Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
181. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 März 13/23
–/ 181 /–
Osnabrück 1648 März 13/23
Kopie: Salvius Slg. Koncepter vol. 1.
Bericht über den Stand der Verhandlungen: Letzte Hindernisse bei der Abfassung der Amnestie-
punkte , besonders wegen der pfälzischen Frage und wegen der Restitution der schwedischen Of-
fiziere aus den kaiserlichen Erblanden. Schwedische Satisfaktion und Äquivalente für Mecklen-
burg und Brandenburg. Schwierigste Fragen wegen der Satisfaktion der Miliz und Hessen- Kas-
sel . Leichter zu erledigen: Stellung der Kalvinisten, Rechte der Reichsstände und Kommerzsa-
chen . Weitere Behandlung des französisch-spanischen Friedens. Erfolge Lamboys in Hessen.
Schlechte Lage der schwedischen Armee in Oberdeutschland. Beunruhigende Äußerungen des
kurbrandenburgischen Gesandten über Werbungen des Kurfürsten und Bündnisverhandlungen
mit den Niederlanden. Abreise d’Avaux’ und größeres Ansehen Serviens bei Hofe. Geldschwie-
rigkeiten Salvius’. Gerüchte über eine Absendung Pfalzgraf Carl Gustavs mit Verstärkungen
nach Deutschland. Bleibende Unsicherheit bis zur Unterzeichnung der Verträge und deren Rati-
fikation .
Thet som vår nuvarandhe secretarius legationis communi nomine conciperar,
kan tilleffventyrs falla Eders Kungliga Majestät förlängt at anhöra, allden-
stundh han fattar det nästan som ett protocol på thet, som dageligen förelöö-
per . Jag förmenar migh fördenschull icke illa giöra, ther jagh i underdånig-
heet berettar summan på alt generaliter.
Amnestian är in genere och specie mäst richtigh, men ännu icke underschrif-
ven . Orsaker äre desse: först, at causa Durlacensis
Zuletzt hatten die fürstlich-sächsischen und braunschweig-lüneburgischen Gesandten am 2./12.
Februar 1648 den Schweden mitgeteilt, daß sie in der baden-durlachischen Restitutionssache
um Vermittlung gebeten worden seien ( Meiern IV S. 975 f.).
Gemäß dem kaiserlichen Instrumentum Pacis vom Mai 1647 sollte das Haus Wittgenstein in
der bereits angetretenen Besitzergreifung bestätigt werden ( Meiern IV S. 563 ).
burgh
Salvius forderte am 11./21. August 1647 die wirkliche Restitution von Isenburg ex capite
amnestiae ( Meiern IV S. 701 ). Das kaiserliche Projekt vom 29. Januar/8. Februar 1648
wiederholte die Formalia des Projektes vom Vorjahr.
Entwurf dieses Paragraphen in dem von den Katholiken zu Osnabrück am 24. Januar/3.
Februar 1648 ausgehändigten Ultimatum ( Meiern IV S. 925 ), worüber die katholischen und
evangelischen Deputierten am 29. Januar/8. Februar d. J. konferierten ( ebd. S. 946) und die
Kaiserlichen das katholische Projekt wiederholten ( ebd. S. 963).
af den importance eller difficulteet, at the kunna eller böra uppehålla frie-
dhen . Ständerne hålle alle så före, att Baden-Durlach och Witgenstein hafve
ingen godh rätt. Isenburg kan fåå restitutionem in integrum. Sultzbach är een
afdeelt herre, öfer hvilkens landh Pfaltz-Neuburgh praetenderar iura superio-
ritatis et per consequens ius reformandi religionem. Desse particularsaaker
finness rådh till. Men den principalste orsaaken, för hvar schull vij hålle am-
nestiaepunchten ounderschrijfven, är causa Palatina och den § Tandem om-
nes , lydandess om officerernes restitution. Keijsaren är i desse bådhe högt
interesseradt för sina 13 millioner, in causa Palatina och för officerernes resti-
tution i Erflanden. Bavarus är interesserad in decisione causae Palatinae för
Öfverpfaltzes schull. Caesareani och Bavarici vele derföre giärna imorgon
afhjelpe och underschrijffe heele amnestiaepunchten. Men effter causa landt-
graviana och Eders Kungliga Majestätz milities satisfactionsquantum äre än
odecideradhe, så stå vij deropå, at desse måtte först afhjelpes. Evangelici sta-
tus sluthet expedient före, at desse fyra saaker måtte pari passu afhjelpas, så at
§ Tandem omnes underschrijffves tillijka medh causa Hassiaco-Casselana och
causa Palatina tillijka medh quanto militiae. Häröfver varde vij nu imorgon
conferencen anträdandhe i alle ständers praesentia. Varde vij häruthinnan
eense, så tvijfles intet sedhan om friedhen, ty först äre alle Imperii gravamina
erörtradhe, concepterne idagh collationeradhe och schole, vill Gudh, imor-
gon praesentibus statibus underschrijffvas.
Sedhan är icke allenast Eders Kungliga Majestäts och chronans satisfaction
underschrifin och såledhes af Keijsaren och alla ständer bevilljat, at Romerske
Rijket vill och schall, uthan Eders Kungliga Majestätz och kronans besväär,
contentera Eders Kungliga Majestätz militie, uthan och alla aequivalentierne
således adjousteradhe, at interessenterne drijffe starcht opå, at the må och
imorgon underschrijffves, såsom vij hoppas, medh näste post kunna heem-
sändass .
