Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
257. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1647 Juni 14/24

20
–/ 257/–

21

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


22
Münster 1647 Juni 14/24

23
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 993–1000; Eingangsvermerk Stockholm 1647
24
Juli 1/11.

25
[1] Satisfactio militum. [2] Kaiserlich-französische Verhandlungen: Differenzen wegen der jüngst
26
übergebenen beiden kaiserlichen Vertragsentwürfe. [3] Unterredung mit den französischen Gesandten:
27
Kaiserlich-schwedische Vereinbarung von französischen Gesandten nicht gründlich durchgesehen;
28
Assekurationsproblematik (Verhältnis des Kaisers zu Spanien); Marburg-Frage; satisfactio
29
Cassellana; causa Palatina; Unzufriedenheit Bayerns mit dem Waffenstillstand; Baden-Durlach;
30
Protestanten in den Erblanden. [4] Unterredung mit den kaiserlichen Gesandten: Ablehnung eines
31
Teils der Gravamina-Vereinbarungen durch katholische Stände; satisfactio Hasso-Cassellana;
32
causa Palatina. [5] Problem des locus sessionis im Fürstenrat; Spannungen zwischen Schweden
33
und Bayern in dieser Frage, bayrische Proposition an die Reichskollegien in dieser Angelegenheit.
34
[6] Visite des bayrischen Gesandten: Schwedische Kritik an der bayrischen Proposition. [7] Visite
35
bei Longueville: Causa Palatina; Restitution des Hgs. von Württemberg (Heidenheim). [8] Visite
36
bei den Kaiserlichen: Sessio für das Erzstift Bremen; brandenburgisch-braunschweigische Aus-
37
einandersetzungen (Walkenried); Mecklenburger Elbzoll; Entschädigung des Adm. Friedrich;

[p. 468] [scan. 524]


1
Oldenburger Zoll (Differenzen zwischen Oldenburg und der Stadt Bremen); Hessen-Kassel.
2
[9] Unterredung mit Longueville und d’Avaux: Hessen-Kassel; kaiserlich-schwedische Verein-
3
barungen von den Franzosen noch nicht durchgesehen. [10] Separation Turennes; Bereitschaft
4
Königsmarcks, mit Wartenberg verhandeln zu lassen; Subsidien. [11] Spanisch-französische Ver-
5
handlungen. [12] Unzufriedenheit mit dem Ergebnis der Münster-Reise.

6
[ 1] E. K. M:t haffven förmodeligen förrän thetta inkommer handfått
7
Nr. 236, 250, begge daterade här i Mönster, förnimmandes theruthur hvadh
8
som vaar förelupit emellan oss och Erskein om soldatesquans förnöijelse
9
sampt huru vij elljest befunno sakerne här fatta. Sedan ähr om militiens con-
10
tentement intet förefallit mehr än at dee keijserl. och stenderna såsom och
11
dee Frantzöske haffva begärat at vij måtte proponera dhen saken. Vij haffva
12
svarat det vij höllo rådeligare at spara henne bättre fram och intill dess vij
13
fåå see om thet kan gåå fort och komma till slut i rijkssakerne och thee andra
14
conditionerne som än ähre oafftalte och thenne tractaten nödvändigt måtte
15
begripa i sigh. Thermedh ähr thet och bliffvit alt härtill, hoppandes vij at
16
Erskein lärer skynda sigh fort till armeen och feldtmarskalken uthan up-
17
skoff giffva sin sentiment, thereffter vij bättre kunna fatta sakerne.

18
Härhoos under litera A finnes öffvercommissariens Brandtz relation om
19
then medh sidste posten insände uthräkningen.

20
[ 2] Instrumenterne, som vårt sidste förmäler vara aff dem keijserliga giffne
21
ett åt nuncio, thet andra åt Veneto, gåå nu härhoos, nuncii under B och
22
Contareni under C. The keijserl. giffva skulden på dee Frantzöske och desse
23
på dee keijserlige at dee in materia ähre åthskillige och mycket different.
24
Vij haffva them svarat det vij helst sågo at thet bleffve intet mehr än et
25
instrumentum uprättat emillan Keijsaren och Frankerijke och at the thet
26
lämpadhe och clausulerade så at nuntii nampn kunde theri införas, salva
27
substantia reliquarum rerum. Men ther thee för Påvens skull änteligen måste
28
giöra tvenne instrument, så stodho till att lijdha det dee sakerna som angåå
29
religionen och Påven intet låtz veeta aff sättes theruthur och een clausula
30
reservatoria fördes in i vårt instrument, innehållandes at thet som i nuntii
31
vore uthelåtit skulle vara lijka obligatorium som vore thet ther ihugh-
32
kommit och insererat. The öffrige punchterna bordhe vara lijka och ingen
33
clausula contradictoria theri inflätas. Elljest och ther man häruthi intet vill
34
gåå vaarsampt, kunde the på detta sättat cludera heela tractaten.

