Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
74. Instruktion für den schwedischen Ambassadeur in Frankreich, Schering Rosenhane Stockholm 1647 November 29/Dezember 9
–/ 74 /–
Stockholm 1647 November 29/Dezember 9
Kopie: RR (sv) fol. 3155’–3161.
Begründung für die Absendung eines Botschafters nach Frankreich. Reiseweg. Einrichtung eines
Haushaltes in Paris. Bei der ersten Audienz zu überbringende Glückwünsche und Versicherung
der Königin, mit Frankreich in Krieg und Frieden Freundschaft zu halten. Vorsichtige Klagen
über den Waffenstillstandsbruch durch Bayern. Hinwirken auf Erhöhung der Subsidien. Beobach-
tung der Korrespondenz mit auswärtigen Mächten, besonders mit den Generalstaaten, Däne-
mark , Polen, Kurbrandenburg und Hessen. Berichte über Ereignisse in den Nachbarländern. Ab-
wendung der Belästigung der schwedischen Besatzung in Benfeld durch französisches Militär.
Möglichkeiten zur Verbesserung des schwedischen Handels. Rangfragen am Hofe, besonders in
bezug auf Mazarin. Verhältnis zur Königin von England und dem Prinzen von Wales. Ham-
braeus und Erben Epstein. Dauer der Gesandtschaft in Frankreich. Urlaub zur Krönung der
Königin in Schweden. Unterhalt der Gesandtschaft.
1. Efftersom Konglige Maijestät hafver för gott befunnet, att hafva een för-
nembligh man vidh thet Frantzösische hofvet, nu serdeles emedan dett be-
svärlige Tyske kriget och alliancen emellan Konglige Maijestät och konungen
i Frankrijke varar, och icke heller rådeligit, att längre underlåta, att hafva ther
een ordinarium ministrum, sedan ambassadeuren Hugo Grotius
Hugo Grotius (1585–1645); Hinweise auf Biographie und Tätigkeit: APW [ II C 3 S. 226 Anm. 2. ]
mandatarius Cerisantes för 2 åhr sedan blefve tädan avocerade, så endoch
fuller Konglige Maijestät hafver stådt i betänckiande, anten hålle der häreffter
een resident, som Franckrijke holler och hafva här i Sverige, eller och een
man i qualitet af een ordinarie ambassadeur, lijkväll effter noga öfvervägande
af thesse tijders tilståndh, Frantzösiske hofvets illustre contenante, andre
konungens och republiquers öflige observantz, och thet förnembste är, sjelfva
Hennes Konglige Maijestät och Sveriges cronos tjenst, hafver högstbemälte
Konglige Maijestät hoos sigh resolverat, att holle där een ordinarie ambassa-
deur och thertill funnet bemälte Schering Rosenhane fram för andre capabel.
Till hvilcken ända och Konglige Maijestät hafver hijt öfver kallat honom från
residentskapet i Munster, och nu vill, att han oförsummat skall sigh till
Franckrijke förfoga medh det folck och den train, som Konglige Maijestät
hafver honom härtill förordnat och bestådt.
2. Vägen tager han genom Danmarck, Holstein, Brehmen, Oldenburg och
Hollandh, och sedan anten sjöledes eller landvägen, såframpt han är försä-
krat , att han och hans föllje kunna gå uthan fahra och antastning, och kan
sigh på Speniskt pass, som han förmäler sigh hafve bekommet, och vedh sin
öfverkomst till Tysklandh täncker till att låta förnya, förlåta, genom Spaniske
Niderlanden till Franckrijke och serdeles till Parijs, ther konungen och drot-
ningen regentinnan medh hoffvet äre stadde.
3. Kommande tijt konungen och hoffvet är, såsom han är af Konglige Maije-
stät förordnadt, att blifva der ordinarie ambassadeur, så lembnar och Kong-
lige Maijestät hans discretion och försorg, att försij sigh medh huus och så
inrätte sine saker, att Konglige Maijestät kan theraf hafva respect och han
medh sitt tilordnade deputat och underholdh uthan skada uthkomme.