Militien och causa Hassiaco-Casselana äre nu the svåreste. Kunne vij them
afhjelpa, efftersom ständerne hoppes, så seer jagh intet, som schal kunna
medh stoor schääl hindra fredzsluutet, ty den calvinische religionspuncten,
iura statuum och commerciepunchten hållas så gott som richtighe. Execu-
tions - och assecurationspunchterne äre eij heller stort strijdighe, så mycket
Eders Kungliga Majestät och Sveriges crona ahngåår. Blijffve vij här eense om
alt, såsom ständerne hoppas, så ärnar denne heela conventen ryckia till Mun-
ster , at medh samfelt handh befordra den Fransösche och, som möijeligit är,
den Spagnische friedhen till ändschap. Franchrijke hafver på nytt updragit
Generalstaterne decisionen i the 5 öfrighe stridighe punchter medh Spagnien.
Och står hertigen af Lottringen nu sjelf i tractat medh Franchrijket, så at een
part giöre sigh hopp såvääl om den Spagnische som Tysche friedhen medh
Franchrijke. I desse terminis verserar friedztractaten.
Lamboy hafver medh 2000 hestar och 3000 knechter omringat den Casseli-
sche generallieutenampten Geijso i Geseke
Lamboy war es wegen Unvorsichtigkeit der Hessen gelungen, Geyso in Geseke einzuschließen,
doch konnte sich der hessische Generalmajor mit großen Teilen seiner Truppen bei schlechtem
Wetter aus der Festung retten. Ein Sturm der Kaiserlichen auf Geseke mißlang. Beide Armeen
bezogen nach dem Ereignis, das auf beiden Seiten viele Opfer forderte, Quartier ( TE VI
S. 348–352).
effter ingen succurs är förhanden. Idagh är een flygande tijdende kommen, at
Geijß
Johann von Geyso (1593–1661), hessen-kasselischer Generalmajor; biographische Hinweise:
APW [ II C 2 S. 430 Anm. 3. ]
Doch är thet än ovijst. Eders Kungliga Majestätz armee är up om Nurnbergh
mycket regn och djupa vägar, och Tourennes landterneringh giöre marchen
långsamb och besvärligh. Huru vijdare theroppe vill aflööpa, måste tijdhen
gijffva. Keijsarens armee säges mycket vara af sigh kommen. Den Beyersche
schrijfes vara vääl monteradt. Doch drijfve här the Churbeyersche starcht på
friedzsluutet. Från Regenzburg schrijffves af förtrolig handh, at Beyerfursten
låter mycket mynta och schall omgåå medh consilier, at kiöpa denne mar-
chen frå sitt landh på een annan. Caesareani legati hållass här vare illa till-
friedz medh honom.
Om Churbrandenburgh hafve schriffvitz allehanda tidender, serdeles effter
han verffver folch och sööker alliance i Hollandh
lighe reesor förohållit hans gesanter. Men the försäkre oss på eedh och ähra,
at han intet annat sööker [än vänskap] medh Eders Kungliga Majestät och
varder innan kort sändande een legation till Eders Kungliga Majestät, så snart
hans aequivalent blijffver här befästadt. The bedyre högt, at han vore den
oförståndigste herre i verlden, ther han annat gjordhe, gräntzandhe så när
Eders Kungliga Majestät förmedelst Pryssen, Pomern, March, Minden etc.
Thet han verfver, är allenast för Churcöllns, Lamboys och Herfordes schull.
The bedhje altså högt, at Eders Kungliga Majestät ville inga andra tanckar
fatta om honom, ähn om dess devote vän, när schylte syschonebarn
innan kort förhoppelige trogne foedererat. Hoos Generalstaterne sööker han
intet annat än renovationem paterni foederis och restitutionem och securita-
tem af the Gulichsche platzerne
bedyrade försäkringar.
D’Avaux är affordrat till Franchrijke. Thet synes licht, at Servien praevalerar
hoos cardinalen och vijdh håffvet. Jagh är nu schyldigh d’Avaux 50 000 Riks-
daler medh ett åhrs interesse, förfallet i denne månat. Hvadh an den betalnin-
gen och mycket annat, som jagh, effter förr insändhe rääkningar, står före,
schal häärkomma, thet må nu Gudh vetta. Uhr cammaren får jagh intet svaar,
minder någon tröste. Här går itt roop, såsom varder Eders Kungliga Majestät
emoot sommaren uthsändandess Hans Furstliga Nåde hertig Carl Gustaff
medh 3000 Svensche och 4000 Finnar. Sådant roop pousserar een och annan
af ständerne, at medh macht befordra friedztractaten, ty the see intet giärna,
at kriget längre continuerar. Gifve Gudh, vij finge een godh determinationem
quanti in puncto militiae, så hoppas, den expeditionen icke vara nödigh.
Doch äre alla res contingentes, quarum non est determinata veritas. Domus
Austriacae fraudulenta consilia äre bekende. Multa cadunt inter calicem su-
premaque labra. Och kan intet fullkomligit hopp göras, förähn friden är sluu-
ten och ratificeradt och armeerne licentierade. Imo ne sic quidem totalis secu-
ritas est, nisi in Deo et propriis armis.