35
[ 3] Den 8 huius [ 8./18. Juni] vaar legatio Gallica hooss oss, som förr vaar
36
afftalt, at conferera medh oss om tractatens fortställandhe. The sadhe tå
37
at the fuller hadhe sedt på någre stycker i vårt instrumento och thet befunnit
38
väl gjordt, men the hadhe intet hindt läsat heelt igenom, helst dee saker som
39
hållas före vara i Osnabrug förlijkte emellan oss och dee keijserlige. När
40
the hadhe fått tidh at them see igenom och conferera medh projecterna the
41
och hadhe fått, ville the säia sin meningh theröffver.

42
Vij påminte at thet måtte skee ju förr ju heller för närvarande tidh och con-
43
currence aff sakerne, effter greffven aff Trautmansdorff vill bort och hadhe
44
tesmoignerat moot oss det han förmente kunna sluta innan 24 timar.

[p. 469] [scan. 525]


1
Plenitpotentiarii Gallici sadhe at the ville giöra detsamma om the keijserl.
2
ville inrätta punctum assecurationis som thet sigh böör och the begära,
3
nämlig at Keijsaren loffvar det han hvarken som Keijsare eller erchiehertigh
4
aff Österrijke under hvarjehanda praetext, uppenbart eller under handen,
5
vill hjelpa och ståå kongen i Spanien bij; om thet icke skedde och friden i
6
Tysklandh slötes medan krighet varadhe medh Spanien, hadhe Spanien vunnit
7
et stoort avantage aff Frankrijke. Keijsaren kunde uthan något hinder sända
8
m/30 man i Italien och ther till Spaniens behoff taga bort Pignarola

42
Pinerolo (frz. Pignerol), Festung am Ausgang des Alpentals Chisone.
, Cazale,
9
Portolongone och Piombino, jämväl öffverfalla Frankerijkes adhaerenter.
10
Frankerijke skulle på det sättet fournera medell thertill medh the penningar
11
som gijffves för Elsas. The voro therföre i detta fallet allena bekymbradhe
12
de damno vitando och hadhe intet annat interesse deruthi.

13
Vij, märkiandes at the tycktes villja sättia then saken i spitzen fram för the an-
14
dra, rådde att effter thet vore än månge saker oaffhandladhe och inceressen-
15
terna vänta nu at the måtto här tagas före, the tå ville tillijka medh oss begynna
16
på them, efftersom dee aff sin egen natur och egenskap böra haffva förgången,
17
och assecurationen föllja effter, sedan the andra ähre slutne. Såsom E. K. M:t
18
hadhe interesse i säkerheeten aff tractaten, altså ville vij och, när thet kommer
19
thertill, giöra theri hvadh oss anståår. Therpå togo vij före 1) landgr. F.
20
Nådes saak, resolverandes 1) at hvadh then Marpurgiske saken vidhkommer,
21
bliffva vidh then resolution vij tagho medh d’Avaux i Osnabrugge och tå
22
uptäckte the keijserlige tillika medh honom, d’Avaux; 2) att in puncto
23
satisfactionis Cassellanae ståå på dee fyra Skaumburgiske ampterna och een
24
million rijksdaler, theraff triddje parten skulle strax betalas medh redho
25
penningar, tridje parten medh hypoteck och tridje deelen medh godh, som
26
H. F. N:de kunde fåå in solutum.

27
The Frantzöske villja för the andelige godzen som theriblandh komma
28
allenast säia att millionen skulle betalas dels i redho penningar, dels en en-
29
gagement. Thenne resolution skulle Cassellani skriffteligen upsättia och
30
oss på beggie sidhor tillställa at uthleffvereras åt them keijserlige.

31
Thernäst och 2:o taaltes vij vidh om causa Palatina och resolverandes at
32
vij pa begge sidhor måtte sättia upp våre tankar.

