Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
442. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 November 22/Dezember 2 Pr.: Osnabrück 1645 November 23/Dezember 3

7
442

8

Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius


9
Münster 1645 November 22/Dezember 2
10
Pr.: Osnabrück 1645 November 23/Dezember 3

11
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; der Kopie als Beilage C Nr. 443

12
Besuch bei Longueville: Verfahren zur Ausarbeitung der eigenen Repliken, Trautt-
13
mansdorffs Absichten, über ein Gespräch mit Wittgenstein über Pommern. – Besuch
14
bei Vulteius: Auslegung des Religionsfriedens. – Gespräch mit dem württembergi-
15
schen Gesandten Burckhardt: Auseinandersetzungen unter den evangelischen Reichs-
16
ständen , Bedenken gegenüber der Antwort u. den Gravamina der reichsständischen
17
Gesandten in Osnabrück, Trauttmansdorffs Absichten.

18
Jag besökte i går effter middagen hertigen af Longeville och gaf honom
19
Eders E. E. meening til förstå om replicquens uthfärdande, at then inthet
20
syntes rådeligit at hasta medh, förrän the härtil moverade hinder blefve i
21
sielfve värkedt uphäfne, och at densamma bäst skulle kunna göras skrifftlig
22
och til den ende nyttigt, at man, förän det skier, motte hålla een conference
23
å bägge sijdor. Han hölt thet första och sidste rådeligit och bekände bäst vara,
24
at the nyss admitterade stender motte värkeligen komma til at exercera sitt
25
votum och beträda sit stelle, förrän then Österrikische träder til directorium,
26
och at man dessförinnan väl motte innehålla medh repliquen, jemväl och
27
komma på een conference tilhoopa; men at den schriffteligen skulle göras,
28
viste han på theres vägnar inthet, om the kunde resolvera til.

29
Om Trautmansdorffs upsååt och ähronde berättade han sig genom visse avis
30
och kundskap mehr och mehr förnimma, thet han tilförende hafver be-
31
rättadt , nembl. at han på alt sätt söker at fundera een innerlig fridh och
32
draga stenderne tilsamman; hvilket man hade orsaak at achta sig före och så
33
myckit mehra gå förtrooligen och medh een godh concert cronorne emellan,
34
besynnerligen effter thet uthföres, huru illa the skulle stå sinemellan och
35
inthet vara annat än een ruptur at förmoda, såssom Contareni thet uthrycke-
36
ligen skulle hafva uthfördt och skrifvit til Hollandh; jemväl och blifver
37
uthspridt och stenderne förehållit, såssom han berättade Contareni, en-

[p. 856] [scan. 888]


1
kannerlig skulle hafva giordt, huru Svenske armeen vore heelt ruineradt,
2
officerarne malcontent, feldtmarskalken tagit sit afskeedh och cronan Sverige
3
utaf sig icke vara af någon consideration. Sedan berättade han, huru han ny-
4
ligen hade varit ihoop medh grefven af Witgenstein och på samma sätt som
5
tilförende sökt til at disponera honom at inthet opponera sig på sin herres
6
vägnar, at Pomeren icke måtte blifva cronan Sverige inrymbdt.

7
Jag besökte i går sammaledes her Vulteius och fann honom heelt bekym-
8
bradt öfver thet som evangelische stenderne i Ossnabrügk movera om re-
9
ligionsfridens uttydning emot them Calvinische, och önskade, at the sådant
10
hade mått låthit blifva i generalibus terminis, såssom thet uthi Svenske och
11
keijss. propositionen lyder.

12
Then Würtenbergische gesandten D. Burchhard, som jag i går ochså var
13
til taals medh, önskade thetsamma, at den striden dem evangelische emellan
14
hade mått blifva tilbaka, effter then uthan tvifvel läre förorsaka missför-
15
ståndh och kallsinnigheet them emellan och åthlöije hoos papisterne, som
16
gerna skulle fomentera sådane divisioner. I synnerheet hölt han öfverflödigt,
17
at then eene fodrar revers af then andre. Desslikest kom han til taals medh
18
the excluderade, hvilke han berättade uthan exception vara admitterade,
19
allenast the Magdeburgische medh den condition, at the niutha sin session
20
iblandh them verldzlige, hvilket han hölt inthet vara olijkt, uthan meente,
21
at the uthan vidare scrupulerande thet motte acceptera. Ty effter the catho-
22
liske uthi ett och annat effter handen hafva tämmelig beqvämmat sig, borde
23
man och uthi alle ringe saker på the evangelisches sijda icke räkna så noga
24
och spänna bogen så högt. Medh sådane disputer ginge tijden sin koos och
25
interim mången oskyldig komma om lijf och välferdh. Att the Ossnabrüg-
26
giske hafva giordt sitt svar och gravamina så vidhlyfftige och deruthi infört
27
skähl och argumenta, hölt han och heelt orådeligit förmeenandes them
28
catholiske therigenom gifvas orsaak at giöra thetsamma på sin sijda; altså
29
blefve på the vidhlyfftige schriffter aldrig någon ända, och sinnen blefve och
30
mehr och mehr derigenom emot hvarandra förbittrade. Fördenskuldh tyckte
31
honom vara bäst, at man giorde sådant heelt kårt och inge rationes ther-
32
iblandh införde, uthan heller gömbde them til mundtlig conference; och at
33
man i medier tijdh hölle hemligit, hvadh man hade under händer och icke
34
således i förtijdh låtha komma thet uth. The papistische hafva nyligen varit
35
tilhopa och beslutit, at gravamina ecclesiastica här motte företagas och slitas;
36
och förmeente han them een stoor deel vara på een godh väg och moderat,
37
om the icke alt för myckit blifva förvirrade.

38
Att Trautmansdorff söker til at förena stenderne medh sitt oberhaupt, hölt
39
han extra dubium och icke så olikt, at han den vägen begynner, dogh at
40
sådant skiedde uthan cronornes skada och förfång. Men at han skulle bringa
41
them til nye förbundh emot cronorne, hölt han helt oprachtiserligit, och at
42
the keijss. thet näpplig skulle inbilla sig besinnandes stendernes oförmögen-
43
heet och vedervillie til längre krijgh …

Dokumente