Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
181. Königin Christina an C. G. Wrangel Stockholm 1647 März 27/April 6
–/ 181 /–
Stockholm 1647 März 27/April 6
Kopie: RR fol. 489–493.
Waffenstillstandsverhandlungen mit Bayern: Bezug auf Schreiben Wrangels und Snoilskis; Bayerns
Intentionen; Anweisungen für die Verhandlungen; Ausweitung eines Waffenstillstandes auf Kur-
Köln, Würzburg und Bamberg befürwortet; kein Waffenstillstand mit den Kaiserlichen. Bezug
auf gerade erhaltene Schreiben Wrangels mit Verweis auf obigen Inhalt.
Vij finge på förre post Edert breeff, daterat i hufvudhquarteret Bregentz
den 12 februarii [ 12./22. Februar ] nästförleden, h:r feltmarskalck, theraf vij
sij hvadh orsaker Eder hafva beveckt att på the Beyerskes inständige drif-
vande deputera generalen Mortaigne, generalmajoren Douglas och agenten
Snoilsky till tractera på vår ratification medh Beyerfurstens commissarier i
Ulm öfver ett armistitio, ställandes therhän hvadh alfvar thermedh voro
hoos Beyern, men hållandes före att therigenom kunde fomenteras en Jalou-
sie emillan honom och Keijsaren, och ther han voro att bringa till separa-
tion från Keijsaren skulle thet myckit avancera fridhen. Vidh samma post
kom oss och till handa sjelfva Snoilskys breef, daterat Ulm den 16 februarii
[ 16./26. Februar ], theri han uthförligen berätter motiverne till denne tractat
medh Beyern och derhoos skrifver sigh ex conversatione så myckit hafva
förstådt att principales conditiones them Beyerfursten måtte till bevillja
och ingå bestodhe iblandh andre theruthinnan 1) att Beyerfursten strax
öfverlefvererade Eder Memmingen och Yberlingen och derhoos till deres
underhaldningh afträde alle quarteren emillan Lecken, Donaen och Boden-
sjön och begåfvo sigh heela Franckiske creitzen, men deremot restituerades
honom Rhain, Donawert och nägre flere ringa platzer; 2) sedan vår ratifi-
cation vore inkommen, skulle Beyern alle af sigh besatta fästninger i Wirten-
berger landh restituera egendombs herren, hertigen thersammastädes;
3) skulle och då Augspurg sättes i ett neutralt standh; 4) tilbude sigh och
Beyern i att opå inkombne vår ratification afdancka en godh deel af sin armee
och ingalunda låta samma folck komma till Keijsaren, efftersom Beyern
allaredo medh Venitianerne stodhe i handell om någre trouppers öfver-
låtande .
Såsom vij nu för otta dager sedhan månde adprobera thenne Eder ahn-
gångne tractat och derhoos förtrösta om vår fullkomblige resolution, altså
hafve vij nu sedan thenne saken hoos oss och medh vårt ellskelige rijkz-
rådh öfverlagt; och ändoch vij icke kunne rätteligen vette om Beyerfursten
ähr härmedh något allfvar och skall veela låta separera sigh från Keijsaren,
lijkväl när vij betrachta närvahrande hans tillståndh, ther Beyerfursten ähr
en uthlefvat herre, men hafver små och omyndige barn, känner huus Öster-
rijke och till äfventyrs fruchtar Keijsarens förmynderskap, sijr och nog-
sampt sigh ingen stoor adsistence in praesens kunna hafva af Keijsaren och
konungen i Spagnien, såsom the therhemma nogh hafve till giöra och susti-
nere sigh sjelfve, hafver och deessföruthan sit stoore afseende på Franckrijke,
och thet som oss synes vara iblandh dee förnembste hans motiver söker
han herigenom till vinna vår adfection vidh fridztractaterne, och ju åth-
minstonne så myckit att vij icke måtte taala för Pfaltz och des restitution i
churdigniteten och Pfaltziske landen, aldenstundh ganska fåå ähre som för
Pfaltz taala, och de som taale tala frigide, derhoos och till befahra är att i
lengden ingen sigh om Pfaltz vårdande varder, tå kunna vij icke annars
dömma ähn att något alfvar herunder ähr hoos Beyerfursten. Det vari och
herom huru det vill, så kan det inthet skada att I tractera medh honom stilla-
ståndet , taa och på vår egen ratification slutat, allenast I thet låte fatha och
inrätta på så saker och fördeelachtige conditioner att Beyerfursten disarme-
ras och icke kan skada Eder i någon måtto. Vij sij icke andra conditiones
vara af honom till att begära och erhålle ähn them Snoilsky ex conversatione
medh them Beyerske commissarierne hafver förspordt skole kunna af theres
herre erhållas och vij herofvantill införde och sij Eder hafva förskrifvit
Mortagne, Douglas och Snoilsky i then instruction I dem hafve gifvit den
10 nästförfluten månadz februarii [ 10./20. Februar ], men vele att I them
insistera låte och the ther stå till att nåå då slute medh Beyern på vår
ratification. Kunde I man laga och nåå att Beyerfursten strax och så snart
I medh honom hafve slutet neutraliteten afdanckade sitt folck, vore thet
myckit väl att han sålunda strax disarmerades och I af honom ingen fahra
hade till vänta, men vill han och icke afdancka folket, tå måste man sigh
och thermedh låta benöija. Men att strängia eller skärpa de andre ofvan-
bem :te conditioner kunne vij icke sij vara nödigt, efftersom vij eij heller
bättre conditiones kunne begära eller Beyern till bevillja. Vij hade fuller
tänckt opå att Beyerske creitzen allena lembnades Beyerfursten heelt