33
The berättadhe oss att Bavarus hadhe på een tidh varit i stoor apprehension
34
och i tvijck hvadh han skulle giöra? Cronornos vedervertige haffva intet
35
spaart at äggia honom upp, enkannerligh emoot cronan Sverige, som hadhe
36
man intet gått i sinnet medh honom och tänkte icke allenast intet hålla
37
thett som tillförende ähr skriffteligen upsatt, ehuruväl han intet ähr ther-
38
medh till fredz, uthan contrequarrerar ändå mehra. The hadhe förthenskull
39
hafft nogh giöra medh hans gesandter at hålla them i humeur och hopp-
40
ningh. Therföre rådde the vij måtte fatta een viss resolution i thenne saken,
41
och thet ju förr ju heller, kunnandes thermedh affskära them keijserlige

[p. 470] [scan. 526]


1
och Spanier alt hopp at vinna Churbäyeren igen, jämväl vända hans, Bavari,
2
tankar ifrå vidrige rådhslagh.

3
Thet tridje vij hadhe före var then Baden-Durlachiske saken. Effter margreff-
4
ven aff Baden-Durlach, hertig Friderichz F. Nåde, var äffven then dagen
5
kommen hijt ifrån Uckermunde, förmodeligh at något giöra till sitt huus
6
interesse, bleff afftalt at man skulle rådha then Baden-Durlachiske gesand-
7
ten

43
Johann Georg von Merckelbach; vgl. APW III D 1.
at nu affatta then puncten rätt som han bordhe vara och något så när
8
skulle kunna passera.

9
Vij rörde och något om the evangeliske i erffländern. Plenipotentiarii
10
Gallici tesmognerade att the intet veela vara oss emot i then saken, uthan
11
heller på tjenlige sätt våra seconder.

12
[ 4] Den 10 huius [ 10./20. Juni] vore greffverne Trautmansdorff och Lamberg
13
sampt Volmar och Krane hooss oss, då vij them företaladhe at här ginge et
14
roop i stadhen som ville status catholici (som een part mena skola Bavarici
15
och the som medh them hålla sådant driffva och hessa them catholiske upp
16
at thermedh få tillfälle at hålla upp fridhen såframpt dee icke fåå sin räk-
17
ningh fyllest i den Pfaltziske saken) syndicera och ogilla een hoop saker
18
som i Osnabrug ähro in puncto gravaminum afftalte. Vij ville förmodha
19
at thet intet vore sant. Men ther någon skulle sigh underståå thet at göra,
20
hoppadhes vij at the keijserl. mötte them behörligen mööte och bliffva vidh
21
ordh och affskedh, elljest vore alt illusorium och vårt omak om intet.

22
The svaradhe at thet fuller voore något sådant å färde, men thet hadhe intet
23
at betydha, effter thet voore små och ringa saker. När vij komma så när i
24
the öffrige och hit till Mönster reserverade puncter, kunde slijka saker snart
25
finna sin richtigheet. Vij, haffvandes då lijka medh legatione Gallica, som
26
copian under D lyder, fått punctum satisfactionis Hasso-Cassellanae, låso
27
honom strax för them upp och effter någon discours deröffver stälten så i
28
dee keijserliges hender at the honom måtte sjelffve och medh them Darmb-
29
statiske öffverläggia.

30
Vij talte och något om then Pfaltzeske saken, enkannerligh om alternatione
31
dignitatis emillan beggie husen. The keijserlige bleffve alt på sine förre
32
förslagh i theras instrumento.

33
[ 5] E. K. M:t påminner sigh allernådigest det vij uthi vårt för een tidh
34
seedan insände instrumento, då nästtillförende giffvit åt the keijserlighe,
35
hadhe infört thesse orden: assignata eis (〈sc.〉reginae et regibus Sueciae sub
36
titulo ducis etc.) sessione in conventibus imperialibus ob dignitatem per-
37
sonae primo loco inter principes in scamno seculari cum triplici voto etc.,
38
och thet förnämligen på dee Churbrandiskas och andra fursteliga gesand-
39
ters inrådandhe, hvilke hälst unte E. K. M:t then platzen, hållandes thet
40
så före och sustinerandes moot oss och annorstädes at om Bavarus bliffver
41
vidh electoratum, kunde han intet tillijka föra votum in collegio principum,
42
effter han vore elector Bavariae och Carolus Ludovicus elector Palatinus.

