Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
111. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 Januar 4/14

19
–/ 111 /–

20

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


21
Osnabrück 1647 Januar 4/14

36
Vgl. Baltische Studien VII S. 149ff.; Odhner S. 212 Anm. 1; UuA IV S. 484–486;
37
UuA V 1 S. 105f.

22
Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 6 ] fol. 3–7; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Januar 21/31.

23
Pommernfrage: Unterredung mit Löben, Wesenbeck, Eickstedt, Runge, den Altenburger und
24
Lüneburger Gesandten. Deputation der evangelischen Gesandten bei den Schweden wegen modus
25
tractandi in puncto gravaminum und bei Trauttmansdorff zugunsten Brandenburgs. Unterredung
26
mit den kaiserlichen Gesandten über Pommern, Gravamina der evangelischen Stände, Abtretung
27
geistlicher Territorien, Stadt Bremen. Unterredung mit den niederländischen Gesandten: Neujahrs-
28
wünsche ; spanisch-niederländische Verhandlungen; Proposition der niederländischen Gesandten zu-
29
gunsten Brandenburgs.

30
Eder Kongl:e Maij:tt hafve vij förmedelss Nr. 101 berättat att vij hade
31
oss inlåtit medh them keijsl:e öfver acceptationen af heela Pommeren uthan
32
churfurstens consens, varandes då till värka at opsättia conditionerne af
33
garandam.

34
Så snart the Brandenburgiske finge vetta af Wollmar thet vij och the keijsl:e
35
hade tagit churfurstens svar pro negativa prioris conditionis uthi optionen

[p. 200] [scan. 256]


1
och therpå begynt negotiera öfver then andre, komo Löben och Wesenbeck
2
den 29 passato [ 29. Dezember 1646/8. Januar 1647 ] till oss

40
Vgl. Breucker S. 77f.; Meiern IV S. 227 ; UuA IV S. 484f., vgl. hierzu auch S. 487–
41
490 (Fromhold an den Kf. von Brandenburg vom 10. Januar 1647 st. n.; Relation der branden-
42
burgischen Gesandten vom 2./12. Januar 1647 – S. 489 –; Löben an Burgsdorf – S. 489f.).
, villjandes bevijsa
3
at man uhr churfurstens resolution, som Plettenberg hafver bracht tilbakar,
4
inthet kunde eliciera någon negativam, uthan at theras herre, churfursten,
5
hade tagit saken ad deliberandum, ehuruväll h:r von Löben hafver lickväl
6
sjelf bekänt emot then Hessen Casselske at the churfurstl:e råden som äre
7
hoos churfursten hafva theri sigh förluppit. The bode vij ville hålla värket in
8
integro och inthet sättia saken på extremiteter. The keijsl:e skole inthet
9
hällre see än at thet som nu är å vägen och i förslagh måtte gå foort; ther-
10
medh komo the uhr våndan at skaffa churfursten något aequivalent, görandes
11
honom, churfursten, och andre evangeliske fattige och the catholiske rijke.
12
The begärte inthet mehr än 6 dagars dilation, innan the löpo till ända,
13
hoppades the hafva churfurstens resolution. Thet vore theras herre inthet
14
så mycket at göra om Pommeren som Eders Kongl:e Maij:tts vänskap.

15
Till svar härpå förde vij them till sinnes hvadh från then eene tijden till
16
then andra var på både sijdor föreluppit, men eenkannerligh hurusom å
17
Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij för någon tijdh sedan månde öpna then
18
vägen till een particularafhandlingh, men måst förfara at the, ehuruväll
19
theras nådigste herre hafver particulartractaten medh all flijt låtit sökia, hade
20
inthet alfvare thertill, uthan sökte at förhala och dröija värket, för hvilken
21
skuldh vij då åter vore förorsakade at hålla oss till universaltractaten,
22
slåendes strax i begynnelssen af novembris månadt thenne optionen fram,
23
så at the nogsampt hade hafft tijdh at förnimma interessenternes sentiment.
24
Vij kunde inthet annars förstå och optaga churfurstens nu gifne svar än
25
pro negativa prioris conditionis. Therföre hafve vij till at een gång komma
26
uhr thetta värket engagerat oss negotiation öfver heela Pommren med them
27
keijsl:e och sågo inthet meddel at arrestera thensamma. Kunde the disponera
28
sin herre, churfursten, at gifva sin consens till heela Pommeren, måtte till
29
äfventyrs än finnas uthvägar till något aequivalent. Hvadh the theri gjorde
30
behöfde maturation.

