Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
563. Biörenklou an Königin Christina Münster 1649 Februar 26/März 8
–/ 563 /–
Münster 1649 Februar 26/März 8
Ausf.: DG 14 fol. 286–288.
Warten auf eine Resolution aus Minden zur Abdankung des Heeres und Restitution der Plätze.
Turennes Übertritt auf die Seite des Parlaments. Nürnberg als Verhandlungsort für die Exeku-
tionsfragen . Beginn der Restitution der Stände in Augsburg, Pfalz-Sulzbach, Württemberg, Din-
kelsbühl , Biberach. Verzögerung in Regensburg. Nassau-Saarwerden. Ordensgüter im Kurfür-
stentum Trier. Annäherung in der Frage der Osnabrücker Kapitulation.
Här i Münster hvijla nästan saker, mädan the vänta på then resolution, som
tages i Minden om tractatu de militiae exauctoratione et locorum restitutione.
The keijsserlige säija och förklara sig mot ständerne, det the hafva fulmacht
och instruction, att här handla therom. Greve Servient, hafvandes een gång
remitterat then saken till generalitetet, hafver alt härtill häller sedt och ståt
therpå, att hon och ther uthfördes. Nu effter Tourraine hafver sig förklarat,
att hålla med parlamentet, hafver greve Servient låtit sig förmärckia mot stän-
derne , det den saken kunde och väll å Franckerijkes sijda här företages, antin-
gen nu mädan greve Servient är här qvar, eller och genom La Cour, som på
een tijd töfver här. Såsom nu ständerne altijd hafva stått häreffter och therpå
drijfvit, altså och effter them hafver tyktz, det greve Servients geensäijelsse
hafver härtill hafft rum hoss Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarier, så
hafver the för 2 dager förmått meer- och högtbemälte greve Servient, att
sända een adelssmann till Minden, att ther förklara ofvanbemälte sin mening.
Thet äre och någre af ständernes gesandter, såsom greve af Witgensteyn, Lü-
biske , then Nürnbergiske och Lindawiske reste till Minden, lijkasom sijne
privatsaker. Till them hafver the härvarande ständernes gesandter skrifvit och
then bedet, att tillsee och göra sin flijtt, att disponera Eders Kungliga Maje-
stäts ministrer, till att här företaga och sluta tractaten.
Generalmajoren Linde kom den 19. huius hijtt ifrån Cassell, att tala medh
greve Servient om thet folck, som skulle föras till Franckrike, effter Touraine,
som på een tijd hafver therom negotierat, vore nu trädder ifrån konungen,
han hafvandes här föge kunnat uthrätta med greve Servient, som ändå inthet
var rätt vijss om Touraines förehafvande ock kanske sin konungz resolution,
reste strax andre dagan härifrån till Minden, berättandes ther hoss, att een
courier fram thet keijsserlige generalitetet hade, när han drog från Cassell,
reeste ther igenom till her generalissimi Furstlige Durchlaucht med resolu-
tion , att the ville comparera i Nürnberg. Generalerne Schmiedeberg och
Kluge äre och tijtt reste å Franckrijes vägnar, sände af Touraine, som man här
meener, uhr vägen, så länge han finge fortsättia sine desseing, effter the
tvenne cavallieri skole hafva sig föråth låtit höra, det the inthet tänkte träda
från konungen till parlamentet. The ståå altså här än uthi ovissheet, hvadsom
kan i Minden slutas.
