Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
303. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 August 23/September 2
Scan XML http://apw.digitale-sammlungen.de/Band/APW II C 3/Dokument/303

[p. 557] [scan. 613]


1
–/ 303/–

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


3
Osnabrück 1647 August 23/September 2

4
Ausfertigung: SG, A I 1, Legat. [ 7] fol. 199–202’; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Sep-
5
tember [ 9/19]

37
Dorsalvermerk: besynnerligen om Churcölns opseijelse på stilleståndet och om dhe
38
Weimariske truppernes reception af gen. Konigzm[ar]k.
.

6
Verhandlungsstillstand; Abreise zahlreicher Prinzipalgesandter. Initiative einiger evangelischer
7
Stände, eine Einigung unter den Ständen zu erreichen. Servient in Osnabrück erwartet. Nieder-
8
ländische Gesandte zurückerwartet. Zerstörung der Petersburg. Weimarer Truppen. Aufkündigung
9
des Waffenstillstandes durch Kurköln. Königsmarck. Ratifikation des Waffenstillstandes mit Bayern.

10
Vårt värk här på tractaten står nu föga annat än som stilla. Fuller kommer
11
vij ihoop medh the keijserlige, efftersom jagh, Salvius, hafver i förledne
12
veeku varit två reesor tillsammans medh Crane, men vij hafva inthet annat
13
gjordt än collationerat någre punchter

39
Vgl. Meiern IV S. 700–702.
. Vollmar hafver på nytt skrifftat sigh
14
i Munster emot then Churbrandenburgiske Fromholtz at the inthet kunde
15
något göra öfver thet som i Munster var förestält; om grefven af Traut-
16
manssdorff kunde, thet han lickväll inthet trodde, något annat uthvärka,
17
thet stode till tijden. Mästa parten primarii af gessandtskaberne reesa här-
18
ifrå

40
Vgl. Meiern IV S. 698f.
, hvar till sitt. The som här äre hålle sällan conventus publicos och
19
komma nu inthet så offta till oss.
20
Thet finnes een part iblandh the evangeliske, som fara omkring och råda at
21
bägge status af religionerne måtte föreena sigh inbördes, effter the nu see
22
och märkia af postulato satisfactionis militaris det them ändå vill falla
23
nästan omöijeligit at på thetta sättet komma uhr kriget.
24
Vij vänta at Servient kommer i dag hijt.
25
Generalstaternes gessandter äre antingen reeda i Munster eller nu inthet
26
långt therifrå, som thädan skrifvas.
27
Nr. 290, 291 hafva vij nu på stunden med underdånigst reverentz undfåt.
28
Hvadh Petterssburg vidhkommer, är thet vist at magistraten här hafver i
29
vår frånvaru till Munster begynt på at kasta neder ett uthanvärk och något
30
af vallen, som vetter in åth staden, och thet af een inbillat hopningh at friden
31
skulle innan få dagar slutas, förgifvandes at the hade af viss handh det the
32
keijsl:e hade sjelfve gifvit them een vinck att thermed fortfahra. Så snart
33
vij finge therom effterrättelsse, hafva vij arresterat samma theras förehaf-
34
vande och villja än vijdare taga i acht hvadh Eder Kongl. Maij:tt i thetta
35
brefvet nådigst oss befaller. Så mycket the Weijmarske förirrade trouppar
36
anlangar, hafva vij tillförende refererat hvadh oss therom hafver varit

[p. 558] [scan. 614]


1
bekändt. Feldtmarskalken hafver först genom generalmajoren greff Leijon-
2
hufvudh och sedan förmedelss sin skrifvelsse begärat vij ville höra legationis
3
Gallicae sentiment. Jagh, Johan Oxenstierna, varandes då greff Leijon-
4
hufvudh var här allena effter i Munster, talte fuller något therom med the
5
Französka, men the vore då i then meeningen at samma trouppar skulle kunna
6
bringes till lydigheet. Therföre hölt jagh vara betänkeligit at röra mycket
7
therom, på thet om thet gingo emot theras inbillningh, the icke måtte misstän-
8
kia the vare för någen heemlig intelligence med bem:e mootbändige regimen-
9
ter. Sedan hafva the sigh aldeles söndrat ifrå Tourenne och begifvit sigh in i
10
Eders Kongl:e Maij:tts qvarteer. Huru the hafva sigh anmält hoos com-
11
mandanten i Erffurt

