Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
368. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Juli 17/27

5
368

6

Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


7
Osnabrück 1645 Juli 17/27

8
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage B der Nr. 369

9
Verhandlungen mit Löben wegen des Lengericher Schlusses. Jus suffragii der Reichs-
10
stände . Auftrag für Mitteilung an französische Gesandte: Vermutungen über Ab-
11
sichten des Kaisers u. über die in Vorbereitung befindlichen Antwort auf Proposition.
12
Titulaturstreit zwischen den reichsständischen Gesandten. Modus consultandi der
13
Reichsstände.

14
Ehuruväl her residenten kan hafva i minnet och behålla, hvadh honom blef
15
för några dagar munteligen communicerat öfver tillståndet af sakerna på
16
thenne orthen, eenkannerligen hvadh the Churbrandeburgiske hafva den
17
2./12. huius gifvit oss för rapport om the churfurstliges sidst håldne con-
18
gress i Lengriche och då giorde slut öfver modo consultandi, hafva vij lijk-
19
väl tycht lända till herr residentens mera och omständeligare information
20
och effterrättelsse i conduicte af sakerne på sin orth, at han finge samma the
21
Churbrandenburgiskess relation, som the henne giorde för oss, efftersom
22
then och nu härhoos fogas under lit. A extraherat uthur Nr. 367

34
Eine knappe Mitteilung darüber gab Joh. Oxenstierna Rosenhane schon am 14./24. Juli (Kopie
35
als Beilage B der Nr. 369; Konz. des Mylonius: J. Ox. Slg. A II).
.

23
Vij finge äfven i the dagarne härhoos under lit. B bijlagde summariske
24
innehåldh af samma Lengriche slut förnimmandes theruthur thet vore
25
mycket efftertänkeligit och fast annorledess stält, än the Brandenburgiske
26
oss hafva sagdt, så att vij tvijkade, hvilkenthera skulle vara rätt.

27
Till att komma under vädret medh saken och egäntelige förnimma grunden,
28
sökte jagh, Salvius, när jagh den 12./22. huius giorde min revisite till Löben,
29
förnimma, om han blefve vidh sine förre rapport eller om thet som vij sedan
30
hade sport vore sant. Löben bestodh, att hvadh som i thet summariske inne-
31
hållet är begripit, var märgen af slutet och att the churfurstlige till thet da-
32
tumet occuperade att upsättia och revidera sielfva Lengerische gutachten
33
inthet hade hindt communicera thet medh oss och the andre ständerne, män

[p. 691] [scan. 723]


1
vill thet göra innan någre dagar. Thet blef honom therpå remonstrerat, 1.
2
att deputationsdagen, som the Brandenburgiske lijkväl emot oss sadhe, in-
3
thet vore omkull stött, uthan fast nempnet byttas och två ständer (the Bran-
4
deburgiske hafva sagt oss om 6 andre ständer) kommo till then förre nu-
5
merum deputatorum vore deputatio ordinaria äntå lijka vist och Keijsaren
6
obtinerade in effectu thet som han medh ordinaria deputatione effter then
7
förra formen intenterade; 2. hade the Brandenburgiske sagt oss, at then
8
interims formen skulle inthet längre vara än 6 vechur, ther dock i Lengeriche
9
inthet är mält therom och ingen tidh determinerat och sagdt, huru snart
10
Kaijsarens ratification på then universalfridzhandlingen skulle komma och
11
ställess i värket, uthan Kaijsaren hafver thermedh fritt at continuera thenna
12
modum consultandi, så länge honom lyster; 3. ville städerne utslutess både
13
uthan then interims formen och then förmeente correspondencen, som här
14
skulle hållas. 4. Ginge thet churfurstlige slutet ut therpå att alle ständerne
15
antingen deputatio ordinaria eller och universalfridzconventer anställess,
16
skulle komma tillsammans i Münster och ther pläga consultationerne, män
17
här lämnass allenast tvenne churfurstlige och 2 furstlige att underhålla een
18
correspondence. Nu såsom alle specificerade punchter voro ständerne och
19
thenna tractaten praejudicerlige, män then ytersta lände K.M:tt till despect,
20
altså och ther the skulle thermedh fram komma, hade the at vänta therpå
21
tiänlig svar, medh hvadh mera som honom tå blef tillsinness fördt.