4. Vidh första audiencen och propositionen hoos konungen och drotningen
regentinnan, så och sedan hoos cardinalen, moste ambassadeuren Rosenha-
nen näst af helssningar och önskningar af all högh hoghlykeligh välgång tes-
moignere Hennes Konglige Maijestät synnerlige inclination och åtrå, att hålla
den förtrolige vänskap och alliance, som emellan Konglige Maijestät och
Hans Maijestät i Franckrijke hafver varit, än är och deri Konglige Maijestät
täncker att förblifva uthi sin rätte och fullkomblige flor och vigor; och för-
denskuldh såsom ingen tingh krafftigare holler så höge gemöther tilsamman,
än communicationen af the saker, therigenom begge potentaternes och rijker-
nes välståndh och säkerheet stabilieras, så hafver och Konglige Maijestät af-
ferdat honom till theres Maijestäter och befallat honom, att holla sigh ordina-
rie vidh theras Maijestäters hoff oppe; tviflade och inthet, att thetta skulle
theras Maijestäter väll behaga; medh desslijke andre saker, som han kan for-
mera sin proposition uthaf, och måste förnembligen vara gratieuse; efftersom
och Konglige Maijestät ställer honom, Rosenhane, i skön och egen dijudica-
tion , att öfverantvarda våre creditif, anten förr genom secretarium status eller
och vidh sjelfve audiencen.
5. Och hafver Rosenhanen altidh vidh denne sin commission och förande
ordinarie ambassada vidh alle concurrentier och occasioner till att tesmoi-
gnera denne Konglige Maijestätz höge förtroende till Hans Maijestät konun-
gen i Franckrijke och drotningen regentinnan och förvisse deres Maijestäters,
cardinalen och andre förnämblige Frantzösiske ministrer om Hennes Kong-
lige Maijestätz beständiga vänskap och framhärdan i alliancen, concurrenter i
fridztractaterne och cooperation i kriget, tilldess Gudh beskärer theropå een
godh ända. Jämväll och att Hennes Konglige Maijestät är fulsinnadt å sin
sijdo, denne förtrogne vänskapen effter kriget att continuere och heller för-
mehra än förminska.
6. Elljest så myckit desse närvarande sakers tilståndh i Tysklandh anlangar,
hafver han vidh lägenheet till att beklaga sigh öfver then Beyerske rupturen af
armistitio, doch så, att han hvarcken exprobrerar thenne acten för myckit,
heller den extenuerar och förringar, serdeles förän ambassadeuren rätt af-
märcker Franckrijkes consilier och miner till holla vänskapen eller och rum-
pera medh Beyern. Hafver det brutet löst, tå hafver Rosenhanen till att driva
starckt opå, att hämbnen och vapnen fortsättes medh all macht på Beyerfur-
sten . Hafver och Franckrijke icke brutet, då måste Rosenhanen pousserat där-
till medh gode skähl och theriblandh serdeles, att Konglige Maijestät och Sve-
riges cronos krigzhäär heele svarmen och machten icke allenast af Keijsaren,
uthan och af Beyerfursten elljest påbördas, skulle Hennes Konglige Maijestät
i lengden icke kan uthhärda. Och tjene honom härvidh till effterrättelse dhe
bref, som Konglige Maijestät i thenne saken hafver skrifvit till konungen,
drotningen regentinnan och cardinalen i Franckrijke, theraf ambassadeuren
copier äre meddeelte.