42
Baron Charles Dubois d’Avaugour, französischer Resident bei der schwedischen Armee; vgl.
43
Liste des ambassadeurs des Chigi.
, thet vijser bijlagen under lit. A. Feldtmarskalken herr
12
Wrangell hafver effter plägat rådh med baron d’Avaugour

44
Fritz Ruhardt/Reinhardt, schwedischer Oberst.
ämnat sända
13
öfversten Fritz Ruhardt

41
Generalmajor Ermes, schwedischer Kommandant in Erfurt.
till them at disponera them till hörsamheet, som
14
lit. B innehåller. Men thet är blifvit tilbakar, effter tijenderne vore komne
15
at bem:e regimenter hade rättat sin marche till general Königzmark.
16
I dag för måltiden var duc de Longuevilles upvartere, Stenglin, uhr Augss-
17
burg bördigh, hoos oss, berättandes at han var förledne affton kommin hijt
18
i staden ifrå general Königzmark och offtabem:e Weijmariske förirrade
19
regimenter, tijt han hafver expresse varit sänder at försökia om the stodo
20
till at bringa till rätta igen. Hans relation var på fölljande sätt: Så snart duc
21
de Longueville fick general Königzmarkz breff, hafver Hans Furstl:e Nåde
22
affärdat honom, Stenglin, med it creditif och instruction till meerbem:e
23
general at förmedelss hans, herr Königzmarkz, bijståndh använda sin bästa
24
flijt i thenne saken. Generalen, undfåendes hertigens breff uthi Lemgou,
25
hafver först genom expresse uthskickade officerare låtit arbeta therpå, och
26
sedan, när thet inthet ville hjelpa, hafver han sjelf rycht till regimenterne
27
och hafft Stenglin medh sigh, tilbåtandes thenne Stenglin at gå tillsammans
28
och conferera med regimenternes deputerade på sätt och vijs som han bäst
29
funne och kunde; hvilket han och hade gjordt och varit med them ihoop
30
någre reesor. Königzmark hafver och, som Stenglin offta berömbde, secun-
31
derat honom med åthskillige vichtige rationibus. Men ryttarne hafva varit
32
eenbändige och med een mun ståt therpå at the inthet ville vijdare tjena
33
Frankrijke; om Königzmark stode längre therpå och inthet kunde taga
34
them i Eders Kongl:e Maij:tts tjenst, vore resolutionen fattat at innan
35
24 tijmar slijta standarderne af stängerne och gå hvar från andre; the ville
36
fuller finna herre. Orsaken till thenne oreedan, som the vore råkade uthi,
37
hade the kastat 1) på sine officerare i gemeen och 2) på feldtmarskalken
38
viscomte Tourenne. Effter theras föregifvande skole officerarne vidh Elssas
39
Zabern med åthskillige efftertänkelige argument hafva äggiat op ryttarne
40
och kommit them till at studsse. Och sedan, när officerarne finge contente-

[p. 559] [scan. 615]