31
När the stodo op och skulle gå bort, sade Wessenbeck at heela churfurstens
32
värk går ther uth på at vinna så länge tijdh som Generalstaterne och
33
han, churfursten, få sända ambassadeurer och skrifva till Eder Kongl:e
34
Maij:tt.

43
Vgl. UuA IV S. 68ff.; UuA III S. 8ff.

35
Pommerske landtständernes deputati, Eichstedt och Runge, fölgde strax
36
efter them och grufvade sigh mächtog tingh öfver thet ömkelige tillståndh
37
som theras fädernessland nu syntes förestå. The sågo at the icke allenast
38
inthet kunde blifva frij för städsse guarnisoner, odrägelige licenter och
39
contributioner, som them nu i een så lång tijdh hafver legat på halssen och

[p. 201] [scan. 257]


1
uthmattad, uthan och at thet ringa, som är här till dagz vordet conserverat,
2
vill nu sättias på yterste fördärf och innvånarne bringas till desperation.
3
The bode vij ville väll och medh mogne rådh öfverläggia huru man lickväll
4
kunde få churfurstens consens

39
Vgl. Baltische Studien VII S. 149ff.
. Thet hafva och både the Brandenburgiske
5
och Pommerske lagt in memorialer hoos them evangeliske

40
Baltische Studien XIV 2 S. 55, 57; Breucker S. 79f.; Meiern III S. 782ff.
och anhållit at
6
the måtte läggia sigh emellan, förmåendes både oss och them keijsl:e till
7
at hålla op tractaten.

8
The Altenburgiske och Lunenburgiske vore hoos oss och berättade at status
9
evangelici hafva haft sine vichtige considerationer till at befatta sigh medh
10
then saken och förthenskuldh remonstrerat them Brandenburgiske at the
11
nogsampt hafva hafft tijdh och lägenheet at betänckia sigh. Om vij icke hade
12
något synnerligit theremot, så ville lickväll status evangelici genom visse
13
deputatos besökia oss och them keijserlige och dee Brandenburgiskes postu-
14
latum allenast relative föredraga, ställandes till vårt och the keijsl:es gott-
15
finnande hvadh svar therpå kan gifvas

41
Vgl. Breucker S. 79; Meiern IV S. 228.
. Vij lätet alt i theras sköön at theri
16
göra och låta som the funno publico bäst vara tjent medh.

17
Den 29 passato [ 29. Dezember 1646/8. Januar 1647 ] hade status evangelici
18
een stark deputation af 13 personer hoos oss, som 1) tackade för then härtills
19
använde flijt i Romerske rikssens, och eenkannerlig the evangeliskes saken,
20
2) bode at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij theri ville fortfara och nu
21
åter igen tractera medh them keijsl:e immediate således att vij måtte föra
22
ordet och hafva bredevidh oss antingen alle theras deputerade till tractatum
23
gravaminum eller och någre fåå och then andre i itt gemach therhoos,
24
lefvererandes oss therhoos här bijfogade papeer under lit A, som vijsar
25
ständernes differentier och evangelicorum oförgripelige tankar. Vij conte-
26
sterade Eders Kongl:e Maij:tts beständige affection och benägenheet at
27
secundera them jämväl vår ijfver at efterkomma Eders Kongl:e Maij:tts
28
allernådigste ordrer, eftersom vij och lofvade oss vella tala medh them
29
keijsl:e de modo tractandi

42
Vgl. Meiern IV S. 28–34 und dazu S. 8–28.
.

30
I går hafva evangelicorum deputati varit hoos them keijsl:e och förebracht
31
Brandenburgensium begäran om opskofvet af vår negotiation . Grefven af
32
Trautmanssdorf skall them hafva svarat först med een vidlöftig deduction
33
huru the på sin sijda hafva procederat medh churfursten i thenne saken,
34
justificerandes Keijsarens intention och procedere. The befunne ingen orsak
35
mehra vara öfrigh och af then vichtigheet på churfurstens sijda at Keijsaren
36
och Romerske rijket skulle för hans skuldh längre continuera och stå i kriget.
37
Effter the keijsl:e nu stodo i handell medh oss, kunde the inthet allena sigh
38
theröfver förklara, uthan the ville först höra vår meeningh. Thetta hafva

[p. 202] [scan. 258]


1
vij förnummit af them Altenburgiske, som strax efter förrättat commission
2
gofve oss part om förloppet.