7. Men ett iblandh dhe förnembste ährenden är, som Rosenhane skall vetta
att drifva och i acht taga hoos det Frantzösiske hoffvet, nembligen, att subsi-
dierne motte blifva fördublade. Och fördenskuldh moste han thenne saken på
bäste sätt och discretion urgera. Kan han icke förmå Franckrijke till duplotio-
nen , tå han hafver till göra sin flijt, att nåå förhögningen på subsidierne till
tridie eller fierde parten. Efftersom och Konglige Maijestät nyligen igenom
egne bref therom konungen, drotningen och cardinalen hafver besökt, och
her Rosenhane theraf copier äre tilstälte och communicerade. Skulle och
emoth all förhopning henda, att Franckrijke till alsingen förhögning på sub-
sidierne skulle förstå, tå måste ambassadeuren icke desto mindre tidt och
offta drifva deropå, att the vanlige subsidierne effter alliancens innehåld till
bestembde två terminer och tijder, nembligen sidste Junii och sidste Decem-
bris åhrligen varde aflefrerad och betalte.
8. Ambassadeuren skall och vetta vara sin plicht, att förfara och sij deropå,
hvadh emellan Franckrijke å den ena och Keijsaren sampt Churbeyern på den
andra sijdan tilläfventyrs blifver tracterat, och der någre sändingebudh, poster
eller bref från vederparten ankommo, modeste begära communicationen af
dem, och der hoos, så myckit han kan, hindra och förekomma, att icke något
på sådant värf, särdeles dem af högre importance, såsom stilleståndh, fridh
eller bund, resolveres och slutes uthan communication medh Hennes Kong-
lige Maijestät och dess vänskap och samtyckie. Och ther någre sådane consi-
lier agiterades, tå måste han söke them till disturbere directe hoos drotningen
regentinnan och i synnerheet cardinalen, som förer directorium af väsendet,
och Rosenhane fördenskuldh giörligen modis omnibus hafver till att söka
och ställa honom sigh tilhanda.
9. Därnäst och måste ambassadeuren kasta ett öga opå, hvadh Franckrijke
tracterar medh Generalstaterne af thet förenade Niderlandet, medh konun-
gen i Danmarck och Polen, så och medh chur- och furster i Romerske Rijket,
och serdeles medh churfursten af Brandeburg och landgrefvinnan af Hessen-
Cassel. Och der han något märcker vara å gång, som löper emoth Konglige
Maijestätz stat och väsende och till dess praeiudicium, sådant effter möijelig-
heeten afvärja. Han måste och förfahra, om och huruvijdt Franckrijke vill
lägge sigh i den Engliske trätan, och hvadh drotningen af Engellandh sampt
princen af Wallis
Karl I., König von England, Schottland und Wales, war von den Schotten, in deren Schutz er
sich gerettet hatte, im Januar 1647 an das englische Parlament ausgeliefert worden. Er saß in
Gefangenschaft auf Schloß Holmby in der Grafschaft Northampton, von wo ihm am 11. No-
vember 1647 die Flucht auf die Insel Whight gelang. Jedoch lieferte der Gouverneur ihn wieder
in Gefangenschaft. Nach langen, erfolglosen Verhandlungen mit Heer und Parlament erfolgte
die Anklage wegen Landesverrats gegen ihn. Karl I. wurde am 30. Januar 1649 hingerichtet.
Er war mit Henrietta Maria, einer Tochter Heinrichs IV. von Frankreich, vermählt. Wegen
deren katholischer Konfession hatte der König bereits den Unwillen des Volkes auf sich gezogen.
Sein ältester Sohn, Karl, Prinz von Wales, der spätere König Karl II. (1630–1685), wurde
während des englischen Bürgerkrieges in Frankreich erzogen. Es gelang ihm, im Januar 1650 in
England zu landen und sich am 1. Januar 1651 krönen zu lassen. Gegen Cromwell unterlag er
am 3. September d. J. in der Schlacht bei Worcester. Karl II. floh in die Normandie, lebte dann
aber meist in den Niederlanden und schmiedete Pläne für seine Rückkehr. Erst nach dem Tode
Cromwells konnte er am 25. Mai 1660 nach England gehen. Er starb nach einer durch eigenes
Verschulden unglücklichen Regierungszeit am 2. Februar 1685 nach Empfang des Abendmahls
und der Letzten Ölung nach katholischem Ritus ( NEB IV S. 52–56).
