Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
178. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 März 22/April 1

26

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


27
Osnabrück 1647 März 22/April 1

32
Vgl. Odhner S. 231.

28
Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 6 ] fol. 449–452.

29
Junktim zwischen Behandlung der gravamina und der satisfactio militum. Gravamina; Donauwörth;
30
Aachen; Bm. Minden; Bm. Osnabrück, Gegensatz zwischen schwedischen Gesandten und d’Avaux,
31
Lamberg zu Beratungen über Bm. Osnabrück nach Münster gereist. Punctum amnestiae. Causa

[p. 352] [scan. 408]


1
Palatina. Causa Hassiaca, Marburg-Problematik, Satisfaktion Hessen-Kassels. Schwedische
2
Satisfaktion. Entschädigung Brandenburgs. Stift Hamburg. Justizwesen in Pommern. Bremer
3
Reichsstandschaft. Vorschläge zur Beilegung der Differenzen zwischen Lutherischen und Refor-
4
mierten . Visite der bayrischen Gesandten: Causa Palatina.

5
Såssom vij i Nr. 173 månde förmäla dät vij, väntandes dagen therefter
6
Eders Kongl:e Maij:tts svar och förklaringh öfver heela satisfactionen,
7
ville efter thensamma mätha och rätta the andre sakerne som vij hafva
8
händer emellan, altså och emedan bem:e declaration, författat i Nr. 154,
9
kom den 16 huius [ 16./26. März ] och vij blandh annat theraf förnummo
10
dät Eder Kongl:e Maij:tt voren till värka att icke allenast fatta resolution
11
i soldatescans contentement och oss thensamma låtha bekomma medh
12
nästa post, uthan och sända een man till oss, som mundteligen kunde göra
13
berättelsse om itt och annat i then saken, oss nådigst befallandes att inga-
14
lunda affhandla punctum gravaminum förän militiens förnöijelsse kommo
15
i lijka steeg och blefve tillsammans slutten, dy hafve vij hållet inne medh
16
specificationen af någon vijss summa af penningar, som the keijsl:e fordra
17
och drifva på, hoppandes att Eders Kongl:e Maij:tts resolution och then
18
hijt ämnade mannen skolo nu snart föllja.

19
In puncto gravaminum haffver man på evangelicorum statuum anhållande
20
sedan sidste posten gick bort hållit någre conferencer medh them keijsl:e
21
och theri sökt att jämka och laga articklarne, som effter the evangeliskes
22
opsatt äre två och tjugu

42
Vgl. Meiern V S. 89–99 sowie 131–155.
, tillförende hoos vårt breeff aff den * * * februarii
23
insände. Theraf hålles nu then 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19 och
24
20:de för richtige. Uthi the andre är och alt placiderat, undantagandes
25
hvadh theri förmäles om städerne Aaken och Donawerth, hvilket the keijsl:e
26
mycket spänna emot. Vij finge i förgår Nr. 131 och vella effter dess inne-
27
håldh gör〈a〉 vår möijeligste flijt för thee evangeliske i bem:e Aaken.

28
Minden och Ossnabrugge hafva the keijsl:e inthet än fulkomligen cederat
29
åth them evangeliske. Om Minden göra the lickväll nu mindre väsende och
30
synes hafva släptet. Hvadh Ossnabrugge vidhkommer, hafva vij medh alle
31
thertill tjenlige motiver remonstrerat them keijsl:e 1) att bem:e stifft är itt
32
evangeliskt stifft, 2) att thet fuller för een tijdh sedan var råkadt i the catho-
33
liskes händer, men strax thereffter förmedelss Eders Kongl:e Maij:tts
34
vapn satt i sitt förra ståndh, 3) att Frankrijke efter alliancens lydelsse inthet
35
kan medh foogh tala och stå emot oss, aldenstundh att scopus foederis är att
36
bringa alt i thet lagh som thet var anno 1618, förän kriget begyntes, då
37
och Ossnabrug var evangeliskt

44
Vgl. die Monographie Stüves .
.

38
Greffven aff Trautmanssdorf svarade till thet sidste det d’Avaux består
39
fuller att foedus coronarum hafver itt sådant måhl, men lickväll medh
40
anhängdh condition att chronorne skulle göra alt hvadh dee kunde och
41
möijeligit vore at bringat therhän. Thertill svarades at obstacula inkastade

[p. 353] [scan. 409]


1
aff foederato kunne inthet achtas för oöfvervinnlige. Caesareani tycktes
2
innuera att the föga stå therpå.