3
Den 30 passato gofve grefven af Lamberg, Vollmar och Crane oss revisiten,
4
berättandes att grefven af Trautmanssdorf skulle komma hijt andre dagen,
5
hvilket och skedde

43
Vgl. Breucker S. 77; Odhner S. 204.
. Imedlertijdh ville the tala medh oss om conditionibus
6
garandae.

7
Vij sade them at the Brandenburgiske hade oss berättat efter Wollmars
8
ordh som meente the keijsl:e ingen annan manutention at gifva än andre
9
status i rijket njutha.

10
Vollmar sade sigh hafve sagt dät Keijssaren ville obligera sigh till sådane
11
conditiones manutentionis som äre tillåtelige in constitutionibus imperii
12
Romani et regnorum haereditariorum, aldenstundh Keijsaren considereras
13
här som een keijsare och konungh i Behmen och Ungern. The såge nogsampt
14
at man i conceptet och föreeningen af samma garanda måste see på reci-
15
procam obligationem et realem aliquam assistentiam ad mutuas securitates
16
jämväl att it foedus måtte och till äfventyrs löpa therunder. Så snart the vore
17
fattade och alt här richtigt, kunde Eders Kongl:e Maij:tt igenom sine
18
gesandter unfå lähnet af Keijsaren, och samma gesandte strax få medh sigh
19
een commissarium caesareum neder till Pommeren och the andre provin-
20
cierne , hvilken skulle bringa medh sigh itt som the kalla gehorsamsbreef
21
ifrå Keijssaren till landtständerne, förmedelss hvilket the absolveras från
22
then eedh och plicht the hafva varit churfursten med förbundne och vijsas
23
till att affläggia sin eedh Eder Kongl:e Maij:tt. Thet vore inthet nytt, uthan
24
brukeligit i Romerske rijket at Keijssaren gjorde ständerne löös ifrå sin
25
eedh och plicht.

26
Om nyåhrsdagen besökte vij grefven af Trautmanssdorff, som då hade the
27
andre tree sine colleger hoos sigh. Effter vij i nästförgångne dagar hade
28
hördt at discurserne ginge här och ther iblandh ständerne som ville een part
29
inthet förstå till garanden, een part henne inthet achta, therföre slogo vij
30
före, att the keijsl:e måtte proponera ständerne thenne saken at förnimma
31
theras meeningh och desto förr disponera them thertill, hvilket the och
32
funno för gott, lofvandes sigh villja skrifteligen opsättia och med oss com-
33
municera sine tanckar, som the sedan vellat gifva öfver åt ständerne. Then
34
af evangelicis föreslagne modum at immediate medh oss tractera gravamina
35
togo the emot och höllo vara gott at vij togo någre till oss, the andre kunde
36
vara när till handen at gifva rådh när så behöfdes. Thermedh kunde sakerne
37
lättare afhjelpas.

38
I dagh förmiddagen var grefven af Trautmanssdorf medh alle tree sine
39
colleger hoos oss och lät läsa för oss opsattet af thet som the ville gifva
40
uth åth ständerne, varandes förloppet af then Pommerske saken, huru hon
41
är kommin i förslagh och vorden af then eena och andra drifven theri
42
deducerat. Grefven af Trautmanssdorf frågade om vij ville at then skrifften

[p. 203] [scan. 259]


1
skulle strax gifvas uth. Vij betrachtandes at mäste parten af them evangeliske
2
såge hällre at vij nu strax slöte medh them keijsl:e och at vij efteråth låthe
3
ständerne votera och gifva sin consens, jämväl och att vij måtte kunna saija
4
emot them Holländske gessandterne, som i går komo hijt och lijtet therefter
5
skulle af oss besökias, dät saken vore inthet mehr in integro, så tesmoignerade
6
vij at thet syntes vara bätre dät ständernes consultation differerades och at
7
vij föreenade oss nu strax medh them keijsl:e. Till then ända läste vij för
8
them op någre punchter, som vij hade uthkastat på heela Eders Kongl:e
9
Maij:tts satisfaction. Theri difficulterade the: 1) Att Eder Kongl:e Maij:tt
10
skulle hafva två vota för Pommeren, om Eder Kongl:e Maij:tt hafver thet
11
heelt ihoop; thet inthet vara brukeligit i Römerske rijket, eij eller then
12
sidste hertigen efter coalitionen af bägge furstendömerne thet hafva hafft.
13
Om landet blifver bytt och kommer till tvenne, så vore thet een annan saak.