[p. 471] [scan. 527]


1
The keijserl. difficulterade fuller then saken, men icke heller alt för mycket,
2
uthan stälte henne hijt, villjandes höra hvadh the Bäjerske skola säia. Vij
3
tänkiandes mehr och mehr effter saken ändradhe sedhan samma § i vårt
4
upsatt på thetta sättet: assignata eis sessione in conventibus imperialibus in
5
collegio principum scamno seculari loco – idque cum triplici voto, nämnan-
6
des då ingen viss platz och haffva öppet och frijtt till at tala och vählja som
7
det kunde bäst falla och skicka sigh, efftersom och then § är här meedh
8
hela vårt instrumentum kommit ad dictaturam.

9
Thet förre upsattet haffver Bavarus fått aff dee keijserl; hvilke effter all
10
apparence och någras berättelse haffver målat uth för Bäjeren hvadh han
11
nu hadhe vunnit medh sitt armistitio! Cronan Sverige ville icke allenast
12
betagan hans platz i furstenrådet och sättian theruthur, uthan höllo nu,
13
sedan han vaar bracht uhr vapn och från Keijsaren, intet thett som till-
14
förende vaar loffvat in compositione causae Palatinae. Therpå haffver Bava-
15
rus giffvit sine gesandter ordre att läggia sigh häremoot, efftersom han och
16
den 6 huius [ 6./16. Juni] haffver in senatu aff alle tre rijkscollegierna pro-
17
ponerat, som bijfogadhe affskrifft under E medh mehra uthvijsar .

18
[ 6] Then 10 huius [ 10./20. Juni], sedan vij något tillförende hadhe fått
19
samma skrifft, kom den Bäjerske gesandten till oss att tala om sin herres
20
interesse. Då vij honom förehöllo hvij han på et sådant sätt hadhe proce-
21
derat? Vij vore ju här, thet hadhe ju tjent at han hadhe talt medh oss förän
22
een sådan proposition framsteltes. Instrumentum pacis , som nu ähr kom-
23
mit ad dictaturam, talar intet om primo loco, och vij vore här at lämpa och
24
skicka then saken som vij funne henne beskaffat. Om hans herres exclusion
25
uhr furstenrådet hadhe een part ständerna discurrerat, men ingen, så mycket
26
oss vore vitterligit, proponerat, fastmindre vij thet driffvit. Thet han hadhe
27
infört om causae Palatinae förlijkningh vore honom, som altidh haffver
28
varit therhoos, bäst vitterligit at vij haffva intet skriffteligit uprättat medh
29
them Bäjerske, och thet som mundteligen ähr skedt vaar alt medh sine visse
30
conditioner. Them haffva the Bäjerske icke i det ringaste fullfölgdt och
31
kunde förtenskull intet medh fogh påcka på någon convention. Vij, kom-
32
mandes hijt at giöra alla saker, och enkannerligen thenna, richtigh, hadhe
33
orsak at stussa vidh een slijk oförmodat rencontre, icke at vij förfära oss
34
therföre, uthan at det vill theraff skijna det hans herre, Bavarus, som härtill
35
haffver fört i munnen thett han trachtadhe effter E. K. M:tz vänskap, nu
36
steller sigh fast annorledes och söker allehanda orsaker att hindra och uppe-
37
hålla värket. Gesandten ville fuller excusera och höllje öffver thenna saaken,
38
men effter han hördhe thet vij redha hadhe i våre händer hans proposition
39
bleff han perplex och skööt skullen på andra, som han lijkväl intet nämbdhe,
40
och skulle haffva målat uth för hans herre thenne saken. Han som en tjenar,
41
ehvadh kundskap han och hadhe om vårt närvarandhe instrument, kunde

[p. 472] [scan. 528]


1
lijkväl intet underlåtha at ställa fram thet honom vaar medh alffvar befallat.
2
Han badh vij intet ville låta oss irra theraff, utan effter vårt propos medh
3
them keijserl. och Frantzöske i then Pfaltziske saken och andre som lända
4
till at stiffta fredhen fortfahra. Hans nådigaste herre, förnimmandes rätta
5
egenskap aff thenne saken, lärer så sigh förhålla at E. K. M:t förmodeligen
6
skulle fatta thertill behagh.

7
Legatio Gallica haffver och nu någre gånger excuserat thenne, the Bäjerskas,
8
proposition, giffvandes före at andra, som meena illa medh cronorna, äggia
9
churfursten thertill, hoppandes kunda fåå någon advantage theruthur.