22
Straxt therpå hafver Löben thet communicerat medh the keijserlige och
23
Mentzische, den 13./23. lät oss säija, det han fördenskuldh voro sinnat och
24
färdig at postera till Münster, som han och giorde. Hvadh han ther hafver
25
bestält och eliest talt uthför stadzens porten medh her residenten, som han
26
lät oss säija, thet ställe vij till tijden och her residentenss berättelsse, then vij
27
här mäst vänte. J går klockan 5 för middagen kom han igen och lät oss
28
straxt thereffter säija, at han inthet heelt kunnat uträtta i Münster, uthan
29
funnit the Cölniske och Beyerske obstinat och resolverat at blifva vidh thet
30
som slutit är i Lengrichen förebärandess, som Löben lät säija, 1. att thet
31
voro collegio electorali en affront och despect, om the skulle gå ifrån sitt
32
sluut; 2. att then Fransöske ambassaden voro inthet emotet. (Löben säijer,
33
att han hafver lijkväl beskickat duc de Longueville i thenna saken at för-
34
nimma hanss sentiment och fått till svar, at han medh sine colleger confor-
35
merar sigh i thet fallet medh oss och vill theri stå för een man); 3. at vij
36
inthet hade at säija de modo consultandi, uthan om svaret och materia re-
37
sponsi caesarei inthet behagade, hade vij at säija theremot, och 4. när Löben
38
hade sagdt, at ständerne äro inthet väl tillfridz thermedh, skole the Cölniske
39
och Beyerske hafva ladt ther åt och hållit för gäckerij, at ständerne ville
40
läggia sigh theruthi. Therpå skall Löben hafva rådt the andra churfurstlige,
41
at the ville öfverlefverera oss the churfurstliges slut. The Mäntziske och
42
Brandeburgiske vettandes ungefär vår mening ville inthet våga sigh till
43
oss medh thetsamma.

[p. 692] [scan. 724]


1
Vij svarade till det första, at thet var ingen affront at conformera sigh medh
2
the andra ständerne och medh samfäldigt sluut fatta modum consultandi.
3
Men tvertemot thet vore despecterligit, at the Cölniske och Bäyerske ville
4
lee och gäcka the andra ständerne sökiandess at sluta them ifrån sitt välfång-
5
ne iure pacis et belli. Vij ville och förmoda, at, som Löben hade sagt, thet
6
legatio Gallica skulle häruthi vara medh oss eens och the andra churfurstli-
7
ges ordh och säija voro fåfäng, efftersom 3. chronorne visserligen hafva at
8
see uppå och väl taga i acht, hvadh här blifver slutet in modo consultationum.
9
Ständerne äro hijt inviterade at här exercera sitt ius suffragii. The käijserlige,
10
som thet hafva proponerat, ville inthet draga thet undan för ständerne.
11
Skulle the exercerat, så måtte thet vara på något vist sätt, theröfver the
12
måtte sigh eena, eliest och ther the skulle taga vidh thet hus Österrijket nu
13
föga annat vill än truga them till emot all rätt och billigheet till ständernes
14
första praeiudicium, så hade the sin räkning redha giort. Therhän går then
15
5 te i vår och den 7. i then Fransöske propositionen, nämligen at ius pacis
16
blifver ständerne liberum. Skulle the nu förruth få disputera ständerne theraf
17
och the churfurstlige dragat allena till sigh, vore thet vänt bak och fram på
18
sakerne och een godt deel af conditionibus praeliminariter afhandlade. Vij
19
hafvandess icke mindre interesse, at modus consultandi blefvo väl fattat än
20
in materia conditionum, kunde inthet see thetta genom fingern. Vij hoppas
21
och, att the Churbrandeburgiske såsom evangeliske och gode patrioter
22
skulle vara lijka intentionerade. Then meningen hade the evangeliske om
23
them; män i fall the annorledes sigh stälte och secunderade the käijserlige
24
alltför mycket, måtte the lätteligen förlora sin credit hoos the evangeliske.
25
Thetta Löbens och vårt therpå gifne svar hafve vij communicerat medh
26
Lampadio och Scheffer, hvilka samma svar adprobera och roosa.

