Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
356. Rosenhane an Joh. Oxenstierna Münster 1645 Juni 10/20 Pr.: Osnabrück 1645 Juni 10/20

29
356

30

Rosenhane an Joh. Oxenstierna


31
Münster 1645 Juni 10/20
32
Pr.: Osnabrück 1645 Juni 10/20

33
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage F der Nr. 357

34
Neue Mißhelligkeit zwischen d’Avaux u. Servien wegen der übergebenen Proposition II.
35
Abfällige Bemerkungen Volmars über die schwedische Proposition. Gerüchte über
36
eine französische Niederlage. Verhältnis d’Avaux’ u. Serviens zu Longueville.

37
Jagh haffver sädan mitt sidste ingen conference hafft med Frantzösche
38
gesanterna, dåch igenom andra så mycket förstått, att the åter stå heellt illa

[p. 655] [scan. 687]


1
inbördes och sökia till att denigrera hvarannan, hvar the kunna. H. d’Avaux
2
menar sig haffva vunnit himmelriket mäd thet han haffver gått religions-
3
punchten förbij och säijes therföre få så många baisemains och vällsignelser
4
så aff mediatorerne siällffva som alle andra påvesche. Män att the komma
5
äffterslängandes med puncten om Rakozi, ähr aff mediatorerna heellt illa
6
uptagit, som thet uttyda likasom man inkastade thet till ett hinder och stud-
7
zande aff tractaten. Hade the gode härrar betänckt sig och infört thet strax
8
i propositionen, hade thet med bättre lämpa kunnat skedt. Med Spanierna
9
säija the sig ingen tractat villia ingå, förän the bättre förklara sig på theras
10
sidste proposition, vid hvilken the ännu bliffva. H. Servien haffver ärnat
11
sig emot duc de Longeville och till dän ända skickat sine hästar förut mot
12
sig i vägen, att han på een dag kunde ryckia till Wesel; hvilket d’Avaux
13
haffver illa uptagit och i går theröffver besökt h. Servien. Huru the förenas,
14
får jagh i dagh tilläffventyrs förnimma.

15
Volcmar, som nu ähr i Ossnabr., har giordt sig mächta onyttig öffver pro-
16
positionerne och synnerlig dän Svänsche och med sådan iffver utlåtit sig
17
emot en främmande, att thet har varit skam att höra på, säijandes ibland
18
annadt, att, där the hade förmodat propositionen vara sådan, skulle the
19
allrig haffva tagit emot hänne och att the inthet ähre sinnade at svara på
20
hänne, uthan väll till att göra en annan proposition, som oss skall Spagnsk
21
förekomma, likasom thänna ähr them Svänsk förekommen, och att ingen fred
22
hade att väntas. The Svänske låta och nogsamt see, att the thän intet åstun-
23
da . Torstenson har intet mycket till bästa hemma, härute disponerar han
24
om Römerske rijket och flere sådane hässlige injurier: In dem 10. punct
25
liegt der Teuffel begraben, och undrar han, att cronorna icke sättia thet
26
därtill med, att the villia bliffva stånd i riket etc. Han ville förr döö än råda
27
Keijsaren till fred på sådant sätt. Här säijes, att the käijserl. både här och i
28
Ossnab. med bägge sijdors ständernes deputerade skole hålla en allmän
29
sammankomst i Lengerchen. Uppå them Brandeburgische haffver Volcmar
30
och varit mächta förbittrat för thätt the låta sig märkia mer inclinerade på
31
E. Ex. sida än the käijserliges. Saviedra haffver här låtit utsprängia, att hela
32
Frantzösche armeen vore i grund slagen och duc d’Orléans fången; hvar-
33
öffver i heela staden har varit mächta frögd och glädie. Privata aus Schweden.
34
Rätt nu förnam jag, Frantzoserna haffva både tillika huggit aff i dagh bittida
35
åt Wesel, där the villia vara i affton. The ähre både så jaloux öfver Longe-
36
ville , likasom the både friade till en fästemö. Jag tror dän gode härren skall
37
vara illa däran, mädan the både villia äga honom, att han läre mer få
38
göra med them än med fredztractaten. Levitas Gallica blir nu alltför mycket
39
bekänd …

Dokumente