10
[ 7] Den 11 huius [ 11./21. Juni] voore vij hooss duc de Longueville, ther
11
begges, vårt och the Frantzöskes första, här gjorde upsatt in causa Palatina
12
oplästes, som the nu här hoos läggias, vårt under F och thet Frantzoske
13
under G. Deputati Palatiniani äre medh vårt till fredz. Vij haffva något
14
giöra medh the Frantzöske och ähre nu bägge till värke att giöra aff thesse
15
tvenne et samvält, som kan giffvas åt them keijserl.

16
Plenipotentiarii Gallici loffvadhe och tå veela stå på hertigen aff Würtem-
17
bergz fullkomlige restitution, ty the keijserl. förhålla H. F. N:de ännu
18
härskapet Haydenheim.

19
[ 8] Den 12 huius [ 12./22. Juni] besökte vij the keijserl. och kommo tå först
20
till taals om session för erkiestifftet Bremen. Vij stodho på att behålla Bre-
21
mens gamble session blandh the andelige, effter Österrijke och Burgund
22
haffve ther sitt säte. The keijserl. svaradhe lijkasom i skämt at thett skulle
23
kunna skee om cronan Sverige ville sigh qvalificera, thet ähr, bliffva catho-
24
lisk, elljest och som hon nu ähr skulle thet giffva oppositioner, eller kanskee
25
E. K. M:ts gesandters inmängiandhe på then bänken draghe andre till
26
vår religion. The slogho före 1) att såsom Spanien är främst på then andelige
27
catholiske bänken, altså måtte E. K. M:t sittia fram för the evangeliske
28
biskioperne på tvärbänken mitt uthi; heller och ther vij hadhe theri någon
29
consideration, ville the tänkia effter om icke erkiestifftet Bremen må kunda
30
fåå rum blandh the verdzliga churhusen, så at een aff hvart churhuuss satte
31
och voterade föråt, till exempel Bäjeren, Lautern

42
Fm. Pfalz-Lautern mit dem Hauptort Kaiserslautern.
, Altenburgh, Chulm-
32
bach och thernäst Bremen; effter thenne kunde sedan the öffriga här
33
onämbdhe fursteliga churhusen föllja i voterande.

34
Rätt nu berätta the Altenburgiske det Volmar hadhe taalt medh them om
35
then Bremiske sessionen och thesse föreslagit att Bremen måtte sättias loco
36
quinto, ungefär som thet härhooss under litera H upsattet giffver till
37
kenna. Hvadh theraff fölljer, berättas effterhanden.

38
Controversia som Churbrandeburg moverar the Brunsswijkeske i thesses
39
aequivalent om Walkenrijt och the andra styckerna som the praetendera
40
höra till Halberstatt ähr än oförlijkt them emillan. The keijserlige vela lijkväl
41
finna rådh thertill. Som man menar ärna the extinguera några canonicater i

[p. 473] [scan. 529]


1
Halberstatt och läggia them till bischops tafelgodzen, compenserandes
2
thermedh thett som Brunssweck bekommer.

3
Lubeck, Hamburg och andre städer läggia sigh emoot then Meklenburgiske
4
tullen

41
Gemeint ist der Dömitzer Elbzoll. Dömitz: Stadt an der Mündung der Neuen Elde in die Elbe.
som hertigen skulle fåå på Elffven till att räknas i aeqvivalentet. Men
5
the keijserl. ville intett höra aff städernes invändningar.

6
Administratori Bremensi, hertigh Frederick, bjudha the keijserliga nu et
7
sådant vederlagh som deras upsatt under litera I förmäler

42
Vgl. Lorenz S. 172–174.
.

8
The kommo och samma gången på taal medh oss om greffven aff Olden-
9
burghz tull

43
Zum Problem des Oldenburger Weserzolls vgl. Meiern V S. 385 –389.
. Meerb. greeffve stodhe effter och begärdhe at thensamma måtte
10
förmedels thenne tractaten bekräfftas. Stadhen Brämen lägger sigh ther-
11
emot, praetenderandes sigh haffva dominium Visurgis alt neder i saltsjön,
12
och förtenskull ingen sidan tull ther kunna tillstädjas. The keijserl. sadhe
13
at stadhen Bremen haffver intet mehr att see på än libertatem telonii. Veele
14
the intet förlijka sigh medh greffven, och thenne bringar här sin begäran
15
igenom, så förlöpa the Brämiske sigh mycket, efftersom the intet kunna
16
medh fogh och skääl bevijsa, eij heller beståår Keijsaren och erchiestifftet
17
Bremen them then praetenderande iurisdictionem in Visurgi. Greffven
18
vore fuller icke redebogen at förlijkas medh them, men the keijserlige
19
meente bringan till att emoottage m/200 rijksdhr. semel pro semper. Stadhen
20
bjudher allenast m/50 Vij styrkte them i then meningen att betaga Bremerne
21
dominium Visurgis, referandes them a) hvadh Bremiske stadsens depute-
22
rade hadhe giffvit för ett efftertänkeligit memorial in hoos Meinerswijk,
23
som här läggies under litera K, 2) hvadh Mejerswijk haffver talt och giffvit
24
in hooss oss finnes under litera L och 3) then greffveliga Oldenburgiskas
25
inlago under lit. M. Vij resolverade medh the keijserl. at på bådhe sidhor
26
taala medh the Oldenburgiske och Brämiske, disponerandes them till
27
förlijkningh.

28
Vij, förmodandes at legatio Gallica hadhe lijka medh oss giffvit åt them
29
keijserl. landtgreffvinnans skrifft, begynte och taala therom. Men caesareani
30
sadhe at the intet hadhe fått någon; Contareni hadhe fuller varit hooss them
31
i then Frantzöskas nampn, men talt lijka mycket för Darmstatt som för
32
Cassell. Thermed vij then gången låto beroo, giffvandes them Casselske part
33
therom.

34
Efftermiddagen vore duc de Longueville och d’Avaux hoss oss, då vij och
35
höllo them före hvadh legatio caesarea oss berättadhe om then Casselska
36
saken. The svaradhe at the hadhe henne på bästa sättat recommenderat och
37
insinuerat hooss Contareni såsom mediatori, dän the intet kunde gåå förbij,
38
förmodandes at han skulle haffva henne behörligen förebracht och driffvit.
39
Ville thet intet gåå på dett sättet, så ville the lijkasom vij in scripto öffver-
40
leffverera och medh macht poussera värket.

[p. 474] [scan. 530]


1
Våår intention haffver varit i thenna conferentien läsa och öffverläggia
2
medh legatione Gallica the saker som vij haffva slutet i Osnabrug medh
3
them keijserl., efftersom thet ochså vaar afftaalt. Men the vare tå intet som
4
the sadhe färdighe.

5
[ 10.] Hvadh feldtmarskalken h. Wrangel skriffver hijt om Tourenes separa-
6
tion

42
Vgl. Dickmann S. 366.
och sitt förehaffvandhe thet gåår härhooss under litera N. General-
7
lieutenant Königsmark haffver, som vij i dagh 8 dagar sedan mälte, giffvit
8
öffvercommissarien Brandt fullmacht och instruction at tractera medh
9
biskop Frantz Wilhelm. Till them ända haffver Brandt legat här altsedan
10
och väntat uppå biskopen, men intet till thet ringeste kunnat uthrätta eller
11
kommit till handelz medh hans folk.

12
Vij haffva repraesenterat them Frantzöske 1) Tourennes separation, at thet
13
nu skeer oförmodeligen och förtenskull förorsaker allehanda olägenheeter,
14
helst nu der man till at erhålla godha conditiones borde som mäst hålla
15
tillsammans. The säija at feldtmarskalken ähr thermedh väl till fredz och
16
fredhen vuxin. 2) Att the till att desto mehr animera E. K. M:tz armee måtte
17
avancera subsidierna. The kunna fuller intet praecise loffva them, men säija
18
at the haffva recommenderat saken på bästa sättet, väntandes ifrå hofvet een
19
godh resolution. 3) Att the ville poussera Frantz Wilhelm till een viss reso-
20
lution. Generallieutenant Königzmark kunde intet längre ståå fåfängh medh
21
een heel armee; ville biskopen trainera och giöra leek aff verket kunda vij
22
intet rå före och hindra generalen i the desseiner som raison aff krigit vidh
23
een så beskaffat saak honom dictera. The haffva altidh sagdt at the ville
24
taala medh honom och disponera till något vist. Thet ähr lijkt at biskopen,
25
haffvandes hafft een stoor fördeel aff contributionerne och the placherije
26
hans folk haffva öffvat ther i stifftet och utheom, theraff han mäst haar under-
27
hållit sigh här i Mönster, vill intet gerna qvittera slijkt, uthan väntar effter
28
at Konigzmark skall fodras till huffuudarmeen, menandes sigh slippa thenne
29
gången. Hvadh general Konigzmark skriffver hijt till Brandt aff them
30
12 huius [ 12./22. Juni] det foogas copialiter härhooss under litera O.