27
I dagh skole någre af ständerne vara kallade till the Munsterische; hvad the ther
28
göra, berättas härnäst. Rätt nu finge vij sluthet, som them furstlige i dag är
29
tilstält, hvilket härhoos lägges under lit. C. Thetta allt anföre vij herr resi-
30
denten till bättre information. Nu effter häribland äro saker, som vij hålla
31
värdige och nödige at communicera medh legatione Gallica, så ville herr
32
residenten värfva sigh om audience hoos duc de Longueville siälf förmälan-
33
des , att han hade något at communicera i vårt nampn. Kommandes till au-
34
dience kan her residenten begynna thermedh att vij märkiandess then confi-
35
dence the hade förmedelst communication om stilleståndet hafft till oss inthet
36
hafva kunnat underlåta at gifva them part igen af thet som här i Osnabrüche
37
och eliest hvadh tractaten anginge voro passerat. Sedan propositionerne
38
äro den 1./11. Junii uthlefvererade, hafva the käijserlige varit stille och nu i
39
half annan måne inthet låtit sigh märkia emot oss, män emot andra tesmoig-
40
nera the lijkväl sielfve och säija, at theras svar på vår proposition skall vara
41
färdigt. Thet är oss af visse berättat, att samma svar skall vara kort och stå i
42
thessa 3 stycker, 1. att restitutions punchten skulle nu snart få sin richtigheet
43
genom amnistiam, som Käijsaren vill publicera; 2. hvadh vij hafva anfördt

[p. 693] [scan. 725]


1
i then 4 de punchten om justitien hörde till ordinariam deputationem, och
2
thet som är satt i then 5. och 6. borde af samptelige ständerne debatteras på
3
een rikzdagh. Men gravamina imperii innelychte i then 7. punchten voro
4
remitterade till then extraordinarie deputationsdagen, som in Maio futuri
5
anni skall hållas, och derföre de saker inthet gå oss an, män hafva sin vägh
6
och rätta rum, tijt the höra. 3. Skulle the begära, at chronan ville närmare
7
uptäckia sine praetensioner. Thetta skola the, som här säijas, hafva färdigt,
8
män gifva före och säijat för een och annan, at the vänta på ständerna, at the
9
först ville eena och förlijka sigh om den titulen the churfurstlige ville hafva
10
och sedan de modo consultandi. Förrän thet skeer, kunna the inthet väl gif-
11
va ut svaret. Theremot berättass uthur Öfvertyskland från någre orther
12
uthur vijssa händer, at the äro i fult arbete i Wien at mönstra chronornes
13
propositioner effter sitt hufvudh, jämväl at Kaijsaren märkiandes (såframpt
14
han skulle giöra fridh medh chronorne opå the förestälte conditioner), at
15
hus Österrijkes desseiner och hvadh the nu snart i 2 hundrade år hafva ar-
16
betat på, voro helt underbrutet och omkullfält, skall vara sinnat at våga, thet
17
yterste han kan, viliandes sökia alla vägar och medell, fast thet skall gälla
18
then efftersta sälfskadhan at biuda chronorne hufvudet och bråttess emot
19
medh vapnen, så länge han örkar undanböijandes tractaten, thet längste han
20
kan. Hvilketthera nu må vara, antingen the äre här medh svaret tillrådz eller
21
och att the arbeta theruppå uthi Wien eller och att både kunna certo respectu
22
vara, thet ställe vij therhän och till tidhen, män hålla thet vara säkert, at
23
Käijsaren går nödigt till tractat och handelss på thessa conditioner, hälst
24
ther ständerne skulle, som them bör, libere få tala theruthi och exercera sitt
25
ius och fördenskuldh nu de Österrijkske gå om medh att vinna tidh och
26
favorablare lägenheet. Till then ända synnas thee hafva upfunnit och sökt
27
fram the tvänna disputerne emillan the churfurstlige och furstlige 1. ratione
28
tituli excellentiae och 2. om modo consultandi. Ty tärpå hänger nu verket
29
och synnes dageligh mer och mer invecklass.

30
Hvadh titulum excellentiae, som the churfurstlige ville hafva och the furst-
31
lige inthet kunna gifva, vidhkommer, var them för 8 eller 12 dagar sedan
32
på en accomodation, i thet at the furstlige tycktes villia (såsom af sigh sielfva
33
och icke befalte af sine principaler, doch allenast i thenne acter medh för-
34
ord , att the inthet skulle i andra fälle allegeras och drages till theras herrers
35
praeiudicium) hedra capita legationum electoralium medh titulo excellen-
36
tiae . Så snart the käijserlige hörde theraf, hafva the fordrat några furstlige
37
till sigh och dem per expressum proponerat och rådt them att accomodera
38
sigh the käijserlige och främmande gesanters gottfinnande och exempel gif-
39
vandes the churfurstlige hvar för sigh titulum af excellence. The furstlige
40
hafva tagit saken i betänkiande och funnet henne af then considerationen,
41
at the, sedan hon var expresse proponerat, inthet kunde på något sätt be-
42
qväma sigh, uthan måste först refererat till sine herrar, som thet och är
43
skedt.

