Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
222. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 April 17/27

22

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


23
Osnabrück 1648 April 17/27

24
Ausf.: DG 12 fol. 723–727’.

25
Endgültige Redaktion des Amnestieartikels mit geringfügigen Änderungen betreffend Wittgen-
26
stein , Brandenstein, Jülich, Baden-Durlach und Falkenstein. Forderung des Grafen von der Lippe
27
auf Rückgabe von Gemen. Mecklenburgische Anliegen. Verhältnis der Schweiz zum Reich.
28
Punkte wegen der Reformierten, Rechte der Stände, Postbeamte, Stadt Erfurt, der Kieler Um-
29
schlag , Handelssachen und der Oldenburger Zoll. Befriedigung der Soldateska. Vorschläge der
30
Stände zur Beschleunigung der Ratifikationen des Vertragswerks. Rücksprache Johan Oxenstier-
31
nas mit Servien darüber. Hoffnung auf Beilegung des hessischen Sukzessionsstreites. Von Fürst-
32
bischof Franz Wilhelm ausgearbeitete Osnabrücker Wahlkapitulation. Briefe aus Böhmen und
33
Augsburg. Pässe.

[p. 411] [scan. 467]


1
Articulus amnestiae skickes nu i underdånighet här hoos under littera A, som
2
han uthi conferencen med de käijserlige gesandterne, den 11. huius hollin, ähr
3
af dem och oss collationerat och af den ene Churmaintziske gesandten, doc-
4
tor Mähle, effter cantzler Regensperger var sjuk, och Thumshirn underskrif-
5
vin vorden. Han ähr fuller vid collationerandet åter något ändrat blefven, för-
6
utan det som finnes uthi vårt för 8 dagar afgångne underdånige relation; doch
7
icke heller mehr ähn at man 1. uthi clausula generali, som den tridie articklen
8
ähr annecterat, hafver tillsatt post verbum „salvatoria“ „generalis vel aliae
9
subsequentes speciales etc.“; 2. hafver man vid den Witgensteiniske saken
10
restringerat restitutionen allenast på enkiegreffvinnan af Sain. Doch hafva
11
evangeliske ständerne begiärat, att man måtte taga ad protocolla, det exclusio
12
filiarum intet skall lända dem till förfång; 3. var vid § angående Brandenstein
13
infördt post verbum „adempta“ „nec creditoribus in vim solutionis concessa
14
bona et irrevocabiliter indulta iura“. Hvilket i consideration, at Mitzlaff af
15
Chursachssen uthi Brandensteiniske godzen ähr immiterat

40
Die Familie Mitzlaff ist eine alte Adelsfamilie aus Hinterpommern, die besonders um Stolp
41
begütert war. Vielleicht handelt es sich hier um Joachim von Mitzlaff, Herrn auf Schwuchow,
42
der im Dreißigjährigen Kriege als kaiserlicher Obrist diente ( Kneschke VI S. 312).
, för ingen annan
16
ähn den skuld, som grefven på chronornes vägner hade caverat före etc., ähr
17
heelt utplanat; 4. ähre in § caussae Iuliacensis lichväl de orden „ordinario
18
processu coram Caesarea Maiestate“, som ständerne ville hafva uth, blefvne
19
stående. Det feelas nu intet mehra uthi heela ofvanbemälte articul, ähn att
20
man meddelar interessenterne, 1. Sultzbach, 2. Witgenstein belangande Va-
21
lendar och Frissburg, 3. Waldeck angående Piemont

43
Gemeint ist die Grafschaft Pyrmont.
, 4. städerne begrepne i
22
§§ „Contractus etc.“, „Debita etc.“ och „Sententiae etc.“ extracter och testi-
23
monia uhr protocollis, at de intet skal i någon måtto praejudicera den, at de
24
uhr instrumento pacis ähre uthslutne.

25
Baden-Durlach hafver af de käijserlige och oss allaredo fått sådane extracta
26
uhr protocollen, som littera F hoos vårt sidste bref inneholler etc., af secreta-
27
riis legationum underskreffne. Vij hafver och för våre perssoner skrifvit Hans
28
Furstlige Nåde till på sätt och vijs, som littera B förmäler. Elljest hafve vij
29
budit till att giöra saken quoad formam något bettre för Hans Furstlige Nåde
30
marggreffven, och i synnerhet velat, beträffande Hohengerolsseck, hafft det
31
ordet „sufficienter“ deruth, såssom it superfluum, och sättia istället igen „ co-
32
ram competenti iudice“. Men det hafver intet velat gå an. „Sufficienter“,
33
hafva de käijserlige maintenerat, böra der vara; och det andra hafva de hafft
34
betänckiande at admittera, effter de elljest syntes in hoc passu giöra Österrij-
35
kes jurisdiction disputerlig.

