[p. 857] [scan. 889]

1

443

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin

3

Osnabrück 1645 November 24/Dezember 4

4

Pr.: Stockholm 1645 Dezember 15/25

5

Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 3 ], 679–681’

6

Beratungen der reichsständischen Gesandten. Auseinandersetzungen zwischen

7

Lutheranern u. Reformierten. Gründe für Hinauszögerung der eigenen Stellung-

8

nahme zur kaiserlichen Replik.

9

Auf Nr. 374. Hinweis auf Berichte Nr. 379, 389, 392, 396, 405, 413, 419,

10

425 u. 431 u. Bericht des Salvius über Reise nach Münster Nr. 444. Dee keijss:e

11

hade då nyligen fåt vårt svar om interpretationen öfver Keijssarens general-

12

leigd . Och ständerne hade göra och arbetade då som mäst på theras guth-

13

achten öfver cronornes propositioner och the keijss:e svaren. The äre ännü

14

inthet aldeles färdige thermedh. I dag hålla the furstl:e och städtiske re-

15

och correlation öfver thetsamma. The skola fuller i thet närmaste kunna

16

samsättia sigh. Then störste difficulteten är emellan bägge religions för-

17

vanterne , the Lutteriske och Callvinske. The Lutterske hafva uthi första

18

opsattet af sitt guthachten öfver then 4 de artikceln i vår proposition och

19

therpå fölgde keijss:e svar inthet vellat beröra then saken, uthan gått henne

20

heelt förbij. Thet hafva the reformerade apprehenderat och begärt, the ville

21

öfver then saken såväll som the andre sin meening säija. Therpå är fölgt,

22

at the Lutteriske hafva tyckt, thet måtte skee ungefär som bijlagon under

23

lit. A uthvijsar. The reformerade varandes illa thermed tillfridz villia hafva

24

then punchten inrättat, som lit. B uthvijsar; hvilket the Lutterske hålla

25

vara it samvetes värk och förthenskuldh inthet kunnat tillåta propter ius

26

reformandi, som the Callvinske thermed sökia, annecterandes, at någre

27

furstl:e huus vore med visse pachter sinemellan förbundne, och måtte hända,

28

at een Callvinisk herre förmedelss slijke förbundh tillfölle land, ther alle

29

inbyggiarne vore Lutterske; på hvilket fall och efter här erhållne slijk rätt,

30

han skulle vi territorialis iurisdictionis vella reformera och afskaffa then

31

Lutterske lähran; gåfve the nu thetta efter, så giorde the sigh sielf it rijs och

32

hade thet at försvara för Gudh och posteriteten.

33

Vij hafva secunderat them Lutterske och vijst the reformerade, thet the

34

inthet hade efter vår proposition mehr at praetendera på än allena pacem

35

publicam et administrationem iustitiae. Keijssaren fuller hafva någorlunda

36

declarerat sigh, men icke häller så favorabelt som the meena. Sådan dec-

37

laration , som then är, äre the catholiske inthet väll tillfridz med. Skulle the

38

reformerade opiniastrera och läggia sig i dispute med the Lutherske, måtte

39

Keijssaren opäggiat af the catholiske taga sin ord igen och, effter the

[p. 858] [scan. 890]

1

Callviniske praetendera it ius quaesitum så gått som the Lutherske, låta

2

them vidh sin opinion och then rätt the förmeena sigh hafva. Om the tänkte

3

förmedelss Eders Kongl:e Maij:tts assistence och thenne tractaten värfva

4

sigh något, så måtte the låta sigh nöija med thet som skee kan och reeda är

5

på een godh vägh; hvilket the lätteligen kunde förspilla och spjärna omkull

6

sigh sielf till afsaknat. Oss vara redebogne at secundera them i thet som kan

7

lända till theras protection och säkerheet, men i thet öfrige, som the stå

8

efter länder vår religion till förtryk och undergångh, skulle thet oss illa

9

anstå. Oss hafva mäst dagelige exempell och klagemåhl, stundom uhr Pfaltz,

10

stundom the Cleviske (hvarifrå två prästemän äfven nu äre nomine

11

ministerii med een hoop svåra gravaminibus och begära intercessio-

12

nales till Churbrandenburg) och andre provincier, ther the Lutheriske och

13

Callviniske boo hvar om annan, huru hårdt som våre religions förvanter

14

blifva af the Callviniske tracterade, så at thet är nästan ingen åtskillnat emellan

15

Callvinske och papistiske persecutioner. Om the vore eller och ville vara

16

rätte bröder, så hölle the inne med sådant, som är lickväll anstält till vår

17

församblingz uthrotande. Madgeburgenses sade oss i förgår, at reformati

18

nu begynna sachta sigh! Then Anhaltiske skulle hafva sagt, at hans princi-

19

paler äre väll tillfridz thermed, at the niutha justitien lijka med the andre.

