Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
111. Johan Oxenstierna an Königin Christina Osnabrück 1648 Januar 3/13
Osnabrück 1648 Januar 3/13
Ausf.: DG 12 fol. 48–49; Eingangsvermerk Uppsala 1648 Januar 27/Februar 8.
Begründung seiner, Johan Oxenstiernas, Ansicht, daß die Gegenseite es allein auf Fortsetzung des
Krieges anlege: Übertritt Kurbayerns auf die kaiserliche Seite, diplomatische Schritte Kursachsens
und Kurbrandenburgs, die durch die Kaiserlichen und katholischen Stände eingeführten Neu-
erungen im Vertragsentwurf und der Spott über den schwedischen Rückzug aus Böhmen. Ver-
mutliche Absicht des Kaisers, die Reichsfürsten noch mehr zu Boden zu drücken, zumindest so-
lange der französisch-spanische Krieg anhält. Bevorstehender Friede zwischen Spanien und den
Generalstaaten. Oxenstiernas beabsichtigte Reise nach Münster, die zur Vermeidung von Miß-
deutungen aufgeschoben wird. Hoffnung auf militärische Erfolge Wrangels zur Erleichterung der
Verhandlungen.
Effter Eders Konglige Maijestäts allernådigste befallning och skrifvelsse af
den 11. passato mig med sidste post tilkommen, skrifver med min collega jag
nu relative, hvadhsom är i förledne veeku uthi tractaten och vår negation så
med the keijserlige som andre passerat, inthet tviflandes, Eder Konglige Ma-
ijestät theraf nogsampt varda seendes och dijudicerandes statum rerum och i
hvad terminis här hoos oss nu alt förevetter. Jag hafver lickväll hållit för een
nödtorfft, jämte förbemälte coniuncte breef afsönderlig Eder Konglige Ma-
ijestät mit ringa, oförgripelige och underdånige sentiment om sakerne at op-
täckia , underkastandes så thetta som thet andra alt Eders Konglige Maijestäts
allernådigste censur.
Jagh finner alt ännu som för hoos vederparten och hans adhaerenter ijdell
ludificationes och förhallningar af värket. Ty när man vill vidh ljuset be-
trachta hans procedurer och actioner, vijsar thet sigh snart uth. Korteligen
allenast vill jagh thetta införa: Churbeyerns reunion med Keijssaren och nye
armatur; åthskillige till Chursachssen och Brandenburg, det furstlige huus
Brunssvijk-Lunenburg och andre considerable furstlige hüus skickningar; dee
keijserlige gesandters och, igenom theras tillskyndande, dee catholiske stän-
ders innovationer, correcturer eller (som the kalla them) temperamenta; item
theras åthskillige anbudne broullieries emellan förbemälte chur- och furster;
föruthan the keijserlige höniske och, praeter solitum, spotske discurser om
Eders Konglige Maijestäts uthjagande uhr Böhmen och dess förrig lande (ut
verbis illorum utar), at komma therin igen; gifva nogsampt vidh handen, at
the ingen fridh i sinnet hafva, eij eller, at the een gång så tillsäijandes therpå
med alfvare tänkia. Dät är icke uthan, at månge ännu contentera sigh spe
felicis et pacifici exitus huius negotii. Men thet är alt sådant, at man inthet
kan göra facit therpå. Jag för min ringa person kan inthet annars döma, än at
hoos vederparten alle consilia gå uth på continuationen af kriget. Dät vor
desse dagar een hoos mig som frågade, om jag trodde, at Keijssaren skulle
villja fridh. Jag svarade honom affirmative. Då replicerade han: Ach neij! När
jag honom vijdare rationen thertill månde fråga, svarade han: Principes Impe-
rii non sunt satis adhuc oppressi. Et verendum est, ne facta pace vires resu-
mant , et Caesar in pristinum labyrinthum recidat. Hvaraf och kan politice
ratiocineras, att dem keijserlige inthet är om freden at göra, uthan fast mehra,
att animos principum humiles depressosque premat ad terram.
I synnerheet stadfästes jag i then meeningen mehr och mehr, sålänge emellan
Spagnien och Frankrijke ingen richtigheet görs. Det vill fuller nu förlyda, att
emedan the bägge chronorne skulle alt, undantagandes then Lottringiske sa-
ken , vara klart. Och thet igenom the Holländskes ijfrige pådrifvande och
temmelig hårde tilltall åth Frantzoserne. Men jag kan inthet ännu erfara rätt
grunden. Thet är såvijda, at jag reesa måste åth Munster till the Frantzöske
plenipotentiarios, dem at communicera tractatus cursum hoos oss. Och
gjorde jag then reesan för åtskillige orsaker skuldh ganska gärne, i synner-
heet , effter jag förnimmer, thet dee Frantzöske plenipotentiarii thet inthet
ogärna skulle see och elljest dee Hessen-Casselske starkt oss thertill poussera.
Men effter jag befahrar, det sådant mit reesande till Munster rebus ut nunc
stantibus måtte gifva vederparten i gemeen och i synnerheet orsaker at calum-
niera och fälla allehanda vidrige iudicia om migh och dee reesor, som neces-
sario understundom måste företagas, så vill jag låtha på någre dagar ännu
med sådandt öfverryckiande anstå, hälst effter inthet periculum är eller synes
vara in mora.
Eder Konglige Maijestät varden af bijfogade extract af feldtmarskalkens herr
Wrangels breef till mig seendes, hvad han nu förehafver. Gudh gifve till hans
desseing och exploict lycka och vällssignelse, så hoppas jag vist, at vij lära
ännu få itt gott slüuth på värket. Jagh vill mig elljest med min collega till
thetta värkets uthförande med Gudz hjelp så comportera, att fridzvärket i
ingen måtto skall blifva på min sijda eller igenom mit förvållande retarderat,
mycket mindre brutit.
Jag hoppas, med nästa post at kunna Eder Konglige Maijestät något närmare
in particulari berätta om hoppet eller misshoppet till heela värket. Och varder
jag inthet underlåtandes (der jag förnimmer Eder Konglige Maijestät inthet
misshageligit vara), Eder Konglige Maijestät med mine particularskrifvelsser
att opvachta och mine oförgripelige sentiment i underdånigheet at föredrage,
ställandes som billigt mine och andres rapporter till Eders Konglige Maije-
stäts höge konglige dijudication och censur.