[p. 694] [scan. 726]


1
Nu höre vij, at the äro mäst alle conform och en part säija, at the reda
2
föruth hafva fått resolution ifrån sine principaler, at the ingalunda häruthi
3
villa deferera the churfurstlige. Theras skäl äre ibland een stoor hoop thesse
4
effterfölliande, 1. att churfursterne inthet äro någre crönte hufvud och
5
fördenskuldh böre vara een åtskilldnad mellan churfursternes sampt
6
käijserl. och kongl. gesanter. 2. Thee vijste, at Venedich, General Staterne
7
och andra princers gesanter blefve hedrade med titelen och andra ceremonier
8
som legati capitum coronatorum och fördenskuld them churfurstlige thet
9
och ville hafva; men thee säija theremot, at sådane republiker och princer,
10
som genom sine gesanter få then ähran, äre souverainer i sitt landh och
11
agnoscera ingen annan än Gud öfver sigh, ther lijkväl churfursterne stå
12
under imperio, kalla Käijsaren allergnädigster herr och skrifva sigh Käijsa-
13
rens allerunthertänigster diener, kunne och begå och blifve straffade
14
propter crimen laesae maiestatis. 3. The churfurstlige hafva, när the thenna
15
ähran begärte af Käijsaren, satt i sitt bref, att the participerade af maiestate
16
imperii, hvilket ständerne inthet villia them allena bestå, men kunna
17
fast mera bevijsa, att ipsissima et essentialia iura maiestatis tillstå ordinibus
18
imperii simul sumtis et rite in comitiis congregatis, theribland churfursterne
19
hafva sitt collegium inthet högre och mera framför the andra än ratione
20
ordinis. Thet the hade ius eligendi Imperatorem, skedde indultu ordinum,
21
som hafva förlänt electoribus then potestatem, eftersom electio och skeer i
22
ständernes nampn och electores repraesentera i then acten hela imperium;
23
4. vore mästeparten af de andre furstlige husen i Tyskland af så gammal
24
härkomst, hade så stort landh och äfvenså höga iura i sitt landh och öfver
25
sine undersåter som the churfurstlige, ja för thenne tijden såväl som till-
26
förene så considerable som churfursterne, utaf hvilke två nu äre in exilio
27
och Chursaxen attacherat till huus Österrijke, att han medh the andra mere
28
tänker på sökia hus Österrijks interesse än publicum totius imperii, som
29
them lijkväl som rätte patrioter och columnae imperii borde giöra. 5. Och
30
mädhan som the förmena sigh stå i nästan lijka vicht medh the chur-
31
furstlige och thesse ingen fog hafva att praetendera på någon så högh
32
förmån, hoppas the, at alle the som theraf höra skole mera skuldh gifva
33
them som ville hafva thet them inthet bör än them som sin dignitet och
34
rätt villia försvara och inthet låta sigh trampas under fötterne af sine liker.
35
6. The säija sigh vara vissa therpå att Käijsaren voro lijkasom tvungen till
36
den resolution och att Bäyerfursten såsom primum movens hoos Käijsaren
37
på then tidhen hafver påyrkat thet af Käijsaren och thenna them ingått att
38
behålla sigh några få tillhanda. 7. Hvadh andra främmande konungers,
39
princers och republiquers legati göra, thet ställe the till sin ort och hoppass
40
lijkväl, om the rätt betänkia saken enkannerligh regna foederata, att the
41
skole hafva mera orsak att see på så månge furstlige huus, ja alla rijkzstä-
42
derne i Tysklandh, som finna sigh häraf graverade än på någre få, varandess
43
visse therpå att the främmande inthet vinna the churfurstlige thermedh,

[p. 695] [scan. 727]


1
uthan göra Käijsaren och hanss bandh starkare och ständerne svagare in
2
publicis consiliis. Haec deputati principum!