3
Greffven af Lamberg reeste den 19 huius [ 19./29. März ] till Munster, efter
4
dee keijsl:es föregifvande mäst för stifft Ossnabrugz skulld, nembl:n att
5
tala medh them som stå på Frantz Wilhelms sijda, eenkannerlig the Frant-
6
zöske , förnimmandes af thesse hvadh the, ifall å Eders Kongl:e Maij:tts
7
vägnar vij inthet ville låtha Ossnabrugge komma under the catholiske,
8
uthan behållat för itt evangeliskt stifft, ville göra, om Frankrijke då ville
9
therföre låtha Tourenne coniugera sigh medh them keijsl:e och taga Ossna-
10
brugge uhr the evangeliskes händer?

11
I går hafva och status evangelici hafft een starck deputation hoos residenten
12
de la Cour och hoos honom i lijka måtto talt om thetta stifftet. Thet säijes
13
at d’Avaux väntes åter hijt igen.

14
The differentier, som ännu äre öfrige uthi den 9, 12, 13, 14, 15, 21 och
15
22:dra articklerne

43
Vgl. Meiern IV S. 156–158 sowie Anm. 1 S. 352.
, finnes på här hoosfogade bijlago under lit. A.

16
Effter punctus amnestiae och restitutionen aff een och annan, som hoos oss
17
hafver angifvit sine besvär och begärat blifva infattade i fridzslutet, är af
18
consideration och betänckiande, blef samma puncht för någre dagar vijst
19
och lefvererat åth them keijsl:e, doch med thet betingande att han inthet
20
ännu var fullkomligen inrättat, uthan vij hade ändå någre som borde i lijka
21
måtto ihugkommas. Samma puncht med någre andre som då gofves åth
22
them keijsl:e är här afskrifven under lit. B. Och ehuruväll man inthet
23
begärte, så brachte lickväll Vollmar i går therpå sådant svar som lit. C inne-
24
håller . Han förmälte derhoos att om vij ville alle af oss införde particular-
25
interesse i thenne restitutionspunchten fatta och begripa uthi instrumentet
26
såssom een conditio pacis, kunde the keijsl:e på sin sijda thet inthet annars opta-
27
ga än att Eder Kongl:e Maij:tt inthet hafver någon hugh till friden. The kunne
28
inthet troo att vij skulle vella stå therpå, effter vij hade hvarken i proposi-
29
tionen eller the sidermehra passerade actis framstält slijka particularia, som
30
fuller till een deel må vara i någon oreeda, men then kommo inthet af kriget
31
och kunde deelss genom andre punchter i thetta sluthet, deels elljest blifva
32
afhulpne, som then 6 articklen uthi the keijsl:es svar thet particularius
33
gifver till känna.

34
Thet svarades att interessenterne föregifva och vella bevijsa thet dee äre
35
mästedeels graverade genom kriget, oss och hafva meendt och seedt på them
36
i första propositionens 3:dje artickell medh the orden universi et
37
singuli status tam mediate quam immediate imperio subiecti imprimis qui
38
cum regibus regnoque Sueciae Galliaeve quacunque necessitudine iuncti
39
fuerant aut etiamnunc sunt electores, principes, comites, barones, civitates
40
et libera imperii nobilitas etc. att the alle och hvar för sigh måtte blifva
41
restituerade. Skulle thet skee, så vore bäst att man specificerade hvars och
42
eens angelägenheet och hvartill the med rätta böra komma.

[p. 354] [scan. 410]


1
Den 18 huius [ 18./28. März ] höltz här på rådstugun rikzråd af alle 3 colle-
2
gierne öfver caussa Palatina . Huru vota äre fallne, vijsar protocollet under
3
lit. D.

