så
7
gott man kundhe.

8
Das von den Franzosen getadelte Verhalten Königsmarcks rechtfertige sich aus den
9
damaligen militärischen und politischen Gegebenheiten. Die Zulassung La Bardes
10
könne ohne königliche Anweisung nicht bewilligt werden, auch wenn La Barde heute
11
mit harten Worten darauf gedrungen habe.

12
Huru vij 3. hafva nämpt dhe innehafvande stiffterne, thet veet here resi-
13
denten förr och seer ännu vijdare af innelagdhe copia. När legatio Gallica
14
rooga och rätt tillseer, så är inthett talt emot thet, som the ville och dorfve
15
på uthi Mönster, nämbligen att vij inthet skulle nämpna flera stiffter än
16
Bremen och Verden, och hafve vij emot Kgl. Maj. ordre allena till att
17
lämpa oss såvijda som skee kunde, legationi Gallicae ther saker in generalis-
18
simis terminis framstelt. Man hoppas att the ju skala så myckett vilia troo
19
oss och hvadh vij hafva talt, som andra löse ordh och chartequer som flijga
20
kringh

31
Gemeint ist wohl die Bibliotheca Gallo-Suecica. Vgl. [S. 89 Anm. 2.]
, utspridde af veedherparten, till att förbittra gemuthen oss emillan.
21
Thet ijsersta, som duc de Longueville mäler om, som skulle vij hafva
22
utmålat och giort Franckrijkes satisfaction för stoor, är een opilich talt och
23
löös saju. Solche Behauptungen seien durch nichts zu beweisen. Her residenten
24
skrifve vij detta allt till mehra efterrättelsse och achte vara bäst, att han
25
håller sigh på een tijdh inne och från de Fransöske, afseendes medh all flijt,
26
hvadh de vilia taga sigh före

32
Die Antwort auf das Schreiben Rosenhanes vom 13./23. Januar 1646 ( DG, A I 1, Resident .,
33
9–10) ist hierin nicht enthalten. Rosenhane hatte wegen eines Passes für den Grafen Nassau, einer
34
Salvaguardia für den Dompropst von Münster und wegen des domkapitularischen Hauses Schöne-
35
fliet geschrieben (Memorial wegen Schönefliet beiliegend: ebd., 11–13).
.

Documents