3
Hvadh thet andra förhindret om modo consultandi anlangar, kan her resi-
4
denten föra them till minnes, 1. hvadh Wolmar hade här proponerat, 2. the
5
furstliges och stäädernes betänkiande theröfver; 3. huru behändigt the
6
käijserlige och churfurstlige af Österrijkiske cabalen (hvadh relation the
7
Brandenburgiske hafva giort oss, giörs inthet behoff att repraesentera för
8
the Fransöske, uthan sielfve saken och slutets innehåldh) hafva låtit uphäfva
9
ordinariam deputationem och tillstädia universalfridzhandlingen, men
10
under itt annat nampn sökt erhålla then modum, som the först intenderade
11
och proponerade, nämligen ordinariam deputationem, som thetta medh
12
mera är att see uthur thet som ofvantill är anfördt och här bredevidh
13
numererat under lit. A. 4. Huru och medh hvadh skäl thet är blifvit första
14
gången af oss stussat och hvarföre Löben är rester till Münster, sampt
15
hvadh svar han hafver bracht medh sigh och när herr residenten thet alt
16
förtälier, kan han gå then rationen förbij, att vij adprehendera, thet conventet
17
vill dragas och läggias till Munster, töfvandes medh then punchten, till thes
18
the röra therom sielfva, tå her residenten kan them möta, som härunder
19
skall förmäless.

20
Vidh så fatte saker nu hafva vij, som ofvantill är mält, funnet för bäst att
21
gifva legationi Gallicae part therom och begära thess sentiment i thesse tu
22
effterfölliande och utur thet, som sagdt är, resulterande saker, nembligen
23
först hvadh legatio Gallica menar vij på både sidhor skola giöra, om caesarei
24
komma fram medh itt sådant svar på propositionerne, förrän the hafva thet
25
på behörligit sätt communicerat medh ständerne och hämptat thess gott-
26
finnande ? Om man på thet fallet skulle taga emot sådant svar eller eij?
27
Therhoos medh och der the skulle villa dröja medh svaret och sökia att
28
skudda skuldhen af drössmålet inpå ständerne, at dhe inthet kunna förlijka
29
sigh the två ofvanberörde disputer, fomenterandes under handen slijka
30
dissidia på alle handa sätt till att förhala tractaten, om och huru vidha vij i
31
thet ena och andra måtte oss mängia? Hvaröfver och till thet 2. kan frågas,
32
om å vår principalers vägnar vij icke måtte taga något i betänkiande the
33
rationes, som the furstlige hafva emot the churfurstlige att inthet gifva them
34
excellencetiteln? Vij på vår sida hafva them här närvarande churfurstlige
35
såsom deputerade nomine totius collegii electoralis hedrat them som
36
legater af krönte hufvudh, efftersom en kungh sitter och räknas i samma
37
collegio. Män om thet häreffter, som lätteligen kan hända, ville uphäfva thet
38
förre slutet och hvar blifva för sigh och sinss herres nampn eller och om the
39
Bäyerske vore här eller och the Saxiske skulle komma, stå vij icke uthan
40
orsak an, om vij då på thet fallet hålle inne medh samma titel och annor
41
heder, som them härtill förr ofvantill anförde respect är vederfarin. Vij
42
påminne oss väl then consideration, som d’Avaux och Servien hafva hafft
43
och oss fördt tillsammans, nembligen att thet inthet kunde skada, att

[p. 696] [scan. 728]


1
Käijsaren hade några regulos uth medh sigh. Men när vij läggia theras eena
2
argument emot the andra, som the furstlige theremot bära på vichten,
3
considererandes derhoos, att vij medh thetsamma, att the churfurstlige få
4
titelen, disgustera alla furstlige och consequenter stääderne, som hålla sigh
5
intill the furstlige och spänna under handen emot at the churfurstlige inthet
6
må altför mycket växa och theremot at vij medh defererandet af sådan ähra
7
och heder inthet vinna the churfurstlige, uthan the tillskrifvat antingen
8
Käijsaren eller och, som troligast är, att the hafva iure och medh poch
9
erhållit slicht och blifva in effectu chronorne motspännige, så tychte vij,
10
at sådanna skääl inthet kunna förachtas, uthan böra komma i consideration.
11
Her residenten ville thet granneligen och medh flijt ställa legationi Gallicae
12
före hörandess dess sentiment.

13
Thet 3. är nu deputationsdagen, hvilken the käijserlige, som sagt är, på
14
allehanda sätt sökia at maintenera. Och ehuruväl vij altidh hafva varit och
15
ännu äre försäkrade om legationis Gallicae gode intention, så hafver thet
16
lijkväl än mera fäst oss uthi samma gode opinion om henne, sedan vij i
17
thesse dagar hafva förstått af Löben, hvadh duc de Longueville skall hafva
18
svarat honom, nämbligen att de ville stå medh oss för een man.