4
I går var een rikzdeputation, bestående i två Maintziske, två Chursachssiske,
5
den Wurtzburg-, Altenburg-, Hildessheim-, två Wetteraviske och städer-
6
nes Strassburgz och Regenssburgz gessandter, och berättade in generalibus
7
terminis hvadh som ständerne emellan var här passerat in decisione caussae
8
Palatinae. The, deputati, ville inthet beröra caussas motuum och altså
9
sjelfva saken ifrå sin begynnelsse, effter hon vore oss kunnig till alle sine
10
circumstantier. Thet eendeste och mäste som rijket vore angelägit är att man
11
måtte bringa then saken till sluuth och richtigheet, hvilket the på thet bästa
12
recommenderade.

13
Man tackade them för communicationen och thermedh bevijste ähra; sade
14
them inthet göra illa att the inthet opräckna hvadh för procedere var hållit
15
i then saken, effter theri kan så vara gott, som gamble ordspråket lyder, Illia-
16
cos intra muros peccatur et extra. Vij ville taga saken i betänckiande, och
17
thertill göra alt hvadh möij- och tjenligit kan finnas, beflijtandes oss therhän
18
att förmedelss thenne sakers afhjelpande Romerske rijket och naborskapet
19
må åter komma till een beståndigh och säker roo.

20
The Hessiskes controversie, och in specie Hessen-Cassells satisfication, står
21
än nästan som före. The keijsl:e säija at the inthet kunna i then Marburgiske
22
saaken ophäfva Keijssarens doom

42
Vgl. Dickmann S. 29; Weber S. 11ff.
. Om vij kunna disponera the Darm-
23
stadtiske till något skulle the thet gärna see. Vij hafva talt med them och fåt
24
af them itt slijkt förslag

43
Vgl. Meiern IV S. 434f. und dazu S. 429–434.
som är bijlagt under E. Cassellani äre inthet ther-
25
med till fridz. Vij hafva åter förmåt them att förtroo oss sine yterste man-
26
data , hvilka skole vara i heela Hennes Furstl:e Nådes satisfactionspraeten-
27
sion , som lit. F gifver till känna

44
Vgl. Meiern IV S. 435 f. (nur ein Ausschnitt aus dem Text der Beilage, und zwar Teil 5).
. I går gjorde man begynnelssen at nego-
28
tiera theri med the Darmstadiske. Hvad som vijdare förefaller skall effter
29
handen underdånigst berättas.

30
Vij hålla så före att H:es Furstl:e Nådes landtgrefvinnans satisfaction aff
31
stifterne skulle kunna gå och blifva eftergifven af the keijsl:e om icke the
32
Frantzöske plenipotentiarii vore i vägen och sökte med sitt patrocinio
33
devinciera sigh the catholiske, efftersom och d’Avaux skall kittla sigh ther-
34
medh att papisterne kalla honom här och uthropan öfver Italien och i
35
Room pro salvatore catholicorum! Cassellani besvära sigh mächtog ting
36
öfver thetta the Frantzöskes procedere.

37
Hvadh Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction och the theri effter Eders
38
Kongl:e Maij:tts nu nyss af then 13, 20 och 27 passato [ 13./23., 20./30. März,
39
27. März 16. April ] ankomne breef desidererade stycker anlangar, hafve
40
vij effter handen och under the andra här framför refererade och med them

[p. 355] [scan. 411]


1
keijsl:e tracterade saker optächt them hvaruthi satisfactionen vore icke
2
till förbättras, men så att inrättas och lagas att man på både sijder kunne
3
vara behållen och föruthan trätor, recommenderandes thensamma saken
4
till att drifva henne hoos the Churbrandenburgiske. Thesse effter the icke
5
allenast hafva, som förr är berättat, contradictiones af Magdeburg och huus
6
Brunswijk för stiffterne Magdeburgz och Halberstadts skuldh, ja, af ertz-
7
biskopen aff Bremen