14
2) Att stifterne inthet kunde af Keijsaren vandlas i världzlige furstendömen.
15
Eder Kongl:e Maij:tt måtte och hafva betänckiande at thet begära; ehuru-
16
väll the som nu njutha thesamma andelige beneficia måtte till äfventyrs
17
them otjenligen använda, så vore the lickväll bona ecclesiastica et usibus
18
divinis dicata. Om Eders Kongl:e Maij:tt kunde them få, så skulle the
19
äntå föga draga; effter thet är annars beskaffat och inthet i Keijssarens
20
macht, så bode the vij ville afstå then prätensionen. Eders Kongl:e Maij:tt
21
blefve förmedelss thenne frijden perpetuus administrator öfver stiffterne
22
och caputulorum ius postulandi et eligendi archi- et episcopos thermedh
23
ophäfvit och casserat. Kunde Eder Kongl:e Maij:tt tractu temporis något
24
göra, som een part andre hafva gjordt, thertill måtte Keijssaren och rijket
25
till äfventyrs connivera, men inthet nu sadant per expressum concedera

41
Vgl. eine ähnliche Haltung gegenüber dem Domkapitel Bremen 1648 ( Lorenz S. 217).
.

26
3) Att staden Brehmen skulle mehra achtas för een mediat- och provincial-
27
stadh . The hade fuller i sitt instrumenti 21 articulo satt thesse orden: Civitas
28
Bremensis ab hac concessione omnino erit exempta manebitque tempore
29
huius possessionis Sueciae in possessione vel quasi immedietatis etc. Men
30
såsom Bremen vore långe sedan declarerat pro civitate libera imperiali och
31
therpå fåt sessionem et votum, altså vore diploma caesareum nu

42
Linzer Diplom, 1646.
theröfver
32
uthgifvit och i stadssens händer; thet kunde numehr inthet revoceras och
33
gå tillbakar. Vij remonstrerade at thet vore them een gång tillförende så
34
händt, och ther Keijssaren nu hade meddelt Breemensibus diploma imme-
35
dietatis , så kunde thet i lijka måtto som förr på sidste erkiebispens remon-
36
strationer gå tilbakar

43
Vgl. Lorenz S. 128, 128 Anm. 12, 222–224.
. Eder Kongl:e Maij:tt begärte inthet förringa stad-
37
ssens vällfågne rättigheeter och privilegier, uthan at the blifva i sitt värde
38
och staden i then qualitet respectu domini territorii som förr, lembnandes
39
the stridigheeter som äre emellan landzherre och staden till een guthlig
40
förlijkningh.

[p. 204] [scan. 260]


5
Vij stodo på vår meening i thetta fallet och the på sin, rådandes at Eder
6
Kongl:e Maij:tt inthet måtte stoort röra härom, efter the viste af godh
7
handh at staden vore på alle fall omtänckt om sin conservation innuerandes
8
på een confoederation medh Generalstaterne. Vij lofvade villja skrifva reen
9
våre punchter och låtha them keijsl:e få them med thet förderligaste.

10
Grefven af Trautmanssdorf sade at han hade något så när aff viss handh
1
at churfursten tor ännu gifva sin consens till Förpommeren och the begärte
2
styckerne i Hinderpommeren och at Holländernes hijtkompst syntes gå
3
therhän. Vij svarade thet vij numehra inthet villja vara bundne till then
14
förslagne optionen. Trautmanssdorf gillade fuller vårt svar och sade at thet
15
kan tjena till at drifva på churfursten, men han hölt lickväll vara bäst och
16
tryggast at Eder Kongl:e Maij:tt, kunnandes få mindre, doch på thet
17
begärte vijset, medh consens, gofve sigh thermedh till fridz och, såframpt
18
churfursten declarerar sigh i tijdh, inthet stränger på heela Pommeren uthan
19
consens. Thermedh foro the från oss och vij strax på stunden till the fyra
20
Holländske som här äre

38
Es handelt sich um Bartold van Gent, Herr van Loenen und Meynerswijck; Johann de Knuyt;
39
Willem Ripperda; Adriaan Clant van (tot) Stedum. Vgl. Scholte .