uthom all contribution, men att Öfverpfaltz kunde hafva contribuerat
till kriget. Men alldenstundh detta ähr Beyern så när beläget och han
elljest näpligen lärar slutha medh mindre han fåår och thet till sin frije
disposition och fritt för alle contributioner, så ähr och ett tingh thet I
honom må bevillja och effterlåta. Hvadh och Underpfaltz, ther Beyer-
fursten hafver sine guarnizoner och njuter landet, anlanger, kunne han
till des evacuation förstå, vore ganska gott, men effter det mehra och
närmare turcherar then Pfaltziske stridigheeten och han fördenskull näp-
ligen dertill skall bevillja, kunne I honom och samma Underpfaltz bevillja
till behålla. Men dee platzer han medh sine guarnizoner hafver besatte uthan
om Beyern, Öfver- och Underpfaltz, them måste han quittera, dervidh I
vele giöra Edert bästa att samma platzer blifve sine egendombsherrer, och
serdeles dee i Würtenbergerlandh hertigen dersammastädes, inrymdbe och
restituerade. Derhoos ville I och giöra Heilbrons stadz condition så godh
som I kunne och möijeligit ähr till erhålla. Ett måste vij herhooss eenkanner-
ligen Eder förnimma låta, nembl. att emedan vij icke annat kunne dömma
ähn att Beyerfursten intenderer principaliter medh denne tractat och neutra-
litet till att draga oss i fridztractaten från den Pfaltziske saken och det chur-
husets restitution och befordring; på det I nu må kunna den controversien
und vijka, så ähr vår villje och befallning att ther the Beyerske veele draga
Eder på den striden och des accommodation, I tå praetendere theri defectum
mandati och remittere den saken till sin behörligh orth och fridztractaterne
i Ossnabrugk och Munster. Men elljest i titler och andre curialer behöfve I
inthet movera Beyerfursten någon difficultet, uthan tractera honom såsom
andre churfurstar tracteras och tituleras och deres herre af alle så konnungar
och furster som Romerske rijkzens ständer öfver alt hedrat och hållen
blifver.
Men elljest såsom vij sij af Snoilskys breef till h:r rijkzcantzeleren af ofvan-
bem :te dato den 16 februarii [ 16./26. Februar ] thet Marseilli
Marcilly-Croissy; vgl. [ Anm. 2 S. 321 ] .
hafver sagt att Franckerijke icke kan effterlåta oss platzerne i Svaben och
Brissgou, fast vij them af fienden kunde bekomma, så hvadh Svaben ahn-
langer , hafve I Eder aff Frantzoserne inthet till irra låta, såframpt I af veder-
parten kunne platzerne dersammastädes bekomma, uthan försäker Eder
them och vår krigzstat thersammastädes så gott I kunne. Men hvadh Briss-
gou vidkommer, effter det ähr beläget uth medh Rhenströmen och vij ther
ingen styrckio eller fästninger hafve Behnfelden föruthan, befinne eij heller
oss och våre saker nyttigt att giöra och fästa vårt väsende vidh Rhen-
strömen , theraf all elack och skadeligh jalousie emot oss skulle upkomma
af Franckrijke, Nederlandh och Engelandh; vij eij heller annat påminne oss
ähn en godh deel af Brisgou tillijka medh Brisack är af Keijsaren cederat
Franckerijke till satisfaction, alt derföre kunne I väl häruthinnan deferera
Franckerijke och heller them Frantzosiskom the platzer inrymma låte ähn
att I skulle anten försvaga Eder underhafvande armee genom de platzernes
besättningh eller gifva therigenom orsaak och occasion till ovillja och
jalousie.
Ville och fleere af ligan, och serdeles Beyerfurstens broder Churcölen,
Wurtzburgh och Bamberg, blifva i thet Beyerske stilleståndet begrepne, tå
vore thet så myckit högre till skaa, och finge vij igenom Churcölns accomo-
dation cessationen af all hostilitet i Westphaliske creitzen och nyttiade så
myckit bättre och säkrare then Franckiske creitzen och quarteren, ther
bem:te bispar sutho i roo. Vele de och icke beqvema sigh, tå hafver man
uthvägh icke allenast till tractera dem såsom fiender, uthan och bemächtiga
sigh deres landh och nyttia dem till vår disposition och vårt väsendes con-
servation .
Men elljest ther I blifve richtige medh Beyern öfver stillaståndet, tå måste I
ingalunda bevillja eller ingå något armistitium medh them keijserlige, men
blifva altijdh en vägh som annan emot dem i continuerligh action intill des
friden slutes i Ossnabrugk.
Som vij hijtintill hade skrifvit, kommer oss tvenne Eder bref uthur Bregentz
den 15 och 16 februarii [ 15./25. und 16./26. Februar ] till handa; det förre är
Edert svar på våra till Eder afgångne skrifvellser; af thet andra sij vij hvadh
fahra I bäre, att Frantzoserne varde à part slutande medh Beyern, thet the
och expresse låta sigh förlydha, såframpt I icke vele förstå till en moderation
emot Beyerfursten. Derföre I voro sinnade, ther Beyern vill förstå till de
af Eder förslagne och Eder deputerade för instruction gifne principal-
conditioner , att sluta upå vår ratification, förmodandes det af oss väll skall
optagas, på det I må kunna draga Beyerfursten ifrån Keijsaren och elljest
icke låta komma heela fiandens macht och svarm på Eder allena. Såsom nu
denne är ofvanbem:te vår ordre lijkmätigt, så äre vij och thermedh väll
till fridz.