39
Vgl. Lorenz S. 160f., 166–168, 168 Anm. 7; Meiern IV S. 339–340.
, som copian under lit. G gifva til känna, uthan the stå
8
och i fara med stifft Minden, om the kunna thet få, som the keijsl:es till-
9
säijelsse här hoosfogat under lit. H med mehra beteer , effter Brunsuicenses
10
stå thereffter, som theras upsatt under lit. I låther see

41
Vgl. Lorenz , Koadjutorwahl S. 127, 129.
; så hafva vij här och
11
ther hulpit öka samma theras bekymmer, görandes först oss nödige för them
12
till att obtinera sitt intent och sedan thermed vägen för oss desto bättre
13
att erhålla Eders Kongl:e Maij:tts öfrige desideria i Hinderpommeren och
14
elljest. Vij hafva them gjordt therom special apertur och the reeda skrifvit
15
till churfursten.

16
Hvadh then Hollsteinske cantzleren Dr. Hatte hafver här inlagt emot
17
cessionem dioecesios Hamburgensis

42
Vgl. Beilage No. 3 zum Schreiben Hattens an Kg. Christian IV. Osnabrück 1647 März 21/31
43
(Ausf.: TKUA 145/7) sowie Lorenz [ S. 213 Anm. 2 ] .
, thet lägges under lit. K.

18
Deputati Pomeranici berätta att theras committentes bedja at man i then
19
clausulen som talar om privilegio de non appellando måtte föraccorderas
20
therhoos ius erigendi tribunal quoddam superius, tijt caussae appellabiles
21
uhr Eders Kongl:e Maij:tts provincier kunde skjuthas. Föruthan itt sådant
22
see the inthet att iustitien skall kunna administreras med undersåternes
23
åthnöije, och nu vore rätt tijden at erhålla thetsamma, effter Keijssaren
24
måtte till äfventyrs een annan gång blifva difficil och gärna see och trachta
25
thereffter att Eders Kongl:e Maij:tts undersåter för iustitiens skuldh blifva
26
illa content.

27
The, Pomeranici, tala och om licenterna, att landtständerne måtte blifva
28
här förbehållit och them aff Eder Kongl:e Maij:tt tillåtheligit at vara med
29
och säija sin meeningh, när moderationer af licenterne skall fattas.

30
Staden Bremen håller och an att blifva per expressum nämbd för itt rikz-
31
ståndh

44
Vgl. hierzu Lorenz S. 222.
.

32
Här hoosfogas under lit. L the reformerades och under M var religions-
33
förvanters förslagh att bijläggia theras specialquaestion.

34
The Beyerske gessandterne vore här i dagh och påminte först hurusom man
35
här tillförende hade beropat sigh på Romerske rikssens ständer sentiment
36
till att slutha caussam Palatinam. Therpå hade the, Bavarici, förmåt at een
37
consultation är theröfver anstält. Hvadh theri var förefallet hade deputati
38
förmodeligen i går förebracht. Så emedan icke allenast Romerske rikssens

[p. 356] [scan. 412]


1
ständer, uthan och Keijssaren, Franckrijke, Spagnien och fleere andre er-
2
kännia att theras nådigste herres praetension är funderat, så förmodade the
3
att Eders Kongl:e Maij:tt skulle och nu gifva sitt samtyckie thertill. Eder
4
Kongl:e Maij:tt haden för Pfaltzes skull gjordt mehr än någon annan hade
5
kunna tänckia och så mycket at Palatina domus i evigheet lärer thet erkänna,
6
effter thet elljest hade af alle och hälst sine ägne varit förlåtit. Theras nå-
7
digste herre ville och optaga för then högsta obligation, som honom någon-
8
sin kunde skee, om Eder Kongl:e Maij:tt nu ville gifva sin consens härtill
9
och i thet öfrige sigh så lämpa emot Eder Kongl:e Maij:tt att Eder Kongl:e
10
Maij:tt förmodeligen skolen fatta itt gott behagh till hans tacksamheet och
11
förtrolige correspondence. The ville och oss försäkra att ther å Eders
12
Kongl:e Maij:tts vägnar vij ville i förtroende emot them låtha oss märkia
13
nägne till theras nådigste herres billige praetensioner, skulle vij spörja och
14
i värket förnimma att thet vore then rätta klubban at befordra och drifva thet
15
andre som ännu vore öfrigit och disputerligit i tractaten med them keijsl:e,
16
hvilke saker såssom the äre af stoor consideration och svåre, åltsa och ther
17
the äre på thet sättet at erhållas, kunna the icke annars än lända Eders
18
Kongl:e Maij:tt till högsta ähra, respect och een odödeligh renomée.