Imedlertijd förnimmer man, att restitutio ex capite amnestiae et gravaminum
begynner nu först gå för sig. Här är fuller än ingen viss effterättelsse inkom-
min ifrån Augssburg, effter deres fulmächtig syndicus ifrån Lindaw är i Min-
den och breffven är tijtt gångne. Men så berättas ifrån andre orther, att ther
skall nu reda mäst vara skedt. Sedan Eders Kungliga Maijestätz plenipoten-
tiarii i deputatorum praesenz hade hafft the Beyerske före och evangelicorum
statuum deputati skrifvit Churbeyern till, hafver saken fått sitt lopp. Eders
Kungliga Majestättz täches allernådigst förnimma af littera A och ther hooss
fögade bijlagor, huru Churbeyern svarer och nu lådz hafva tagit sig an thenne
Augspurgiske saken. I lijka måtto är thet och kommit på gång med pfaltz-
grefven af Sultzbachz sak och dess restitution, som littera B till een god deel
innehåller. Hertigen af Würtenberg sägz var fullkomlig restituerat. The för-
moda här, att the andre stääderne, som Dunkelspiel, Bieberach etc. skole
snart föllja Augsburg. Med Regensburg går något trögt. Hvad Churbeyern
haster med Augsburg, hålles tilbaka med Regensburg, effter ther är quaestio
om tullen och andre inkomster, som churfursten inthet vill släppa uhr hän-
derne . Statuum evangelicorum deputati ogille på Regensburgerne, att the
hafva begärat keijsserlige commissarios och altså släpt instrumentum pacis,
som gifver them anledelsse, att blifva vijd the uthskrifvande fürsterne. Att
hertigen af Lothringens commendant på Hombourg hafver skrifvit till gref-
vinnen af Nassau-Sarbrücken och vägrat restitutionen af graffskapet Sarwer-
den , sampt thet som theruthur skulle praesteras till Eders Kungliga Majestätz
militiens satisfaction, thet vijsar littera C. Churtrier hafver och före, att quo-
tisera ordensgodzen, som liggia i hans land och höre under Tyskemästaren,
sampt Rijksens frija rijdderskap, oachtandes att begge höra immediate under
Rijket och gifva sitt contingent under hvar sitt corpore. Giphanius
Johann von Giffen, † 1656, vertrat Erzherzog Leopold Wilhelm als Hochmeister des Deutschen
Ordens; Hinweise: APW [ II C 2 S. 88 Anm. 2 ] und Walther S. 12f.
här på Tykskemästerens vägnar, hafver varnat, att man inthet måtte emottaga
sådane blinde assignationer. Och i lijka måtto är och skedt på Rijksens frija
ridderskapz vägner, som littera D thet med mera innehåller.
Episcopus Osnabrugensis begynner nu, åtminston med uthvärtes åthhäfver,
lämpa sig till capitulationen. Then Brunssvijkiske gesanten Dr. Langerbeck
berättade mig igår, det han och the bischoplige hade reeda föreenat sig om
politicis, begärandes vetta, om jag ville vara med och hjelpa ecclesiastica till-
rätta . Effter thet är lijkt, att episcopus nu, mädan deputati af regeringen, rid-
derskapet och staden Ossnabrüg sampt prestarnes uthskickade äre reste med
Eders Kungliga Majestätz legater härifrån och man på thenne sijden, uthan
theras närvarelsse, inthet kan med fundament antaga och fullända thenna sa-
ken , vill på een höij och oförseendes plumpå åstadh, hafver jag begärat com-
munication af thet, som är passerat och therpå lofvat svar efter sakernas be-
skaffenhet . Imedlertijd komm deputati hijtt och förmodelig legaten herr
greve Oxenstiernas Greflige Exellence tillbaka från Minden. Under E är ett
project af ett attesto, som syndicus Lubecensis nomine Hansae skal hafva in-
sinuerat hos the kajsserlige och directorium Moguntinum och begärat un-
derskrifvit mot the tullen, som Eders Kungliga Majestät och andre hafvar för-
medelss thenne frijden erhållet. Där skee underlige optog och undersleft så-
dane attestatis.
Jag vill mig beflijta, att komma under vädret, om thet är så begärat eller och
om thet är elljest ett dihtadt vän af Oldenburgico deputato att desso hetan
engagera and pro communi causa. Caesareani och Brün kitla sig mij therö-
fver , att här berättas, det motus Gallici taga meer och meer till, graff Walde-
mar , konungen i Donaumarchs sohn, faar fort mett sitt landskrämande och
begijnner nu, efter sluttin frijd, föra krijg med bönder och borgare. Där är
klagomål inkommit, att han nyligen hafvat beskuttit och intagit staden Essen
och thee illa farit fram, under praetext att borgarne inthet ville beqväma sig
till inquarteringen.
3: 295–296’ wie vor
B: 308–308’ Wilhelm Ludtwell betr. die Restitution von Pfalz-Sulzbach. Sulzbach 1649 Fe-
bruar [5]/15
E: 315–315’ Denkschrift der Hansestädte wegen Restitution in die früheren Rechte des freien
Handels. Münster 1649 Februar 18/28
316 Die Gesandten der Reichsstände an Johan Oxenstierna. Münster 1649 [Februar 20]/
März 2
317–317’ Dieselben an Pfalzgraf Carl Gustav. Münster 1649 [Februar 19]/März 1
318–318’ Thumbshirn an die schwedischen Gesandten. Münster 1649 Februar 25/
März 7
319–322 Avisen