Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
346. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 August 21/31
Osnabrück 1648 August 21/31
Ausf.: DG 13 fol. 576–577’; Eingangsvermerk Stockholm 1648 September 7/17.
Deutsch-französischer Friede in Sicht. Spanien als Hauptursache aller österreichischen Kriege.
Niederlage der Spanier bei Douai. Vermittlertätigkeit Salvius’ in der Frage der französischen
Satisfaktionen. Unüberbrückbarer Gegensatz zwischen Servien und den Ständen wegen der
staatsrechtlichen Stellung der elsässischen Stände. Noch offene Fragen in den Assistenzartikeln.
Aufschub der lothringischen Frage bis zum spanischen Friedensschluß. Burgundischer Kreis. Vor-
schläge der Stände, den Kaiser an die Reichsverfassung zu binden, um Servien zufriedenzustellen.
Beabsichtigte Trennung Bayerns vom Kaiser, um diesen zum Frieden zu zwingen. Verzögerung
der Übersendung der ins Reine geschriebenen Ausfertigung des Friedensvertrages nach Stockholm
auf Drängen Serviens. Sorge der Königin um die richtige Abfassung der Exekutionsartikel.
Det begynner nu närmare nalkas till ändskap med den Tyske-Frantzöske fri-
den , idet at ena och andra hinder småningom rymas uhr vägen. Ty först haf-
ver Spagniern, origo, fons, fundamentum et fornes Austriacorum bellorum,
den 10./20. Augusti emillan Duacum och Lens förlorat een hufud- feldt-
schlacht , såssom dels af bijlagorne ähr till att see, hvilket ähr un grand coup
d’estat!
Sedan hafver jag såvida förmedlat saken emillan greff Servien och ständerne,
at Frantzöske satisfactionsartickeln blifver oförändrat, såssom han ähr mellan
de Frantzöske och kaijseriske gesandterne in Septembri anno 1646 afhandlad.
Allenast stå tu ting ähnnu deruthinnan i betenckiande, det ena på greff Ser-
viens , det andra på ständernes sida. Greff Servien står ahn, om han skall in-
föra Elsas för lähn nu strax, eller (effter honom faller betenckelig, at ändra
bemälte artickel, på det icke derigenom gifves ahnledning till mehra förän-
dring ) om han skall låta artickeln, som han nu ähr, och remittera accorden
om feudo till nästa Rijkzdag. Ständerne blifva alt bestående på deres förre
declaration, vele icke annorlunda bevillja till bemälte satisfaction, ähn såssom
sidst inskickade declaration lyder. Doch effter de see, at herr Servien kan
hvarken gifva eller taga sådana declaration, så vele de lichväl sluta friden med
honom såssom satisfactionspuncten lyder, men emot det instrumentet skall
underskrifvas, vele de sända bemälte declaration till kungen i Frankrijke sjelf
och der hoos skrifva honom, at de illo sensu et non aliter dertill consentera.
Dermed hoppas de pro presenti hafva värket och at Franckrijke skall ändte-
lige dermed vara tillfridz.
Tertio ähr fuller assistentzpuncten ähnnu icke aldeles aftalt, men effter gref
Servien låter sig någorlunda förmärkia, at honom ähr icke så myckit till
giörande om orda sättet, såssom at han må blifva in substantia nogsamt för-
säkrat , så mena ständerne, at contentera Franckrijke dermed, at controversien
om Lottringen remitteres till den Spagniske tractaten. Burgund blifver een
circulus Imperii så häreffter som härtill. Franckrijke och Spagnien må väl föra
krijg deri, doch så att Käijsaren och Rijkzständerne icke mängia sig mehra
deruthi, ähn de hafva för detta krijget mängdt sig i det Hollendske krijget.
På det öfrige vele ständerne, till att betaga huus Österrijke alt vijdere assistenz
moot Franckrijke, först binda Käijsaren till articulum secundum instrumenti
Suedici, at den äfvenså införes in instrumentum Gallicum, sedan at Käijsaren
moste facta pace afdancka sitt folck, för det tridie, at han moste holla consti-
tutiones Imperii och intet värfva eller inveckla Rijket i vijdere olägenhet med
fremmande. Dermed hoppa de, at herr Servien kan gifva sig tillfridz och
Franckrijke noghsamt vara försäkrat. Quarto, och effter alle man seer, at
Käijsaren går mächtog longsamt om med fridzslutet, så att man och tviflar,
om han skall vela eller för Spagnien ratificera friden med chronorne, förähn
och den Spagniske friden tillijka slutes, så hafva samptlige ständerne fattat
den resolution, at sluta friden med begge chronorne, sedan praesenteran dem
keijseriske gesandterne; vele desse med underskrifvan, väl och gott, så ähr
friden richtig. Hvar och icke, så vele de samptligen skrifva till Kaijsaren och
förmanan till at sluta. Vill och han icke (det de ingalunda förmoda), så vill
Churbeyern strax bekräffta friden med de andre ständerne (efftersom hans
gesandter här mäst drifva derpå, och vele här strax med underskrifva instru-
menta pacis) och derpå draga sina troupper från Käijsaren och lembna honom
allena i sticket. In summa, förmedelst Beyerens separation vele de tvinga
Käijsaren till fridt, och när Käijsaren hafver slutet, moste den Spagniske fri-
den föllja effter.
I desse terminis står det nu med den Frantzöske friden, och inrättar nu herr
Servien sitt instrument, hvilket på assistenzpuncten när mäst ähr färdigt.
Jag hade gierna hemsendt det ena exemplaret af ratificationsinstrumentet,
som här ähr reenskrifvit på pergament. Men effter herr Servien beder myckit,
at holla inn dermedh, tilldes han och blifver färdig, jag och icke seer något
periculum in mora, serdeles der troupperne, såssom lijkt synes, moste blifva
heruthe öfver vinteren, och i synnerhet effter inthet instrument ähr ähnnu
underskrifvit, så hoppas jag underdånigst, Eders Kungliga Majestett vorder
icke onådigt förnimmandes, att det ähnnun tillbakas blifver.
Eders Kungliga Majestetz allernådigste skrifvelsse af den 5. Augusti ähr här
på timan ankommen, deraf jag förnimmer, at Eders Kungliga Majestett ähr
något bekymbrad om executionspunctens richtige inrättande. Jag menar, at
den ordo et modus, som står på innelagde papper, skall vara deri klart nog
beskrifven. Och hvad deri feelas, ähr in instrumento ipso stält i generaliteter-
nes sköön, som de det best och säkrast finna.