Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
336. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Mai 15/25 Pr.: Münster 1645 Mai 16/26

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


3
Osnabrück 1645 Mai 15/25
4
Pr.: Münster 1645 Mai 16/26

5
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg A II; Kopie als Beilage N der Nr. 337

6
Besuch Rortés u. Ponceaus: Früherer Termin für die Übergabe der Proposition II
7
wegen günstiger militärischer Lage u. augenblicklichem Ansehen bei den Reichsstän-
8
den . Französisch-schwedische Konferenz. Über die französischen Anmerkungen zur
9
schwedischen Proposition.

10
Auf Nr. 335. Till vänligit svar kunna vij h:r residenten eij låta oförmält, at
11
baron de Rorté, efter han hafver erhållit sigh nu på een vecku inne och ther-
12
före inthet kunde sielf komma till oss, lät begähra Mylonium till sigh then
13
12./22. huius förmiddagen och då vijste honom it Serviens breef och ther-
14
uthi fattade begähran 1. om dilatione propositionis intill Pingesdagen lijka-
15
som een förafskedat saak, 2. om een entrevenue at pläga een närmare con-
16
cert öfver propositions punchterne, som han, Servien, sade vara i någre
17
stycker ändrade och behöfva retrenchement.

18
Emoot aftonen kom Ponceau efter och med it särskildt creditiv till oss be-
19
rättandes , at han hade på sin herres vägnar begährat och vellat förmå baron
20
de Rorté at besökia oss i thenne saken, men inthet kunnat nå thet för Ro-
21
tées påstående cour. Ponceaus värf bestod äfven i samma punchter som
22
Rotées, nembligen 1. att vij måtte oppehålla med propositionis extraditione
23
intill den 28. Maii/7. Junii, eftersom han meente vara een aftalat sak, at vie
24
skulle dröija intill Pingessdagen. The öfrige få dagar, som the nu begähra
25
additamenti loco, ville Servien optaga för een synnerligh courtoisie lofvan-
26
des , at then begährta terminus dilationis skulle praecise hållas och inthet
27
blifva öfvergådder eller sedan något hinder inkastas.

28
Vij hafve honom remonstrerat, at h:r Servien inthet kunde sådant begähra
29
såssom een förafskedat saak, effter han bättre viste och i så månges när-
30
varelsse var sagt, at propositionerne motte uthlefvereras emellan Påska och
31
Pingessdagh, hafvandes the ordres icke thet förståndet, som skulle värket
32
opskiutas intill näst kommande Pingessdaghälg, uthan förrättas ungefär
33
mitemellan bägge högtijderne; efter then tijden nu vore framgångin, så
34
väntade vij icke uthan orsak på conventionis effectum; fuller defererade vij
35
gärna h:r Servien i thetta som kunde hända, skulle synes vara een ringh
36
saak.

37
Men när vij betrachta närvarande tijd och conjuncturen af itt och annat, så
38
faller oss en tijma, fast mera så månge dagar altför betänkeligh och dyr

[p. 603] [scan. 635]


1
at låtha then uthan orsak passera sin kooss. Ty på then eena sijdan är feldt-
2
marskalken i godh postur oppe i ärfländerne, at han icke allenast kan drifva
3
thet starkaste argumentet inför Kaijssaren sielf in uthi hans egne erfländer
4
pousserandes på sitt sätt vederparten till bevilliandet af våra billige fridz-
5
conditioners accepterande, uthan och gifva cronornes interessenter och
6
ständerne i Romerske rijket, som nu hafva fåt någon quicknat, bättre lust
7
och modh at råda och tala pro communi causa. Dertill med består Kongl.
8
Maij:ts hufvudarmee af mästedeeles Tyske cavallieri, som nu länge hafva
9
hördt talas om tractaten, men inthet än om des rätta begynnelsen, uthan
10
villia meena, at våra illvilliandes förgifvande, som fördes kriget till Tysk-
11
landz ruin, skulle practiceras och sådane protractioner medh flijt föresökias;
12
men tvertemot, om propositionen komma i liuset och the finge see och höra,
13
at chronorne föra sådane consilia och gå om med at sättia Tysklandt på
14
fötterne och i sitt förlag igen, skulle the förmodeligh desto mehr animeras
15
och efter yterste förmågo secundera vår negotiation med it krafftigt på-
16
tryckiande . Och ehuruväll på then andra sijden och emot Bäyern kan något
17
viederliget vara händt och vederfarit the Weymarske, så höres nu theremot,
18
at duc d’Anguien är i optogit och mareschal de Tourenne i fullt arbete,
19
jämpte landgrefvinnans Furstl. Nåde och generalleutenanten Königzmark-
20
ken at redressera alt i förre ståndh hafvandes altså svärdet i handen at re-
21
vanchera thet som är föreluppit.