10. Hvadh och passerar i Franckrijke så och thes naboskap [!], serdeles Ita-
lien , hoos Påfven och andre, thet moste ambassadeuren vidh alle poster till
Hennes Konglige Maijestät öfverskrifva.
11. Iblandh annat och, effter the Frantzösiske troupperna offta pläga besvära
then Benfeldiske qvarteren och undertijden logera sigh der in, stundom och
elljest medh andre belastningar graverar then staten, hvarföre skall ambassa-
deuren taga sigh den saken an och i Konglige Maijestätz nampn icke allenast
besväre sigh theröfver och att dhe lägga sigh ini det lähnet, uthan och Dach-
stein och Motzheims för detta på desslijkt sätt äre brachte uthur Konglige
Maijestätz våldh, och till befahra står, att i lijka motto Benfelden kunne gå
och komma uthur Konglige Maijestätz händer. Efftersom han och häröfver i
synnerheet hafver till correspondere medh commendanten thersammestädes,
Woser, och agenten Snoilskij.
Georg Hansson, 1651 geadelt Snoilsky (um 1607–1672); biographische Hinweise: APW II C 3
[ S. 269 Anm. 1. ]
12. Ambassadeuren skall och icke låta uthur acht, att sij opå the Frantzösiske
commercierne, serdeles om och något är deri att giöra till den Svänske hande-
lens opkompst och förkofring. Och der dhe Svenske undersåtere, som nego-
tiera på Franckrijke, icke blifva där rätt handterade, skall han skaffa dem rätt
och maintenera dem vidh skähl.
13. Desse äre fuller dhe principaleste saker, som ambassadeuren hafver att
taga i acht vidh thet Frantzösiske hofvet. Men hvadh hans comportement
emoth andre thersammestädes, serdeles uthi ceremonier, visiter och slijkt,
vidkommer, så kan han medh alle Frantzösiske ministrer, ja medh konungens
faderbroder, duca de Orleance sjelf
nom och flere såsom dhe af andre konungars legater blifva handterade och
mötte. Medh cardinalen
Jules Mazarin (Giulio Mazzarini) (1602–1661), Kardinal; biographische Hinweise: APW II C
[ 3 S. 52 Anm. 2. ]
stricte skulle söke till maintenere sin förande legatscharge, såsom af een sou-
verain konung och potentat, borde honom inthet cedera cardinalen eller gifva
honom högre handen i dennes huus vidh visiterne. Men effter cardinalen icke
tillåter nogon kongeligh ambassadeur att få taala, mindre att negotiera medh
sigh, ther han icke får högre handen i sitt huus, och uthan cardinalen något
att tractera, sollicitera eller erhålla i Franckrijke, är een heelt besvärligh och
fast omöijeligh saak. Derföre moste ambassadeuren sigh häri beqväma cardi-
nalens villje och giöra honom den ähran, att han gifver honom högre handen,
när han till honom kommer.
14. Drotningen af Engelland
Vgl. [ S. 124 Anm. 1. ]
rar ambassadeuren såsom een krönt drotning, fast hon nu är stadd uthi cala-
mitet och vedervärdigheet. Och deremoth låte sigh af henne tracteras, såsom
een legat af een souverain och krönt drotningh. Princen af Wallis
Der spätere König Karl II. von England; vgl. [ S. 124 Anm. 1. ]
rar han sigh emoot såsom een konungzson och then ther var destinerat till
chronan, men icke kongeliget lijkt, bjuder han princen annat till, tå blifve
ambassadeuren ifrån honom.
15. Tvenne andre mindre ehrenden kan och ambassadeuren i Franckrijke om
beställa. Hambraeus
Jonas Michelsson Hambraeus, * 1588 Helsingland, studierte in Uppsala, immatrikuliert 27.
