Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
171. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 August 16/26
–/ 171 /–
Münster 1646 August 16/26
Belebung der kaiserlichen Verhandlungsfreude durch schwedische Waffenerfolge. Versuche zur Tren-
nung Frankreichs von Schweden. Frankreichs Verzicht auf die Reichsstädte im Elsaß. Longuevilles
Drängen auf Vorangehen der Verhandlungen über die schwedischen Satisfaktionen. Sein Hinweis
auf entstehende Gefahren bei fehlender Einigkeit der beiden Kronen
der französisch-spanischen Verhandlungen. Abwesenheit der holländischen Gesandten.
Jag för min ringa persohn, såssom een Eders Kgl. Maj. underdånige och
trogne tienare, hafver orsak mig högeligen at hugna och frögda öfver thet
önskelige tilståndh vidh Eders Kgl. Maj. armée, hvilken sin fiende så vijda
hafver bracht och pousseradt, at then icke allenast hafver most quitteradt
sine quarteer och fördeeler sampt proviant och munition som the samblat
hafva, uthan är och så ifrån sine länder och desseiner afskurin och uthi
angustias bracht, at man menneskelig til dömma håller den mehrendeels för
ruineradt.
Upå hvilket iblandh andre gode effecter som föllia måge, den allaredan sig
hafver yppat, at keijsserlige gesandterne på thenne ohrten, som härtil genom
een obstination hafva oppehållit tractaterne för någon ringa advantage, som
the för någre veckur sedan förmeente sig hafva medh kriget, än igen ähre
kompne på andre tanckar och genom mediatorerne i thesse dagar recom-
menderadt Frantzösche gesandterne tractatens reassumption och fortsätt-
ning , brukandes dhertil allehanda skähl och motiver, eenkannerlig före-
bråendes them thet, at the alt för myckit låtha regera sig utaf sine allierade
och för sig sielfve inthet kunde företaga, dher dogh nogsampt viste at Eders
Kgl. Maj. och cronan Sverige ingen alfvar hade medh friden och thet fåfengt
och alt förlångt vore theropå at vänta.
Hvaropå sedan som tilbörligen af Frantzösche gesandterne är svaradt medh
contestation af beggie cronornes sinceritet och åstundan til friden, doch alt
medh deres bestendige conjunctur och samhelligheet, sampt theres upsååt
at tillijka i acht taga Tyske stendernes interesse och hvadh mehra til een
honest och redelig fridh hörer, ähre [the] förslagsvijs öfver Frantzösche
satisfactionen kompne til at taala och eenkannerlig om Philipsbourg. Vidh
hvilken occasion the Frantzösische hafva framdraget och mediatorerne
öfvergivit den accord som the churfursten äller biscopen af Speijr theröfver
slutit hafva.
Den samma som utaf them keijsserlige sedan til churfurstlige collegio är
öfvergifven til at fatta dheröfver sitt betänckiande, och i fall at the tillijka
medh Keijssaren gifva thertil sitt samtyckie, som förmodeligt ähr, låtha the
Frantzösische sig märckia villige at afstå theres praetension på the 10 rijks-
städer i Elsass, hvilke städer the keijsserlige härtill hafva hållit omöijeligit
at kunna cedera. Huruvida the nu häröfver förlijkas, hafver man snart til
at förnimma.
Tmedlertijdh örkia Frantzoserne som offtast upå at man på Eders Kgl. Maj.
och chronan Sveriges vägnar medh tractaten avancera motte och sådane
medel föreslå, som til friden tiena, til hvilken at maturera the föredraga
alle the skiähl the veeta, såssom duc de Longueville thet i går medh vidh-
lyfftigheet giorde, dragandes iblandh annat det til een motif at såssom la
grandeur de la maison d’Austriche hafver opvöcht öfver sig the jalousier
och krijg som hon nu sticker uthi, så hafver man at see sig före, at la
grandeur et bonne union des couronnes icke förorsaka i lijka motto för
månge invidos och opponenter, som kunna medh tidh falla them prae-
judicerlige , såssom han i synnerheet berättade, medh hvadh flijt och artifices
the Spanische sökia at imprimera Staterne den fahrn the sittia uthi emellan
tvenne mechtige cronor, som lefva i sådan union och gått förståndh sin
emellan. Hvilket och hoos dem sådan jalousie hafver förorsakat, at the nu
inthet mehra låtha vara sig angeläget och efftertrachta än huru the genom
een och annan väg måge hindra och stutza cronornes desseiner och pro-
gresser , hvilket i tijdh til at förekomma han för rådeligast hölt, at man för
thenne tijden acquirerade så mycket möijeligast vore och sig thermedh
contenterade til thess the orages och tempestes som nu synas upstå, motte
sättia sig, och man een annan gång finge tidh och occasion thet at uthföra,
dher man lust hade, och at beggies cronorne imedlertijdh såväl nu durante
tractatu såssom sedan immerfort motte blifva uthi een très estroicte union
och allience tilsamman en despit för alla deres missgynnare.
Medh Spansche tractaten är inthet vidare kommit, sädan jag af den 1. huius
Eder Kgl. Maj. underdånigst derom adviserade. Och hålla Fransösche ge-
sandterne dherföre at den ingen stor difficultet skal gifva, uthan lättelig
kunna slutas af endan vidh dette feldttåget.
Staternes plenipotentierade som til Nederlandh afreste, ähre ännu inthet
igen kompne.