20

Mehra vella the inthet praetendera. Till at förekomma dispute och miss-

21

förståndh them emellan hafva vij them Lutheriske rådt, at, såframpt the

22

änteligen skole beröra thenne saken i theras guthachten, the då opskiuta

23

sin förklaring till bättre fram och så länge the keijss:e uthtryckia, hvadh the

24

meena thermedh, si velint et quiete vivant. Thermed kunne the komma

25

thenne gången under. Komma vij till tractats med the keijss:e och nåkas

26

sluthet, så kan man finna rådh i thenne saken. Tijden fordrar och the keijss:e

27

sampt andre vänta nu på vår replicque. Legatio Gallica skulle hälst see, at

28

vij giorde henne allenast mundtelig, som Rosenhanens breef under lit. C

29

thet uthvijsar. Thermed troor man och them keijssrl:e skola vara tillfridz.

30

Venetus och ständerne hålla an, at vij måtte göra henne skriffteligh. Vij

31

skulle fuller snart kunna blifva färdige med henne, men vänta med längtan

32

Eders Kongl:e Maij:tts ordre och declaration öfver thet eene och andre.

33

Tvenne uthvägar hafva vij ännu at hålla oss undan, så at ingen skuldh af

34

opskofvet skall med foog kunna tillmätas Eder Kongl:e Maij:tt, 1. att the

35

keijss:e inthet ännu hafva förklarat sigh på vår replicque om Keijssarens

36

generalleigdh och thess rätta förståndh. Så länge the thet inthet göra, uthan

37

bestå på sin vrånge uthtydningh, kunna vij inthet träda saken närmare, icke at

38

vij begära och stå på något pass för Strålsundh, ty theras deputati villia

39

komma uthan keijsserl:e pass, uthan at erhålla praeliminarsluthet och thet

40

som theraf hänger i sitt vigor och kraffter.

41

Till thet 2. så äre the fyra uthstötte ständer inthet än admitterade. Richterss-

42

berger , som på Österrijkes vägnar här ligger, hafver tilbudit them admis-

43

sionen , men under praejudicerlige conditioner, och therföre äre hvarken

[p. 859] [scan. 891]

1

the uthslutne eller han som på huus Österrijkes vägnar ville exclusos admitte-

2

ra , ännu inkomne. Exclusi äre lickväll så vijda i bättre vilkor, at the gå mäst

3

alle dagar till rådz med the andre och hafva nu, som ofvantill är mält, i thet

4

närmaste giordt sine saker färdige; thet the under thet Österriske directorio

5

nepligen hade kunnat komma åstadh. Så länge nu admissionen disputeras,

6

hafver man orsak at hålla inne med replicquen. Icke desto mindre och efter

7

Trautmanssdorff väntes hijt, kan thet tå bäras till, at vij i visiten och revi-

8

siten kunna komma i mundtelig conference med honom öfver thet eene och

9

andre och då vår meening in antecessum låta vetta. Vij hafva oss äntå

10

förbehållit at replicera in seripto, som saken och tijden kunna fordra.

11

Ständerne äre i tvijk och stå an, om the skola nu strax och så snart theras

12

guthachten blifva färdigt, lefverera thet från sigh åt Richterssberg eller

13

om the skole behålla thet inne hoos sigh och samptligen sigh thet betiena

14

såssom it voto curiato, när thet kommer ad consultationes. Om thet kommer

15

uth, måtte thet förorsaka något nytt emergent, som vij kunna hafva till

16

värn, såframpt the andre rationes cessera och falla, innan Eders Kongl:e

17

Maij:tts ofvanbem:e allernådigste declaration kommer oss till handa …

Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 3 ]: