Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
209. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 April 26/Mai 6

32
–/ 209/ [228]

33

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


34
Osnabrück 1647 April 26/Mai 6

35
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 669–671’; Eingangsvermerk

38
Der Eingangsvermerk lautet: praesent. Stockholm den 14 maij 1647, men blef strax skickat
39
till H. K. M:t åth Upsala oopbrutet och der förläset.
Stockholm 1647
36
Mai 14/24.

[p. 404] [scan. 460]


1
Sechs Konferenzen mit den Kaiserlichen über IP. Differenzpunkte bei Amnestie- und Restitutions-
2
problematik: 1. Causa Palatina – schwedisches Entgegenkommen gegenüber Bayern; kaiserliche
3
Warnung vor Liga zwischen Frankreich, Italien und Bayern gegen Schweden; 2. Württemberg-
4
Herrschaft Heidenheim und clausula reservatoria domini directi für Österreich; 3. Baden-Durlach;
5
4. Differenzen zwischen den Gff. Isenburg und Lgf. Georg von Hessen-Darmstadt; 5. Entschädi-
6
gung der schwedischen Zivil- und Kriegsbeamten aus den Erblanden. Differenzpunkte in puncto
7
gravaminum: Autonomie und electio fori. Electio fori für schwedische Provinzen im Reich zugestan-
8
den. lura statuum, politica gravamina. Entschädigungsfrage: Adm. Friedrich; Brandenburg (vier
9
schaumburgische Ämter); Braunschneig; Mecklenburg. Marburgfrage. Hessen-Kassels Satisfaction.
10
Punctus executionis et assecurationis. Satisfactio militum. Abreise der Stralsunder und pommer-
11
schen Gesandten. Militaria.

12
Vij hafva i desse nästförledne otta dagar varit i 6 conferencier med the
13
keijsl:e öfver instrumento pacis

41
Vgl. Meiern IV S. 487–490 ; 497–499.
; och ehuruväll thesamma såväll som the
14
förrige inthet hafva varit om inthet och uthan värken, aldenstundh the
15
keijsl:e hafva consenterat och vij blifvit med them eense om åthskillige
16
stycker här och ther in instrumento, så finnes lickväll ännu hårde knutar,
17
som vij stå på och drifva med macht. Iblandh them är in puncto amnestiae
18
och restitutionis 1) caussa Palatina. Eder Kongl:e Maij:tt hafva vij till-
19
förende berättat och med insände protocoll i underdånigheet förständigat
20
hvadh allmänne ständernes meeningh var om compositionen af thenne
21
tvisten

42
Vgl. Meiern IV S. 394 –399 (Reichsgutachten), 399–403 (kurbrandenburgisches Votum).
. Nu fogas under lit. A the Pfaltziske deputerades protestation
22
theremot . Effter nu icke allenast the catholiske, och eenkannerligen Frank-
23
rijke, urgerade på thenne saken, uthan evangelici besökte oss samptligen
24
per deputatos och nå in particulari, rådandes att vij ville för friden skuldh
25
och till att vinna Beyern på the evangeliskes sijdan att befordra gravami-
26
num afhjelpande någorlunda conformera oss theras rikzvoto, så hafve vij,
27
icke så mycket at vij trodde Beyern skulle thertill förmås eller och vårt
28
förslag blifva af honom simpliciter accepterat, uthan mästedeels till att
29
befordra Beyerns separation ifrå Keijssaren och sedan till at förekomma
30
andre på färde varande confoederationer med Frankrijke, Italien och andre
31
catholiske ständer emot them evangeliske, funnit för gott at göra een blijdh
32
mine och tesmoignera emot the Beyerske det man i det närmaste förhoppa-
33
des kunna hjelpa then saken af theras herre till nöije . Samma vår meening
34
hafva vij sedan in instrumento infördt, som lit. B uthvijsar. Föruthan samma
35
limitationen hafva vij och mundteligen förordrat hoos them Beyerske att
36
theras herre kunde komma thertill, såframpt han nu strax befordrade the
37
öfrige strijdige sakerne, hälst in gravaminibus och andre punchter som vär-
38
ket nu oppehålla. Nu effter vij förnimma theruthi ingen hjelp och bijstandh
39
och att the med vårt upsatt inthet vella vara till fridz, så hafva vij frija händer
40
som förr.

[p. 405] [scan. 461]


1
The keijsl:e drifva inthet nu så mycket på then saken. I dagh förmiddagen
2
berättade the att Bavarus skall hafva offererat Frankrijke arbitrium totius
3
Europae. The meente och så och höllo för tvist at förrän man troor, så är
4
een liga sluthen emellan Beyern, Frankrijke och någre i Italien, dirigerat ad
5
defensionem religionis catholicae. Beyern

35
Vgl. [Nr. 174] sowie den Auszug aus Snoilskis Diarium-Beilage zu [Nr. 179] .
, sade the, sänder nu sine gesand-
6
ter till Paris

36
Dr. Krebs und Feldmarschall Gf. Gronsfeld; vgl. Riezler S. 614f.
, som vore thet till at betacka Frankrijke för lämpeligit tracta-
7
mente, men therunder kan inthet annat vara än tractat om slijka saker. Vij,
8
efter vij hafva frije händer och kunna än något afsee huru thet i det öfrige
9
löper, vore med them keijsl:e eensee att sättia then saken afsijdes, hållandes
10
honom, Beyern, inter spem et metum.

11
Härhoos under lit. C fogas deputatorum Palatini monita till vårt opsatt,
12
thermed the villja vara till fridz, om man inthet kan thenne gången vijdare
13
bringat.

14
Till thet 2) är domus Wirtenbergicae interesse inthet än richtigt. Tu tingh
15
skilljer oss åth, 1) herrskapet Haydenheim

37
Vgl. Dickmann S. 383.
, hvilket Keijssaren hafver gifvit
16
Beyern in dotem och exciperar nu thetsamma sub pacto reluitionis till
17
20 åhr; 2) vella caesarei hafva inn i Wirtenberger punchten een clausulam
18
reservatoriam dominii directi, som huus Österrijke praetenderar hafva
19
öfver visse herrskaper i Wirtenberg

38
Vgl. Dickmann S. 382f.
. Vij stå theremot på Wurtenbergici
20
plenariam restitutionem, såssom then ther för bundet skuldh är destituerat
21
och nu med rätta och för andre hörer till amnestien.

22
Sammaledes och till thet 3) hafva vij inthet än kunnat bringa then Baden-
23
Durlachiske saken till ståndh

39
Vgl. Dickmann S. 362.
. The keijsl:e hålla för een orijmlig ting, som
24
nullo iure sive divino sive humano kan bekräfftas att marggraf Wilhelm

40
Wilhelm, Mgf. von Baden-Baden: * 30. 7. 1593, † 22. 5. 1677, Mgf. 1622; aus der Ehe des
41
Vaters von Wilhelm, des Mgf. Eduard Fortunat, mit Maria von Eicken, Tochter eines nieder-
42
ländischen Edelmannes, ergab sich für Wilhelm das Problem der Unebenbürtigkeit. Vgl. ADB
43
XL S. 697–699 ; Isenburg I T. 84.

25
skall sättias ifrå thet som han med rätta är bördigh till. Thet vore inthet
26
annat än skimpfa honom för heela världen att marggref Fredrich

44
Friedrich V., Mgf. von Baden-Durlach: * 6. 7. 1594, † 8. 9. 1659; Mgf. 1622. Vgl. ADB
45
VII S. 457–460 ; Isenburg I T. 85.
moverar
27
honom quaestionem status, ther lickväll icke allenast Keijssaren och heela
28
imperium, uthan exteri reges et principes känna honom vara född een marg-
29
grefve till Baden. The vijsa och fram originalbreeff, som marggref Fridrich
30
skrifver honom till och gifver honom, marggref Wilhelm, sin behörlige
31
titel och kallarn sin vetter. Hvadh marggreff Fridrich elljest hafver mist och
32
Hans Furstl:e Nåde medh rätta och ostrijdigt tillkommer thet skulle ful-
33
komligen restitueras. Thet andre som ofvantill är mält hörde inthet till
34
amnestien, effter thet vore een gammall quaestion som länge hafver varat.

[p. 406] [scan. 462]


1
Vij remonstrerade theremot at Keijssarens sententzen, som the keijsl:e
2
sigh fundera på, vore fälter på then tijden när margraf Georg vore blifven
3
fiende och kunde förthenskuldh inthet hållas för opartijsk. The gjorde bäst
4
om the satte honom i thet ståndh som han var för kriget. Thereffter måtte
5
hvar sökia sin rätta.

6
Thet 4) är grefvernes af Isenburgz klagan moot landtgreff Jöran af Darm-
7
stadt

26
Vgl. Kurtze information und wahrhaffter bericht, weßen gegen den … herrn Georg,
27
landgraffen zu Hessen … der … her Wilhelm Otto, graff zu Isenburg und Büdingen
28
sich wegen deres vom 25 ten Junii des abgewichenen 1646 jahrs bis dato in Ihrer
29
Gnaden städtlein Büdingen und respective Witthumsitz annoch continuirenden äusserst
30
verderblichen einquartierungen und daselbst eingelegter Hessen-Darmstädtischer
31
völcker zum höchsten zu beschweren mit angeheffter Bitte ( Meiern V S. 265–270 ).
, om under varande krig och hvarjehanda praetext hafver tagit ifrå
8
bemelte grefve åthskillige stycker och therofvanpå trugat them till trans-
9
actiones, jämväll skaffat sigh Keijssarens confirmation therpå. Saken är
10
klar, och churfursten af Brandenburg intercederar hoos oss för Isenbur-
11
gerne. Thet är och ljust af landtgreff Jörans uthgifne publico scripto dett
12
han, in odium foederis et coronae Sueciae, så förfölljer grefverne af Isen-
13
burgh.

14
Mäst alle andre, som i nästtillförende insände project finnas införde in
15
puncto restitutionis, äre bevilljade, såssom iblandh andre baron Kewen-
16
hüller med sin broorsöner , Brandtsteins enkia och erffvingar

33
Brandenstein, Christoph Karl, Gf. v. B., Frhr. zu Oppurg und Knau: † Oktober 1640 in Haft
34
zu Dresden, bis 1632 in kursächsischem Dienst, danach in schwedischem Dienst, schwedischer
35
geheimer Rat, Großschatzmeister in Deutschland, Oberst zu Roß und Fuß(vgl. ADB III S. 239f. ;
36
Sondén); seine Witwe: Helena von Bodenhausen; die Erben: Tochter Elisabeth Susanne, Söhne
37
Carl Ferdinand und Hippolytus Hannibal.
, Rhelin-
17
garna

38
Rehlingen (Rechlingen, Rhelingar):

39
1. Marx Conrad v., Oberst in schwedischem Dienst, besaß hohe Forderungen an die schwedische
40
Krone (vgl. ADB XXVII S. 598 – unter Bernhard v. R. –; Sondén);

41
2. dessen Sohn Ferdinand, französischer Seeoffizier und Vizeadmiral (vgl. Sondén);

42
3. Marx Conrads Erben (vgl. Sondén ).
och cantzler Löflers erffvingar till itt lähn i Wirtenberger landh

43
Löffler, Jakob L. am Löchgau: * 25. 7. 1582, † 30. 4. 1638, württembergischer Kanzler (1611),
44
schwedischer Hofrat (1631), Mitglied des consilium formatum. Vgl. ADB XIX S. 105 ;
45
Arnoldsson S. 22, 24ff., 41f.; Pfeilsticker §§ 1097, 1106 (Kanzler); Sondén; Württ.
46
VJH NF 4 (1895) S. 345.
.

18
Thet håller ännu hårdt med Eders Kongl:e Maij:tts civil- och krigz-
19
betjente uhr erffländerne. The vella them restituera till thet som the hafva
20
mist sedan the komo i Eders Kongl:e Maij:tts tjenst och inthet hvad som
21
them är tillförende aftagit, hvilket vij ingalunda tänckia cedera.

22
In gravaminibus häfftar thet förnämligen 1) på autonomien; hvadh någre
23
status catholici therom hafva voterat i Munster finnes under lit. D; 2) på
24
iustitiae reformation. Evangelici status hafva sökt att effter justitien blifver
25
illa administrerat in aula caesarea, reo måtte stå frijtt at vällja forum antingen

[p. 407] [scan. 463]


1
in camera eller aula. Thet togo the keijsl:e op för een stoor iniurie och
2
skrämde alle therifrå, undantagandes Brunssvijkerne, hvilka ännu stå effter
3
electionem fori. Effter vij funno theras, Brunsswijkernes, remonstration
4
vara af consideration, så hafva vij theri fallet them bij och för Eder Kongl:e
5
Maij:tt, ifall Eder Kongl:e Maij:tt skulle blifva af något ståndh i rijket för
6
Pommeren eller the andre provincierne skuldh convenierat, för någre dagar
7
erhållet samma indultum de eligendo foro, hvilket skall fattas af och med-
8
delas i een particularskrifft.

9
Iura statuum och politica gravamina disputera the mycket. Vij kunna inthet
10
annars än råda them keijsl:e at ställa them till ständernes dijudication.
11
Lit. E vij sar samma iura et gravamina, som vij them hafva opsatt. The §§
12
som äre i brädden eller under raderne strukne med een linea blifva dispute-
13
rade, såssom the keijsl: es therpå gjorde annotationes, hvilka äre gifne till
14
ständerne och nu bijläggias under lit. F, thet uthförligare gifva till känna.

15
In puncto satifactionis är än ingen richtigheet med interessenterne. Hvad
16
för een resolution the keijsl:e hafva meddelat Rhenkingk och thenne therpå
17
svarat

40
Vgl. Lorenz S. 170f. mit Anm. 10.
thet uthvijsa lit. G, H.

18
Brandenburg står icke allenast effter Minden, uthan och the fyhra Schaum-
19
burgiske empterne.

20
Huus Brunsswijk hafver än inthet vist, eij heller Mecklenburg.

21
Uthi then Marburgiske saken hafva vij jämpte d’Avaux föreslaget een för-
22
lijkningh och thensamma them keijsl:e proponerat, som extractet af mitt,
23
Johan Oxenstiernas, breeff till feldtmarskalken h:r Wrangell under lit. I
24
med mehra innehåller. I thet öfrige, så praetenderar Hennes Furstl. Nåde
25
landtgrefvinnan sin satisfaction uhr någre empter, som liggia inn och uth
26
med Hessen, hörandes till nästa stiffter.

27
Punctus executionis et assecurationis äre och i thet närmaste richtige.

28
Vij vänta än med längtan effter h:r Ershein och kunna förthenskuldh
29
inthet göra till militiens contentement. Måste förthenskuldh styfva res
30
imperii, ther vij kunna med maneer görat.

31
Under lit. K är residentens Rosenhanens communication ifrå Munster.

32
The Strålsundiske reeste hädan om påskdagen. Och deputati statuum i
33
Pommeren föllja eenthera dagen effter. The synes vara content och väll till
34
fridz at theras fädernesslandh förmedelss then här oprättade förlijkning
35
kan komma till roo.

36
Uthaff feldtmarskalken hafva vij nu inthet vist. Schweinfurt skall vara öfver.
37
General Königzmark säijes vara för Vecht. Thet vill här föregifvas, som
38
bijlagan under lit. L innehåller, at Sparr

41
Ernst Georg von Sparr: * um 1602, † September 1666 Berlin; kaiserlicher Generalfeldzeug-
42
meister. Vgl. ADB XXXV S. 62f .
går med någre tusendt till at ändt-
39
sättiat.

[p. 408] [scan. 464]


1
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [ 6]:


2
A: 672–675 Nohtwendige anzeige sambt einverleibter reservation undt bedingung, die
3
Churpfaltz sach betreffend ( Kurpfälzer Ablehnung der Stände-Vorschläge zur Pfalzfrage).
4
Osnabrück 1647 April 2/12; vgl. Meiern IV, S. 405–407

5
B: 676–676’ Schwedische Vorstellungen zur Pfalzfrage im IP; vgl. Meiern IV, S. 490–493

6
C: 677–678 Anmerkung der Kurpfälzer Deputierten zum schwedischen Entwurf betr. die
7
Pfalzfrage

8
D: 679–682 Erklärung der katholischen Stände zur Autonomiefrage

9
E: 683–685’ Schwedischer Entwurf betr. gravamina

10
F: 686–687 Den Ständen übergebene kaiserliche Bemerkungen zu E:
Kurtze notanda,
11
warumb an seiten der herren Keyserlichen plenipotentiarien etliche bey dem 7ten
12
articul des Schwedischen instrumenti pacis eingeruckte passus auß und hingegen es
13
bey dem in instrumento der Keyserlichen art. 9 verfasten auffsatz zu laßen nothig
14
erachtet wirdt. Dict. Osnabr. sub direct. Mogunt. 21. Aprilis 1647; vgl. Meiern IV,
15
S. 493–495

16
G: 688–690 Kaiserliche Resolution für Reinkingk. Osnabrück 1647 April 23/Mai 3; Ausf.
17
als Beilage zu RKG III 11/7 N. 383

18
H: 691–694 Reinkingk an die kaiserlichen Gesandten [ auf G]. 1647 Osnabrück April 24/Mai 4;
19
Kopie als Beilage zu RKG VI 41 N. 108

20
I: 695–695’ Johan Oxenstierna an C. G. Wrangel [ Auszug]. [ Osnabrück] 1647 April 25/
21
Mai 5

22
Schwedisch-französischer Vergleichsvorschlag in der Marburgfrage, als Ultimatum an Hessen-
23
Darmstadt gedacht.

24
Hvadh H. Furstl. Nåde fru landgreffvinnans tvist medh landgreffven aff Darmbstat
25
vidhkommer, effter thensamma ähr här framstält och kominn på tractaten, vij och
26
therhooss befunno det de Darmbstadiske intet annat sökte än uthflychter och dilationer,
27
huffvudhverket till förfång och hinder, så haffve vij jämpte d’Avaux slågit före till
28
een förlikning i thenna saken, nembl. det uthan någon respect på föregångne domar
29
och transcactioner emillan begge furstlige hussen och thet som therpå ähr fölgdt
30
huset Hessen-Cassel måtte först och fremst bliffva restituerat och sat i possessionen
31
af sijna patrimonialgodz, såssom ähre Schmalkalden, greffveskapet Catzenelbogen
32
och Unstadh. Derhoos och till thet andra at thet som effter landgreff Ludwichs
33
testamente ähr begge Hessen tillfallet måtte sättias och deelas i fyra delar, uthaff
34
hvilka Hessen-Cassel kunde behålla een hel och Darmbstat tvenne fjärdedelar,
35
såssom them the i krafft af testamentet hafva ostridigt hvar för sig hafft och besuttit.
36
Men then fjärde fjärdedelen, som ähr bliffven disputerat, skulle the sinimellan bijta
37
mit itu, så at hvardera finge helfften af samma strijdige fjärdedelar.

38
Ther nu så vore at landgreff Giörgen intet ville emoottaga thetta förslaget och thet
39
gilla kunde cronorne intet annar [annat] än hjälpa H. F. N:de fru landgreffvinnan till
40
possessionen aff altsammans som H. F. N:de fodrat haffver. Vij vell〈a〉 och förmoda
41
at såssom samma förslag vore billigt och tjänar till at stijfta frijdh och enigheet i
42
rijket, det the käijserliga thet och skulle icke allenast sjelff adprobera, uthan och
43
representera thet them Darmstadiske och them intryckia och förholla sossom en
44
condition sine qua non.

45
K: 696–696’ Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1647 April 23/ Mai 3 [Nr. 206]

46
L: 697 Bericht aus Münster. 1647 April 24/Mai 4

47
698–699 Schreiben des Kf. Karl Ludwig v. d. Pfalz. London 1647 April 2/12

48
700–701 Continuatio protocolli in causa Palatina ( 27. und 28. März st. v.)

49
702–703 Avise

50
704 G. Fürstenhäuser ( 1517) an G. Keller [ Ausfertigung]. [ Nürnberg] 1647 April 13/23

51
705–724 Avise

52
725 Copia Kaißers Ferdinandi III. im Martio anno 1647, doch mit ruckstellung deß

[p. 409] [scan. 465]


1
dato im December abgewichenen 1646. jahr außgehenden reformationsbefelchs ann
2
alle geistlichen zu Österreich.

3
726–727’ Continuatio protocolli in puncto gravaminum. 1647 [ März] 18/28, 19/29,
4
März 22/April 1; vgl. Meiern IV, S. 162f. ( betr. nur 18./28. und 19./29. März)

5
728–729 Avise

6
730–731 Kaiserliche Proposition in causa Palatina. Incipit: Es seye eyn- und außerhalb;
7
vgl. Meiern IV, S. 383–385

8
732–734 Fürst Johann zu Anhalt an die Gesandten der Stände. o. O. 1647 Februar 16/26

9
735–736 Fideles et humillimi subditi status et ordines regni Hungariae evangelici
10
an den Kaiser. Sacrae Maiestati praesentata die 25. Februarii anno 1647 medio duorum
11
Barna oratore Nicolao Osztroh

12
736–736’ Resolutio Sacrae Caesareae Regiaeque Maiestatis per decretum statibus et
13
ordinibus regni evangelicis medio domini Georgii Barna, Jonae Medianskij, Casparis
14
Bartokovietz et Nicolai Elves Esperiensis die 1. Martii anno 1647 transmissa et
15
assignata, unterzeichnet von Georgius Orosii. Posonii [ = Pozsony = Bratislawa = Preß-
16
burg
] 1647 Februar 28

17
736’–737’ Fideles et humillimi subditi status et ordines regni Hungariae evangelici
18
an den Kaiser. 1647 März 2

19
738–738’ Fideles et humillimi subditi status et ordine regni Hungariae evangelici
20
an den Kaiser. Posonii 1647 März 9

21
739–740 Memorial der erzbischöflich bremischen Abgesandten an die kaiserlichen Gesandten.
22
Osnabrück 1647 Februar 26/März 8; Kopie als Beilage zu RKG VI 41 N. 107 ( vgl.
23
Lorenz S. 165f.)

24
741–741’ Kff. von Sachsen und Brandenburg und Lgf. von Hessen an den Kaiser ( betr. Erb-
25
verbrüderung
). o. O., o. D.; vgl. Meiern IV, S. 305f.

26
742–743’ Differentiae so zwischen der evangelischen auffsatz in puncto gravaminum
27
und der herrn Kayßerlichen letzten erklerung befunden werden

28
744–744’ Articulus de reformatis deliberationi legatorum Augustanae confessioni
29
exhibitur

30
745 Antwortt der herrn Churbrandenburgischen uf die 6 puncten, so in einem memo-
31
rial 23 Januarii ubergeben worden

32
Dem für den Abdruck nicht geeigneten Schreiben Johan Oxenstiernas an Axel Oxenstierna
33
vom 26. April/16. Mail 1647, A. Ox. Slg. B: I, E 679, folgt der undatierte Brief

Documents