36
Vij hafver och åter velat uthi § Falckenstein insättia „cui per sententiam adiu-
37
dicatum est“. Men man hafver stått derpå emot oss, at om domen, som vij
38
anförde, vore krafftig nog, så constituerade han ius, och dermed kunde det
39
bäst heta „cui de iure competit“. De ville intet betaga någon sin rätt eller

[p. 412] [scan. 468]


1
movera någon quaestion om sjelfve domen, hvilken de lichväl hoc loco intet
2
kunde confirmera.

3
Desföruthan talte vij med dem på een grefves von der Lippe, som holler sig
4
her oppe hoos grefven af Wittgenstein, begiäran om herrskapet Gehmen, för
5
detta till greefskapet Schaumburg hörig, som grefven af Stirum nu hafver i
6
possession, och ville at des restitution skulle med ihugkommas uthi instru-
7
mento pacis. Ehuruväl de fuller declarerade sig emot oss, at det, när frid blif-
8
ver , skall restitueras, så ville de lichväl intet, som de sade, gravera oss och sig
9
med sakens insertion uthi instrumentet, effter, på det fallet een och annan
10
ähnnu skulle komma och sökia sin ambition dermed, at han allenast vil vara
11
nämbd deri. Såvijda hafver man nu fått amnestien richtig.

12
Vij vore åter den 13. dito tillhopa igen , i acht och mening att, på den Mech-
13
lenburgiske gesandters inständige anhollande, giöra hans herres aequivalentz-
14
puncht färdig, och de andre articlerne „De Helvitiis etc.“, „Reformatis etc.“,
15
„Iuribus statuum etc.“ och „Commerciis“ klare, efftersom vij och till den
16
ända exhiberade dem för Mecklenburg her hos under littera C fölljande po-
17
stulata , hvilke de fuller något contradicerade, men taget lichväl vid ad com-
18
municandum med de catholiske ständerne; och sedan loso vij bemälte ar-
19
ticklar så obiter igenom.

20
Dervid vij då mehrendeels komme öfvereens, allenast blifver Schwitzer-
21
punchten ad instantiam ordinum Imperii något mehr clausulerat; effter desse
22
elljest befahra, Schwitzerne intet skole administrera exteris, som med deres
23
undersåter något hafva at giöra, justitienrätt. Ständerne hafve fuller med
24
macht ståt derpå, at den saken intet annors här skulle ihugkommas ähn re-
25
missive ad comitia. Men de käijserlige lade sig myckit deremot, allegerandes
26
det vara billigt, at Schweitzerne blifva tillfridzstälte. De hade mehra ähn öfver
27
helffannathundrade åhr hafft een liberam rempublicam och fått af Imperatore
28
Maximiliano 2do privilegium exemptionis ifrå iudiciis Imperii, doch med
29
condition, att skippa hvar och een rätt. Ordines Imperii hade dertill consen-
30
terat , hade altså intet fog mehra at örkia derpå, at Käijsaren ikrafft af sin
31
wahlcapitulation skall bringa det, såssom itt abalienerat stånd, igen under Rij-
32
ket ; hvilket han lichväl intet annors ähr obligerat at giöra ähn medh electo-
33
rum assistence; om han gitter! Huru omöijeligit det vore at practicera, kunde
34
hvarman erkienna, och hvad underlig handell det skulle gifva uthi Imperio,
35
der man ville försökia, at bringa alle stycker, som tilförende hafva hördt der-
36
til , såssom Franckrijke, Pohlen, Italien, Holland etc. under des devotion igen.
37
Om de och ville här gå Schwitzernes interesse förbij, så vorde lichväl Franck-
38
rijke det alldrig tillåtandes.

39
Uthi reformatorum puncht vore de såväl som ständerne på alla sijdor med oss
40
helt enige om det projectet, som ähr under littera D. Ehuruväl de sade sig
41
häller see, att den blefve under generalclausulen compraehenderat och här
42
icke så specifice uthförd.

[p. 413] [scan. 469]


1
In articulo de iuribus statuum blef 1. tillsatt post verba „et status Imperii“:
2
„compraehensa immediata Imperii nobilitate“; och i stället för „antiquis suis
3
iuribus“: „in antiqua sua libertate et iuribus praerogativis, privilegiis etc.“; 2.
4
post verba „eius publicam“: „vel hanc imprimis transactionem“; 3. plånades
5
post verbum „capitulatione“ det ordet „concipienda“ uth och sattes in 4. post
6
verba „et ordine“: „qui servari debet“; 5. ville de för deres perssoner hafva uth
7
§ „De postarum magistris“, hvilken lichväl, effter ständerne, till at förkomma
8
allehanda underslef, som fremmande postmästare torde bruka med opbry-
9
tande och underslåning af breffven, derpå insisterade, blef, ehuruväl de käij-
10
serlige tyckte, at man vid tillstundande frid intet hade sådant at befahra, och
11
elljest at de Tyske sjelfve ju vore så store kofvar ibland som hoos andre natio-
12
ner finnes, lichväl stående med den additionen „salvis etiam conventionibus
13
et conditionibus temporum introductis postarum cum magistratu cuiusvis
14
loci initis“