1
ment, kunde ryttarne, som reeda vore rette, inthet gifva sigh till fridz, så
2
at therpå är fölgt emellan officerarne och ryttarne then eene villevallan effter
3
then andra. En officerare, som hafver hördt till itthera regimentet, ska för
4
otta dagar vara kommin till Hildessheim och tädan hafva mält sig an hoos
5
rytta[r]ne at få sin platz igen. The hafva gåt till rådz theröfver och fuller
6
resolverat at han måtte admitteras, aldenstund han hafver varit then sidste
7
som quitterade ryttarne med gråtande ögon. Men om någon af the andra
8
officerarne kommer, ville the hackan sönder sigh emellan. Thet hafver fuller
9
varit på vägen at samma missförståndh skulle förlijkas, eenkannerligen alle-
10
gera the at Tourenne hade i thet närmasta appaiserat ryttarne med sin
11
skrifvelsse, som nu finnes under lit. C. Men i thet the så smånigom låthe
12
sigh finna hoos officerarne, äre någre tagne till fånga och med stoor tortur
13
förde på sträckebänken; hvilket hafver gjordt heela hoopen sky, men
14
lickväll inthet aldeles afspänning ifrå Frankrijke förän Thourenne hade
15
them chargerat; hvilket effter thet skedde under varande tractat, och i thet
16
the ville sigh åter accommodera, hafva the thet allramäst appraehenderat,
17
och altså fattat resolution at allrig mehra tjena Frankrijke aftalandes sin-
18
emellan at then som iblandh them therom talte och ville thertill råda the〈n〉
19
skulle the hugga i stücken. Vidh så fatte saken och ther the speelade desperat
20
hafver general Königzmark inlåtit sigh i tractat med them

42
Vgl. Absprache zwischen Königsmarck und den Weimarer Truppen vom 17./27. 8. 1647 (ST VI
43
1 S. 119–121 – dort Verweis auf SRP XII); vgl. auch Engelsüss S. 254–259.
och theri så
21
vijda kommit som innelagde hans breff med sine bijlagor under lit. D med
22
meera och omständeligare förmäler, hvilket Stenglin brachte med sigh,
23
och så att han ville fideliter referera legationi Gallicae hurusom han hade
24
befunnit gemuterne alienerade och at inthet vissare syntes vara än at samma
25
ryttare, ther the inthet hade kunnat blifva accommoderade hoos Eders
26
Kongl:e Maij:tt, gå till fienden. The befunnes effective 1600 ryttare, 250
27
draguner, väl monterade, och 150 oberedne, alle 2000 brave och resolverade
28
karlar, hvilka inthet skulle sky at fächta moot 4000. Heela then marchen
29
hade the hållit sådan ordre och disciplin at alle skole sigh theröfver förundra.
30
Biskopen aff Wurtzburg

44
Bf. zu Würzburg war Johann Philipp von Schoenborn; vgl. Hierarchia Catholica IV S. 201.
skall hafva skickat theras förare, then the kalla
31
bruder Willhelm, 500 dukater med begäran at han ville förskona sitt land.
32
Wilhelm hafver inthet vellat taga emot dukaterne förän han skulle sigh för-
33
fråga hoos gemeene hoopen, hvilke hafva strax låtit saija biskopen at regi-
34
menterne, som nu blifva här och ther förfölgde, inthet ville skaffa sigh
35
mehra fiender; the ville marchera medh godh ordre uthan landets förderff,
36
efftersom the och skola hafva hållit justitz och låtit någre, som hafva för-
37
brutit, archibugera. Bruder Wilhelm måtte inthet taga emot dukaterne,
38
uthan effter han vore illa bereden, så stälte the i biskopens behag, om Hans
39
Fürstl:e Nåde ville förähra honom, Wilhelm, een häst. Thenne Wilhelm
40
skall vara een person om 26 åhr, som hafver sigh som een frijryttare oppe-
41
hållit under Weijmariske armeen. När Thourenne talte ryttarne till vidh

[p. 560] [scan. 616]


1
Elssas Zabern och alle andre teege länge stilla, skall han omsijder hafva
2
svarat och bracht fram the andres nödtorfft. Theraf hafva the andre strax
3
roopat bey Gott bruder Wilhelm hat woll gethan och hafva sedan så effter
4
handen begynt brukan, intill dess alle regimenterne valde honom till för-
5
man, såssom then ther var tahlföör och therhoos een godh soldat. Och
6
effter han var smutzig och illa klädder, hafva hvar ryttare skuttit een patz
7
tilssamman och therföre köpt åth samma sin anförare een köller, hatt och
8
fjederbuska therpå. Thetta är så Stenglins berättelsse om oftabem:e Weij-
9
mariske regimenter.
10
Hvadh Churcöln hafver skrifvit till general Königzmark och thenne och
11
H. F. Nåde fru landtgrefvinne svarat på hans armistitii brytande

40
Vgl. Meiern V S. 39–47.
, vijsa
12
bijlagorne under lit. E, F, G.
13
Die Lgfin von Hessen-Kassel bemüht sich um Königsmarcks Unterstützung gegen
14
Paderborn. Effter han begärte mitt, Johan Oxenstiernas, sentiment och jag
15
förnam af feldtmarskalkens breff det han med längtan väntade effter Königs-
16
mark, hafver jag rådt at han uthan något oppehåldh ville allenast see på
17
feldtmarskalkens ordre, som copierne under lit. H, I med mehra uthvijsa.
18
Uthan tvifvell hafver feldtmarskalken sjelf skrifvit hvad svar Bavarus hafver
19
gifvit, när han tog emot Eders Kongl:e Maij:tts ratification. Härhoos
20
under lit. K finnes feldtmarskalkens secreterares Svanehalss

41
Schwahnenthal (= Svanehalss), B. V., Sekretär C. G. Wrangels; die Fassung Schwahnenthal
42
ist der eigenhändigen Unterschrift entnommen.
breeff til her
21
Erskein med sine bijlagor. Han talar inthet om något svar till Bavarum.
22
Then Hessiske gessandten Schäffer communicerade oss thet som ligger un-
23
der lit. L, som vore svaret så stält. Tijden lärer öppa hvad consilia som äre
24
å färde.
25
Yterst täckes Eder Kongl:e Maij:tt förnimma af thet bijlagde trychte
26
exemplar huru een af thet catholiske partijet väger och ponderar proiectum
27
pacis, som i Munster try[ch]tes.


28
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [ 7]:


29
A: 203–205’ Weimarer Regimenter zu Pferd an den Kommandanten zu Erfurt, Generalmajor
30
Ermes. Im Feld bei der Neustadt

43
Wohl Erfurt-Neustadt.
1647 Juli 25/ August 4

31
B: 206–207 Memorial C. G. Wrangels für Oberst Fritz Reinhardt an die neun deutschen Wei-
32
marer Regimenter. Hauptquartier Plan [s./ö. von Eger] 1647 August 4/14

33
C: 208–208’ Schreiben Turennes betr. die Weimarer Regimenter. Heilbronn 1647 Juli 28

34
D: 209–209’ Königsmarck an Johan Oxenstierna. Osnabrück 1647 August 19/29
35
mit Beilagen:
36
210 Die Deputierten der Weimarer Regimenter an Königsmarck. Salzdetfurth 1647 August
37
15/25
38
211–212’ Vereinbarung zwischen Königsmarck und den Weimarer Regimentern. Bodenburg

44
Bodenburg, Ort südöstlich Hildesheim, nördlich Salzgitter.

39
1647 August 17/27; vgl. ST VI, 1, S. 119–121

[p. 561] [scan. 617]


1
213 C. G. Wrangel an Königsmarck [Auszug]. Hauptquartier zu Plan [b. Eger] 1647
2
August 8/18

3
E: 214–215’ Kf. Ferdinand von Köln an Königsmarck. Bonn 1647 August 15; vgl. Meiern V,
4
S. 39f.

5
F: 216–221 Königsmarck an Kf. Ferdinand von Köln. Bodenburg 1647 August 9/19; vgl.
6
Meiern V, S. 44–47

7
G: 222–224 [ Lgfin von Hessen-Kassel] an den Kf. von Köln. Kassel 1647 August 17/27; vgl.
8
Meiern V, S. 42f.

9
H: 225–225’ Königsmarck an Johan Oxenstierna. Bodenburg 1647 August 17/27

10
I: 226 Johan Oxenstierna an Königsmarck. Osnabrück 1647 August 22/September 1
11
227–227’ Johan Oxenstierna an Königsmarck. Osnabrück 1647 August 17/27