19
Thet svarades att man hade af deputatis förnummit hvadh i then saken var
20
förefallit, icke allenast i alle 3 collegierne, uthan och vidh hållen re- och
21
correlation

43
Vgl. Beilage D und [ S. 357 Z 16 ] .
, och att vij thetsamma stälte till sin ohrt och värde. Man kunde
22
icke så strax förklara sigh therpå, effter thet vore een saak aff stoor conse-
23
quence . Vij väntade att d’Avaux skulle komma hijt igen. Om thet skeer
24
kunde vij först hoos oss och sedan med honom saken efftertänckia och
25
theri fatta een tjenlig resolution. Hvadh vij befinna vara practicerliget och
26
lända till een universal och ährligh fridh, thet skulle på vår sijda inthet
27
skjuthas uhr vägen.

28
Hvadh sedan vårt sidsta är inkommit ifrå residenten Rosenhanen finnes
29
under lit. N och under lit. O armistitiipunchterne emellan Frankrijke och
30
Beyern

44
Vgl. Meiern V S. 6f.; ST VI 1 S. 82–90; auch den Auszug in Ledreborgske Samling .
.


31
Beilagen in DG, A I 1 , Legat . [ 6 ]:


32
A: 453–456’ Punctum gravaminum, Differenzartikel 9, 12–15, 21; vgl. Meiern IV, S. 156–
33
158 sowie 89–99 und 132–155

34
B: 457–472 Schwedische Vorschläge zum puncto amnestiae

35
C: 473–477’ Kaiserliche Antwort auf B

36
D: 478–480’ Extract verlauffs bey der re- und correlation in causa Palatina den 18. Martii
37
1647; vgl. Meiern IV, S. 388–393

38
E: 481–481’ Vorschläge Hessen-Darmstadts zur Beilegung der Streitigkeiten mit Hessen-
39
Kassel; vgl. Meiern IV, S. 434f.

40
F: 482–483 Forderungen Hessen-Kassels; vgl. Meiern IV, S. 435f.

41
G: 484–485 Memorial des erzstiftbremischen Deputierten D. Reinkingk an die schwedischen
42
Gesandten. Osnabrück 1647 März 17/27; vgl. Meiern IV, S. 339f.

[p. 357] [scan. 413]


1
H: 486 Kaiserliche Zusage für Brandenburg betr. Bm. Minden, unterzeichnet von W. Schröder.
2
Osnabrück 1647 Februar 20; vgl. Meiern IV, S. 329f.

3
I: 487–488 Schriftstück betr. die Entschädigungsforderungen Braunschweig-Lüneburgs. Osna-
4
brück 1647 März 16/26

5
K: 489–489’ Hatten an Johan Oxenstierna ( betr. Stift Hamburg ). Osnabrück 1647 März 17/27
6
mit:

7
490–490’ Kurtze remonstration der zu Schlesewich Holstein Fürstliche Gnaden und
8
des hochlöblichen fürstlichen hauses Holstein am capitull zu Hamburg notorie
9
zustendig; vgl. TKUA 145/7, Beilage zum Schreiben Hattens an Kg. Christian IV.
10
Osnabrück 1647 März 21/31

11
L: 491–492 Vorschläge der Reformierten zur Beilegung der Gegensätze mit den Lutherischen

12
M: 493–494 Vorschläge der Lutherischen zur Beilegung der Gegensätze mit den Reformierten

13
N: 495–496 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 2647 März 19/29 [Nr. 176]

14
O: 497–504 Capita induciarum Gallo – Bavaricarum. Ulm 1647 März 24; vgl. ST VI, 1 ,
15
S. 82–90

16
505–505’ Summa der re- und correlation in der Pfältzer sach den 18. Martii 1647;
17
vgl. Beilage D

Documents