Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
171. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1648 März 4/14
Stockholm 1648 März 4/14
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 450–451; Eingangsvermerk Osnabrück 1648 März
20/30; Druck: Gjörwell II S. 455–458.
Abfertigung Wulfraths nach Osnabrück und zu Feldmarschall Wrangel. Bestmöglicher Erfolg
Wulfraths in den Privatanliegen Johan Oxenstiernas. Geringe Friedenshoffnungen am Hofe im
Gegensatz zu den Versicherungen Salvius’, der Friede werde kommen. Rat zu freundschaftlichem
Verhältnis zu Salvius. Abordnung Pfalzgraf Carl Gustafs zur schwedischen Armee. Absicht Graf
Magnus de la Gardies, ebenfalls zur Armee zu gehen. Vorbereitungen zur Verstärkung des Hee-
res . Gerüchte um verdächtige Verhandlungen Kursachsens, Kurbrandenburgs, Kurkölns und Kur-
bayerns mit dem Kaiser. Gefahren von seiten Polens, Dänemarks und der Niederlande. Hoff-
nung auf guten Ausgang der von Johan Oxenstierna beabsichtigten Eheschließung.
Wulffratt ähr nu seendt omsijder afferdat härifrån och, som Du aff honom
sjelff förnimmandes varder, till feltmarskalken her Wrangell. Han hafver
Dine privata här starkt drijffvet, fliteligen anhollet och sökt, at förretta icke
allenast medh påminnelse hoos mig, uthan och hoos Hennes Kungliga Maje-
stät sjelff. Hvadh han hafver uthrettat, ded förnimmer Du uthur Hennes
Kungliga Majestätz ordre och breff. Ded kan jag väl försäkra Dig, at ded
inted annorlundha lather sig här resolvera till Ditt gagn, ähn som skeett ähr.
Jag lather affectionen bliffva i sit verde, huruvijdt den ens anlägenheet örkar
heller icke. Allenast ded kan jag medh sanning seija, at resolutionen till någon
säkerheet intet hade bettre konet formeras. Jag hafver sjelff taalt medh Hen-
nes Kungliga Majestät därom och icke anned befunnet, ähn at Hennes Maje-
stät de förschrijffninger Dig ähro uhtegiffne in privato aff Din socius hafver
ogillat. Men at få någon annan anordning hädhan, kanskee vore Dig äffvenså
ovis och kunde fuller henda, at restantiernes erläggande skutes längre up. Dig
ähre reknecammerstaten väl bekend; och troo intet, at han ähr förbettrat. Ded
moste gåå efter sedvanan, fast ded gåår trögt. Din collega njuter sit vaanlige
förtroende, dog ähr man nu här hoos oss icke som tilförende försäkrat på
fredhen, ehuruväl at Din collega uthij sine enskijltta breff föga anned schrijff-
ver om, ähn huru man skall vedh slutet kone undfly alle inconvenientier, icke
anners ähn såget heelt lijkt uth till fredhen. Ille antiquum obtinet och discur-
rerar med en hoop och ratiunculis, som läse han Terentium eller Plautum för
skoledjäknar, at visa sin stora vetenskap. Men, min son, lät ded så stå därhen
et illum abundare suo sensu. Hvadh reale ähr, där blijff vedh. Och såvijdha
Du icke därifrån skalt gåå, så halt Dig medh honom i venskap, och där han
den ähn dissimulate på sin sijda betygar, så nyttja den lijkväl och undanbög,
så myked Du kant, all oppenbar jalousie. Fast Du ähn vilt aldrig så gärna, så
kantu ded dog med skääl intet annars hantera.
Phalsgreffven hertig Carl Gustaff ähr ährnat i åhr till armeen. Och som jag
icke anned veet, vill och greffve Magnus
Magnus Gabriel de la Gardie; Hinweise: APW [ II C 2 S. 449 Anm. 1 ] ; ebd. II C 3 S. 13
[ Anm. 1 ] ; Fähraeus .
qualitet, alldenstundh han allerede ähr i rijksens rådh. Här arbetas nu heema
på recrutens tijdige uthsending och hvadh eljest därtill hörer och kan bringas
åstadh. Gudh giffve alt till lycka.
Eljest ähr här hoos oss alt ting nu stilla, och höra vij inted anned ähn fredligt
uthur naboskapen. Allenast blijfver här myked muklat om de consilierne,
som i Tysklandh emellan Saxen, Brandenburg och flere furstar medh Keijsa-
ren , churfursterne aff Cöln och Beijern skole förelöpa emot Hennes Kungliga
Majestät och Sveriges chrono, sedhan om consilierne och desseinerne af
desse, så och Pålandh, Dannemark och Nederlandh; adparencen ähr stoor,
ded något emot oss ähr åå gong, men hvadh ded ähr och hvadh fundament
ded haffver, så och hvart ded sijr uth och till hvadh tijdh ded är styrdt, ded
ähr vääl veerdt at inquirera opå. Du som äst så mykedt nährmare och hante-
rar folkedt dageligen, kantt och lättare finna instrument eller subject, som
tjänar därtill. Gör oförmärkt Din flijt, at komma under vädredt, så att man
må itijdh kone byggia mott olyckan och dette rijkes ovenner och illevillige.
Om Ditt gifftermål och dessein, huru den ähr att stella i verkedt, därom haf-
ver jag denne gong inted mehra at schrijffva, ähn at jag skall bära där åhoga
före och sij, till hvadh occasion jag kan fåå at disponera alt därhen, at hon
Dig dijtuth må tilfördh varda.