22
Män ther vij ville opholla än på een tijdh och thesemellan, thet Gudh nå-
23
deligen afvände, nogot viderligit hände Kongl. Maij:tts hufvudarmee och
24
altså een värre skulle komma på then andra, så är till at befara, at vij förlåra
25
med then gode tijden både credit och affection hooss ständerne, eftersom the
26
nu ähre så ofta hijt inviterade och äre här lenge förtröstade med propositio-
27
nerne , män nu villia afspissas med onödige opskof ifrån then eena tijden till
28
den andra. The keijss:e låta sigh och höra, at them nu inthet så mycket är
29
om vår proposition, drifva inthet thärpå, uthan tala frigidissime i saken
30
uthan tvifvel väntandes på bättre tijdh för sigh och vår olegenheet, hvilket
31
förorsakar ständernes gesandter at liggia oss an örkiandes på och manandes
32
oss till fortsättiandet af värket.

33
Och som vij vore ännu in dubio och tvickachtige, hvadh vie enteligen skulle
34
svara Ponceau, finge vij h:r residentens i förgår daterade breef och der-
35
hooss fogade keij. svar på the puncterne, som Gallici haffva meent vara
36
accorderadt och richtige; uthaff hvilke vij icke oklart haffva fattat och för-
37
ståt , att the keij. och Frantzöske stå i tractat och avancera saken ther, ja så
38
att the och äre komne till att tala om ratificatione instrumentorum. Men ther-
39
emot ville the som redhe haffva oss oåthsport uthgiffvit sin proposition och
40
ther trädt i handelen, öffvertala oss, att vij skulle stå stilla, kan ske väntan-
41
des , till thess the haffva ther giordt ända på alt; hvarföre, när vij alla thesse

[p. 604] [scan. 636]


1
rationes hade jämfört och then yterste kom dertill med största tyngden,
2
haffva vij resolverat att referera her res. thesse vore rationes med begäran,
3
han ville them och hvad meera thertill kan läggias her Servient förehålla,
4
enkannerligen att oss något fremmande förekommer, det the på then ohrten
5
nu synnes tractera och ville dissuadera oss therifrån; på hvilket fall vij ju
6
synes hafva fog och skiäl att träda fram med propositionen gåendes då pari
7
passu med them som reda haffva uthleffvererat en. Och om then ville af
8
Servient achtas, som hon och kan vara som itt compliment, men thesse två
9
lijka gille och af itt innehåll och therföre bäst tiäna ihop, men hållas litet
10
tilbaka, så länge the Frantzöske bliffva richtige, så kan h:r res. föra honom
11
til sinnes then avantage Franckrike haffver, om vij bryta spissen och taga
12
invidien på oss, om något synes i vår proposition gå then catholiske Rö-
13
mische religionen förnär.

14
Thet andra hanss ehrande var om entrevenuen, then han hölt vara nödigt
15
och meente kunna ske, om h:r Servient mötte oss uti Iborg heller i Harkot-
16
ten , vijsandes som itt motiv thertil någre remarquer öffver vår proposition,
17
hvilka han meente behöffva en ny conferentz. Effter vij nu befunno honom
18
inthet så myckit vara att giöra om ändringen af conditiorierne som tiden,
19
then han med vårt tijt- och tilbakarreesande sambt conferentzen på 8 eller
20
meer dagar kunde vinna, haffve vij och then saken remitterat till h:r re-
21
sidenten .

22
Hvadh hans remarquer anbelanger, så haffver han inthet annat giort än
23
strukit här och thär, radar under några ord i vår proposition, öffver hvilke
24
Ponceau här discurerade och sade sin herres meening, efftersom the no-
25
terade orden och punchterna äre här hosslagde til h:r residentens bättre
26
effterrättelsse. Uti then förste och 2. var inthet täknat. Men i then 3., som
27
talar mäst om religionen, vill han gerna skära bort, hvad han kan, efftersom
28
thet af the understrukna orden är att see. Nu såsom vij inthet thera af the
29
3., som äre 1. cumprimis protestantes etc., 2. specificationen af någre stän-
30
der och 3. the orden in sacris et profanis kunne utstryka, uthan achta bliffva
31
thervid varandes thenne nästan then principalste puncten på vår sijda och
32
för vårt partij, altså ville och her residenten våre både i förre breef och ther-
33
öffver i hållne muntelige conferencer anförde skiäll, om så giörs behof och
34
och her Servient vill thetta vidare disputera, honom föredraga och remon-
35
strera .

36
Then 3. puncten var noterat i bredden med tvenne streek. Men Ponceau
37
viste inthet sielff, hvadh her Servient hade att påminna theruthi. Kommer
38
han med något, som han ther vill haffva ändrat, kan her res. inthet felas svar
39
theruppå.

40
Thereffter haffver han gåt alla puncterne förbij intill then 14., then han meen-
41
te vij motte låta uth och vänta, att vederparten skulle begära loca occupata

[p. 605] [scan. 637]


1
igen. Nu kan fuller then påminnelssen haffva något på sig och vara lijka, om
2
then puncten bleffve ute heller fördes strax in. Lijkväl och emedan vij haffva
3
affattat totum complexum conditionum och så disponerat, att thenne punc-
4
ten inthet kommer i raden, förän allt thet andra, som man principaliter an-
5
seer , är satt, efftersom och the orden theri finnas his ratis praestitisque etc.,
6
så meene vij, att han skall kunna stå.

7
Then 15. artiklen ville han och haffva uth stötandes sig på the orden militia
8
in totum exauctoretur. Men vij hade theremot 1. att then puncten lijkväll
9
lärar komma in uthi instrumentet; 2. att vij haden så restringerat, att man
10
finge behålla så mycket folck, som man ville och behöfde till hvar stats
11
nödtorfft, så att thermed synes inthet vara derogerat.

12
Uti then 17. artiklen meente han att specificationen motte låtas uth, men för
13
alla andra thet ordet protestantes och ther i stellet stå amici Helvetiae can-
14
tones , inthet sönderandes protestantes ifrån catholico-romanis. Vij kunna,
15
hvadh thet förre anlangar, inthet på annat sätt an förmedelss sådan specifica-
16
tione comprehendendorum komma till att tala om Portugal, och therföre
17
till att haffva något greep dertill bliffva the andre och nämbde. Men så
18
myckit thet ordet protestantes angår, kan thet väll bliffva bortsatt.

19
Sammaledes finne vij och hans yttersta och i then 18. puncten giorde på-
20
minnelssen öffver thesse orden eaque obligatio duret ad decennium a die
21
firmatae pacis vara funderat villiandes stryka uth the orden och inthet
22
nämna någon tijd hvarken decennium heller någon annan säkre eller längre
23
termin.

24
Thetta allt såväl thet som offvantil vid then första Ponceaus propositions
25
punct om dilatione propositionis jämväl hvad som är att svara på Servients
26
förestellte påminnelsser, thet ville her residenten effter sin bekände dex-
27
teritet honom förehålla och oss med thet forderligaste veta låta, hvadh i
28
then conferencen mellan Eder både förefaller …

Dokumente