43
Ebd. S. 762ff.
.

15
6. ville de och på ständernes anmodan helt och hollit gå specificationen om
16
staden Erffurth förbij, togo lichväl till sig stadens desideria, som littera E in-
17
neholler ; 7. blef för Kijhler omslaget skulld i lychtone på mehrbemälte artikel
18
post verbum „praegravetur“ tillsatt „sed haec omnia Holsatiae constitutione
19
salva et illaesa“.

20
Commerciepunchten ville de intet ändra mehra ähn att man istället för de
21
orden „et electoribus“, satte „de consensu electorum“. Dervid råkade vij i
22
discours med dem om Oldenburgiske tullen, som de städische gesandterne
23
här med staden Brehmen ville såssom een till tractaten intet hörig sak här
24
intet med någon insertion i instrumentet skole dediceres, som af staden Breh-
25
mens bref till ständerne här, af hvilken vij bijläggia een afskrifft under littera
26
F, ähr att see. För deres perssoner tesmoignerade de sig vara lijka, anten saken
27
här införes eller eij. Men effter hon på förledne Rijchzdagar 1, och i Munster
28
3 gånger ähr ventilerat vorden in collegio electorali och conclusa altid falne
29
för grefven af Oldenburg, vore det disreputerligit, om de skulle låta kallas det
30
mehra in dubium och icke maintenera grefven dervid. Vij föreslago deremot
31
een vänlig förlijkning i denne saken emillan grefven och staden till Käijsa-
32
rens , cronornes och ständernes interposition, efftersom gref Trautmansdorff
33
reda i Munster hade bracht det på bahnen och han fordrat på grefvens vegner
34
3 tunnor, men staden budit een tunna guldz Riksdaler till vederlag för cessio-
35
nen af tullen, förebärandes oss intet kunna assecurera grefven på alle fall till
36
Eders Kungliga Majestättz och chronornes praejuditz, och myckit mindre
37
tillstädia staden iurisdictionem öfver Wäserströmmen, hvilken hon nu sätter
38
pro fundamento suae defensionis; och lichväl ingen annan ähn territorii do-
39
mino usque ad ostium maris med rätta tillhörer. Vij förmodade grefven vorde
40
bemälte förlijkning intet uthslåendes, allenast det ginge med hans reputation
41
till. Och effter de käijserlige invände sig hafva hördt, det parterne hade nyli-
42
gen åter varit tillhopa derom, men staden hade nu intet mehra budit ähn

[p. 414] [scan. 470]


1
100 000 fl., hvilket vore nessligit bod för grefven, som mehra hade kostat på
2
rettegångz processer allena ähn den summan sig belöper; så tyckte vij vara
3
rådeligit, att sättia een viss förlijkningztermin med den condition, at der nå-
4
gon dera delen emedlertijd intet ville fort, uthan höllo sig oppe med exorbi-
5
tantier , uthslaget i saken då blefve hoos oss och de käijserlige, hvilket de om-
6
sijder och låto sig behaga och meente, grefven väl kunna låta nöija sig, der
7
han på det slaget finge 200 000 Rikzdaler. Doch togo de så detta som alt det
8
andra op till communication med de catholiske. Och i det stället de skulle
9
hafva bracht oss een ändtelig resolution derpå, berättade de sig äfven hafva
10
fått bref ifrå Käijsaren och deruthi temmelig reprimando för det de hade låtit
11
uthställa § „Tandem omnes etc.“ och icke hulpit den för andre saker till änd-
12
skap ; med förmählan at de intet kunde förklara sig eller mehra förstå till nå-
13
gon punchts underskrifning, förähn det var skedt, doch kunde de intet för-
14
mena ständerne at giörat; hvilket de lichväl intet höllo för gyldigt.

15
Vij hände altså bodet och begynte igen tala om militiens contentement, effter
16
de begge sakerne höra tillhopa. Men de käijserlige mente, att articulus am-
17
nestiae kunde intet vara heelt richtig, om icke bemälte § och blefve afhulpin.
18
Hvad soldatescan anginge, kunde väl anstå till frambettre, effter det intet ähr
19
pars instrumenti och någon beständig condition, ty när soldatescan vore con-
20
tenterat , expirerade den puncten. De ville i sin tijd hjelpa befordra honom,
21
om vij ville förklara oss in § „Tandem omnes etc.“ till deras nöije. De ville
22
och hafva satisfaction för Käijsarens militie.