40
Adriaan Clant tot Stedum, Deputierter von Groningen: * 1600, † 1666. Vgl. Aa III S. 120f.;
41
APW [ II C 2 S. 455 Anm. 4 ] .

42
Willem Ripperda, Herr zu Hengelo, Boxbergen, Deputierter der Provinz Overijssel. Vgl. Aa X
43
S. 110; APW [ II C 2 S. 417 Anm. 1 ] .

44
Knuyt, Johann de: * 6. 3. 1587 Middelburg, † 17. 12. 1654. Bürgermeister (1612), Mitglied
45
der Generalitätsrechnungskammer (1616), seit 1645 beim Westfälischen Friedenskongreß. Knuyt
46
galt als äußerst bestechlich; er war zunächst Parteigänger Frankreichs, dann Spaniens. Vgl.
47
Aa VII S. 85f.; ADB XVI S. 336f .

48
Gent, Barthold van: aus gelderländischem Geschlecht. Vgl. Aa V S. 32.
.

21
Vij önskade them Holländske itt gott nytt åhr och lycka till theras nyss
22
slutne fridh, alldenstundh grefven af Trautmanssdorf lät oss saija för någre
23
dagar sedan at thet var richtigt emellan Spagnien och Generalstaterne. The
24
togo så vidh sigh i thetta fallet at han som skulle svara förgat tacka för
25
nyåhrs-önskan och begynte strax at berätta dät dee inthet än vore richtige
26
medh sin fridh; fuller vore mäste parten af puncterne ajousterade, men
27
inthet alt richtigt; och ther thet så vore, borde thet inthet heeta fridh förän
28
Frankrijke vore lijka färdigh. Therpå ville vij skilljas från them och the
29
genast föllja oss heem at hoos oss proponera sitt värff. Vij äntskyllade oss
30
för thenne dagz posten, ställandes them frijt at göra sin proposition. Thet
31
the och efter någre excuser gjorde och förebrachte sitt värf ungefär secundum
32
praescriptum instructionis Generalium Statuum, som fogas här hoos under
33
lit B, och är tillijka medh een copia af itt breef ämnat till Eder Kongl:e
34
Maij:tt af Generalstaterne, oss communicerat ifrå Appelbohm för någre
35
dagar sedan. Theras taal var modest och civilt, dirigerat ad formam recom-
36
mendationis , som the och sjelfve sade. Vij svarade at samma theras före-
37
brachta ährende behöfde något vidhlyftigt svar; hvilket vij, trängde af

[p. 205] [scan. 261]


1
postens affärdande, inthet kunde då komma till väga. Vij hoppades kunna
2
i morgon hafva den ähran at see them och tå få lägenheet at explicera vår
3
meeningh. Thet kunde vij lickväll inthet oförmält låtha, nembl:n at the
4
churfurstl:e hafva så länge drögt och förhalat värket at saken numehra
5
inthet vore in integro. Vij, märkiandes at churfursten hade pure uthslagit
6
priorem partem optionis, hafva och oss förklarat at inthet mehra vara
7
bundne till thet förslaget, uthan hafva accepterat heela Pommeren på Keij-
8
ssarens och imperii manutention. The syntes blifva illa till fridz theröfver
9
och bode at vij ville churfurstens interesse i bästa måttan ihugkomma emot
10
Eder Kongl:e Maij:tt.


11
Beilagen in DG, A I 1 , Legat . [ 6 ]:


12
A: 8–16 Der evangelischen zusammengetragene conclusa uber beygesetzte differentias;
13
vgl. Meiern IV, S. 8–16; 16–28

14
B: 17–18’ Instructie van Ho. Mo. Heeren Staten Generael der Vereenichde Nederlanden
15
voor de heeren der selver plenipo:en ende extraord. ambass:rs tot Munster om
16
haer daer nae te reguleren bij de heeren plenip:en ende extraordinaris ambass. van
17
croon Sweeden ijnt bevorderen van het goet wol gefundeert ende onstrijdige recht
18
van H. Churfl. Doorl. van Brandenburch aen ende tot de Pomersche lande. s’ Graven-
19
hage o. D.

20
19–21 Appelboom an Königin Christina. o. O., o. D.

21
22–33 Avise

Dokumente