19
Våre rationes at jämte medh ständerne förstöta deputationsdagen hafver her
20
residenten här tillförende på åtskillige gånger hördt och in scriptis bekommit.
21
Therme gången beröre vij dem allenast in transcursu och 1. att de käijserlige
22
och alla de som medh dem hålla inthet kunna medh rätt och effter rijkz-
23
constitutioner draga ius belli et pacis till den conventen, uthan at thensamma
24
är medh skääl och grundh förlagt af ständerne och bevist, at thet ius hörer
25
alla ständerne till, som her residenten än bättre thet argumentet kan hämpta
26
uthur härhoos fogade under litera D doctor Fritzens betänkiande, then han
27
vidh thetta tillfället kan legationi Gallicae omständeligen repraesentera. Till
28
thet 2. så ville the käijserlige medh thetta tillbodet, som the Cölnskes och
29
Bäyerskes svar till Löben ofvantill berördt medhgifver, traversera then 5.
30
punchten i vår och 7. i the Fransöska propositionerne, theruthi vij förde, att
31
ius pacis skall vara liberum et integrum, i thet att the sökia at speela oss thet
32
uthur handen och praeliminariter gå oss itt råå af, att the må in tractatu hafva
33
desto lättare att kunna skiuta derhän och säija, att vij hafva reda in effectu
34
begifvit oss thetta lämnandes ius pacis thet churfurstlige collegio allena.
35
3. Om inthet annat vore och vij inthet kunde penetrera grunden af Keijsarens
36
opiniastrité att behålla deputationsdagen, så måtte thet studium och åhåga,
37
som hanss ministri hafva att blifva vidh den formen, vara oss suspect, och
38
vij sökia alla medell att derföre drifvan tillbaka. 4. Män nu är icke allenast
39
för ögonen, hvadh flijt the använda att mainteneran, uthan vij veta förut och
40
hafva händer emillan, at den modus är heel skadelig för chronorne, i det at
41
Käijsaren går altidh igenom per maiora och skall altså under ständernes
42
nampn, men lijkväl genom sine pensionarier contrequarrera de andra non
43
deputatos och drifva cronornes intentioner tillbaka; hvarföre ville vij oss

[p. 697] [scan. 729]


1
försee till den Fransöske ambassadan, att then, ther thet skulle härutinnan
2
blifva anmodat af the churfurstlige, inthet falla dem bij, men fast meera, at
3
dhe för thet almäne interesset skuldh stå för en man och hiälpa ständerne
4
till thet som de äro berättade till. Skulle nu så vara, så länge the tija och
5
inthet röra derom, kan vara bäst, at her residenten giör detsamme, att de
6
Fransöske veta af Lengriche slutet och derföre hålla med det, at deputa-
7
tionsdagen vill dragas dit till Munster. Kan her residenten säija som af sigh
8
sielf, at han håller före thet voro itt artificium Austriacum 1. att separera de
9
evangeliske ifrån oss, 2. att belasta legationem Gallica mdermedh, väl veetan-
10
des , at legatio Gallica inthet kan dee som vij här hantera evangelicos, uthan
11
måste billigt skrij för deras umgänge, eviterandes andre respecter dermedh;
12
3. måtte och vara, at de see föruth, at vij inthet skulle vara dermedh väl
13
tillfridz, uthan effter dheras önskan råka i missförståndh medh Frank-
14
rijket , i det den ena ville draga undan then andra och slitass om ähran.
15
Emädan vij nu hafve en scopum och hafva vederparten till trotz alt härtill
16
agerat d’un commun concert, så vore inthet gott, att the medh itt sådant
17
streek skulle synnes något kunna vinna. Om så vore, att Lengriche slutet
18
skulle häruthi, hvadh translationem conventus till Munster angår, vinna sin
19
fortgångh, kunde de lätteligen af sigh sielfva döma, hvadh oss stode till att
20
giöra. Öfver thetta ville her residenten conferera medh den Fransöske am-
21
bassaden och förnimma des sentiment …


22
[ Fehlende ] Beilagen


23
A: Auszug aus Nr. 367

24
B: Summarischer Inhalt. [Beilage E der Nr. 367]

25
C: [ Beilage F? der Nr. 367 ]

26
D: [ Beilage C der Nr. 367 ]

Documents