März 1599 ( Matrikel S. 5), erwarb in Greifswald den Magistergrad ( Matrikel III 29 b),
ging nach Rostock, übernahm in Uppsala eine Professur für Hebräisch, 1626 als Hofmeister mit
jungen Adeligen auf Reisen, ließ sich in Paris als a.o. Professor für orientalische Sprachen nie-
der , 1635 Gesandtschaftsprediger beim schwedischen Botschafter Hugo Grotius, Dr. iur. utr.,
geriet 1658 wegen einer Bürgschaft für schwedische Adelige, die ihn sitzen ließen, in das Ge-
fängnis , in dem er 1665 im Elend starb ( Jöcher , Forts. II Sp. 1167f.). 1655 ließ er das ins
Französische übersetzte Werk Joannis Masenii theatrum panegyricum in Christinam regi-
nam Sueciae in Paris drucken ( Jöcher II Sp. 1338).
Maijestät icke ogerne sedt, att han hade kommet hijt heem i rijket och be-
klädt här een prosessionem vidh academien. Men effter han föregifver sigh
hafva gådt godh för någre ungre Svenske adelsmän, som der hafva studerat
och peregrinerat, och icke skall kunne komma derifrån, medh mindre han
sådane skulder först betalar. Huruvidt han nu sin credit och löffte hafver för
dem ther engagerat, är Konglige Maijestät okunnogt; och vele väll någre af
them seija, att sigh thermedh annorledes förhåller. Men effter sådant, thet
vara sant eller något annat uthsprengt, gifver nationen någon blasme, therföre
kan Rosenhanen seija Hambraeo, att han sätter opp skriffteligen, på hvadh
sätt han förmenar sigh vara till hjelpa dädan. Anten att gälden här skall uth-
drifvas och sändas honom betalningen tilhanda, eller och om han medh nå-
gon annan hjelp stodo till att secundera.
16. Epstein , som för någon tijdh sedan är blefven dödh och hade i sin lijfz-
tijdh ett vist och åhrliget deputat af Konglige Maijestät och chronan Sverige,
men skall honom een post theraf restere, så kan ambassadeuren anamma
uthaf subsidierne så myckit, som then resten belöper, och thermedh hans
hustro och barn förnöija. Men hvadh sonon belangar, honom hafver han in-
thet till förtrösta om någon bestälning eller löhn, aldenstundh dhe relationer,
han gör, icke hafve stort till betyda, och är elljest sjelfve ambassadeuren in
loco, som alt bättre kan och veet tilståndet af sakerne förfahra och öfver-
skrifva .
17. Trij åhr förblifver Schering Rosenhande i Franckrijke och förer där ordi-
narie ambassadan. Tå och effter deres förlopp vill Hennes Konglige Maijestät
vara betänkt oppå, anten thenne commissionen medh honom förlängie eller
och honom derifrån förlofva och någon annan dijt och i stället igen förordna,
som Hennes Konglige Maijestät befinner gott och tijdern kunne fordra. Men
det är Konglige Maijestät inthet emoth, att han framdeles må giöra een reesa
hijt öfver till Konglige Maijestätz chröningh, tå han och kan göra Konglige
Maijestät een underdånig rapport om ett och annat, och huru sigh hans am-
bassada i Franckrijke anlåter. Men att han lijkväll effter öfverståndne chrö-
nigh strax begifver sigh tijt uth tilbakar igen.
18. Hvadh elljest hans train och underholdh för sigh och heele sitt hoff och
stat vidh thenne ambassadan anlangar, theröfver hafver Konglige Maijestät
sigh uthi een serdeles och skriffteligh recess så förklarat, att han förmodeligen
skall kunna icke allenast medh Konglige Maijestätz respect, men och utan sin
skada thenne förnämblige chargen på then orthen och vidh thet kongelige
hofvet förträda. Detta är så hvadh Konglige Maijestät för denne tijden hafver
funnit gott, att instruera ambassadeuren uthöfver. Tiltroor honom elljest i det
öfrige, att sålunda föra thenna honom pålagde ambassadan, att Konglige Mai-
jestät och chronan hafva theraf tjenst och thertill ett nådigt behagh, efftersom
och Konglige Maijestät önskar honom lycka på reesan och förblifver honom
medh konglige gunst väll bevågen.
[gez.] Gyldenklou