23
Emedan evangeliske ständerne på det slaget, som uthi våre tvenne nästförre
24
underdånige skrifvelsser hafva mält, åter per solennem deputationem vore oss
25
i de käijserlige logemente an om ratificationen och begiärte, vij vele förena
26
oss med de käijserlige om een viss form af fullmachten, undantagandes den
27
som de ville sinemillan opsättia, så låte vij det och komma för de käijserlige,
28
men de svarade icke synnerligit derpå, uthan blefve alt faste vid § „Tandem
29
etc.“ Deröfver vij då skildes åth och hafva sedan intet varit tillsamman. Så
30
myckit vij förnimma, skole de käijserlige ähnnu alt framgent blifva vid sin
31
intention med merbemälte §o hvilket till efventyrs tor obligera ständerne, att
32
gå tillrådz om soldatescan, efftersom vij dem af detta tillfellet det på det hög-
33
sta hafva recommenderat, och de på annat sätt intet see sig kunna komma fort
34
med tractaten. Vij hafve elljest gifvit ständerne till svars om ratificationen, att
35
vij fuller ville behörligen deres tanckar derom öfverskrifva till Eders Kungliga
36
Majestätt, men tyckte lichväl, att Eders Kungliga Majestätt gierna, förähn nå-
37
gon ratification uthfärdes, skulle villja see slutet och hvarpå sakerne stå. Hvil-
38
ket uthan tvifvel andre, som vederborde och torde, ville giöra.

39
Vid så fatte saker hafve vij gottfunnit, att jag, Johan Oxenstierna, skulle giöra
40
ett ryckiande till Munster at helssa på gref Servient der (gref d’Avaux ähr den
41
*** huius reest derifrå åth Franckrijke) hvad oss hafver bevekt, at resolvera
42
till samma Munsterske reesa och der elljest ähr förefallit, berätter jag med
43
mehra uthi ett serskildt här hos gående breff.

[p. 415] [scan. 471]


1
Den Hessen-Casselske gesandten Schäffer hafver oss communicerat, att man
2
giör sig i Cassel gott hop om Darmbstatische successionstvistens bijlägning
3
ochså at han vänter med neste post få vetta, at det ähr richtigt.

4
Hvad för een capitulation bischopen Frantz Wilhelm hafver låtit opsättia
5
och hijt till domcapittlet skickat, som itt rettesnöre för huus Brunsvijk- Lu-
6
nenburg , at i deres tillstundande capitulation med detta stifftet gå effter, vijsar
7
bijlagen littera G.

8
Ifrå exulanterne uhr Behmen och Erfländerne hafve vij fått sådant bref, som
9
littera H med sig förer. Under littera I ähr evangeliske borgerskapetz i Augs-
10
purg skrifvelsse till oss. Hurudant passen churfursten af Cöln hafver skickat
11
oss för Kongliga Majestätt enkiedrottningen, förmähler des copia under litter
12
K. Åthskillige aviser finnes under littera I.

13
PS: Bestätigung des Eingangs der königlichen Reskripte vom 30. März/9. April,
14
31. März/10. April und 1./11. April 1648 sowie Dank für die Anstellung Gu-
15
staf Hanssons als Legationssekretär.


16
Beilagen in DG 12:


17
A: 729–736 Entwurf der Amnestieartikel. Osnabrück 1648 April o. Tag

18
B: 737–739 Die schwedischen Gesandten an den Markgrafen von Baden-Durlach. Osnabrück
19
1648 April 13/23

20
C: 740–742 Forderungen für das Äquivalent des Herzogs von Mecklenburg-Schwerin. o. O. u.
21
Tag

22
D: [fehlt]

23
E: 743 Gravamina der Stadt Erfurt gegen Kurmainz. o. O. u. Tag

24
F: 744–745’ Stadt Bremen an die Gesandten der Reichsstände in Osnabrück. [Bremen] 1648
25
April 5/15

26
G: 746–762’ Entwurf Fürstbischof Franz Wilhelms zu einer Wahlkapitulation für das Stift
27
Osnabrück. o. O. u. Tag

28
H: 763–766 Die böhmischen Exulanten an die schwedischen Gesandten in Osnabrück. Dres-
29
den 1648 April 7/17

30
I: 767–769 Die evangelische Bürgerschaft in Augsburg an die schwedischen Gesandten in Os-
31
nabrück . Augsburg 1648 März 30/April 9

32
K: 770 Kurkölnischer Paß für die Königinwitwe von Schweden. Bonn 1648 April 21

33
L: 771–776’ Avisen

34
777–778 Wrangel an Johan Oxenstierna. Ried 1648 April 4/14 (Nr. 205)

Documents