12
K: 228–228’, 235–235’ B. V. Schwahnentahl an Erskein. Hauptquartier zu Plan 1647 Au-
13
gust 9/19
14
mit Beilagen:
15
229 Schreiben an Lamberg. o. O., o. D.
16
229–229’ Schreiben an Bartholomaeus Rücheln,

45
Bartholomäus Richl, vgl. [Anm. 9 S. 499] .
kfl. bayr. Geh. Rat und Kanzler. 1647 Juli
17
31/August 10
18
230 PS eines Schreibens Auerspergs an Ehg. Leopold Wilhelm. o. O., o. D.
19
231–232 Kf. von Bayern an C. G. Wrangel. München 1647 August 9; vgl. Meiern V,
20
S. 35f.; ST VI, 1 S. 90–92
21
233 Jean de la Croy

46
Jean de la Croy.
an Piccolomini

47
Octavio Piccolomini, Hg. von Amalfi, kaiserlicher Generalleutnant: * 1599, † 1656. Vgl.
48
ADB XXVI S. 95–103 .
. Pilsen 1647 August 18
22
233’–234 Schreiben aus Jesuitenkreisen an P. Reichard Faust, collegii SJ rectori in Aschaf-
23
fenburg. 1647 August 17

24
L: 236–238 C. G. Wrangel an Kf. Maximilian von Bayern. Hauptquartier Plan 1647 August
25
7/17; vgl. Meiern V, S. 37f.; ST VI, 1 S. 92–95
26
239–242 Katholische Stände an den Kf. von Bayern. Münster 1647 Juli 4
27
243–244’ Notae ad instrumentum Gallicum Caesareanorum plenipotentiariorum
28
245–245’ Avise
29
245’ Trauttmansdorff an den Kaiser. Münster 1647 Juli 12/22
30
246 Schreiben Johann Mullmanns. Münster 1647 Juli 12

49
Vgl. Steinberger S. 86.

31
247’–251’ Avise
32
252 Mylius

50
Mylius, Hermann: * 1600 Hahnenknop (Oldenburg), † 1657 Oldenburg; 1642 Oldenburger
51
Regierungsrat, Teilnahme am Frankfurter Deputationstag, seit 1644 Bevollmächtiger des Gf.
52
von Oldenburg in Osnabrück und seit 1649 bei den Nürnberger Exekutionsverhandlungen; vgl.
53
ADB XXIII S. 143f .
an Biörenklou [ Ausfertigung]. Münster 1647 August 20/30
33
253–253’ Mylius an Biörenklou [ Ausfertigung]. Münster 1647 August 18/28
34
254–259’ Avise
35
260–260’ Breitenbach an [ Wolffrath] [ Ausfertigung]. Erfurt 1647 August 17/27
36
261 Hiltebrandt an Wolffrath ( mit Avisen) [ Ausfertigung] .N[ ürnberg] 1647 August 13/23
37
262 Avise
38
263–263’ Hiltebrandt an Wolffrath ( mit Avisen) [ Ausfertigung] .N[ ürnberg] 1647 Au-
39
gust 6116
40
264–264’ J. Rudolph an [ Wolffrath] [ Ausfertigung]. Leipzig 1647 August 8/18
41
265–267’ Avise
42
268–268’ Hiltebrandt an Wolffrath ( mit Avisen) [ Ausfertigung] .N[ ürnberg] 1647 Au-
43
gust 10/20
44
269–274’ Avise

[p. 562] [scan. 618]


1
275–275’ Magnus Person för min högtärade k. b. h. actuario Kocken een lithen
2
memorialicken

Dokumente