31
[ 11] Then Spanske tractaten står i förra lagh, heelt stilla. Pigneranda

43
Peñaranda.
låter
32
sprida uth at han innan någre dagar vill reesa till Spa〈nien〉. [ 12] Vij hadhe
33
fuller tänkt at kunna komma något vidare i thesse dagar ähn thet ähr skedt,
34
som offvanb:t relation om alle våre conferentier medh them keijserl. och
35
Frantzoske thet förmäler. E. K. M:t täcktes allernådigast heraff dömma
36
hvarpå thet häfftar. Vij kunna icke annars säija än at alle giöra godhe miner
37
och föra fridhen in munnen. Men när man examinerar actionerne och
38
skådar grant, så tages intet alla momenta temporum i acht. Thessföruthan
39
förnimmer man att här strödes så oförmärkt hinder i vägen. Vij, ehuruvähl
40
thet går långtsampt och nu är tridje vechan sedan vij kommer hijt, ville thet
41
intet ansee, om man kunde något gått uthrätta. Thet ähr lijkt att Frankerijke

[p. 475] [scan. 531]


1
går thermedh om at uppehålla värket, hvar icke öffver thenne campagnen,
2
lijkväl så länge the komma i postour emoot Spanien. Vij veela tillsee om
3
vij icke i desse dagar kunna komma till at conferera instrumenta och
4
jä[m]ka hvadh som skee kan. Kunde feldtmarskalkens sentiment om mili-
5
tiens contentement komma thertill, skulle thet mycket befodra thetta svåra
6
värkett, hvilket genom Gudz nådige hjelp E. K. M:t haffver till sitt evigh
7
varande loff och renommee bracht på sådana fotter och lagh at nästan hvar
8
man nu tyckas see en säker och honorabel fridh.


9
Beilagen zu DG, A I 1, Legat [ 6]:


10
A: 1001 Relation Brandts zu den Berechnungen, die als Beilage unter Nr. 251 aufgeführt sind

11
B: 1002–1015 Kaiserliches Instrument, den Franzosen durch den Nuntius überreicht; vgl.
12
Meiern V, S. 130–140; Nég. Secr. IV, S. 344–353

13
C: 1016–1041 Kaiserliches Instrument, den Franzosen durch Contarini überreicht

14
D: 1042–1045’ Punctus satisfactionis Hasso-Cassellanae

15
E: 1046–1052 Bayrische Proposition an die Reichskollegien. 1647 Juni 6/16; vgl. Meiern IV,
16
S. 610–616

17
F: 1053’–1054’ Schwedischer Entwurf zur Pfalzfrage

18
G: 1055–1056’ Französischer Entwurf zur Pfalzfrage

19
H: 1056 Aufstellung zur Frage der Session für das Erzstift Bremen

20
I: 1056 Kaiserlicher Entwurf zur Entschädigung des Adm. Friedrich

21
K: 1058–1059 Memorial der Deputierten der Stadt Bremen an die niederländischen Gesandten.
22
Münster 1647 April 26/Mai 6

23
L: 1060–1062 Zusammenfassung der Proposition der niederländischen Gesandten an die schwedi-
24
schen Gesandten (betr. Weserzoll). [Münster] 1647 Juni 20

25
M: 1063–1068 Facti species summaria belangande die Oldenbürgische Weserzollsache,
26
Art. 1–118

27
N: 1078–1079 C. G. Wrangel an Johan Oxenstierna. Hauptquartier Rheinfeld [Berg- oder
28
Grafenrheinfeld bei Schweinfurt] 1647 Mai 28/Juni 8

29
O: 1069 Königsmarck an Brandt. bey Hasenwinkel 1647 Juni 11/21

30
1070–1077 Protocollum anno 1647 in sachen etlicher von der königlich Schwedi-
31
schen herren plenipotentiariis von dem consilio formato zu Franckhfuhrtt herrüh-
32
rendte schuldtvorterung betreffendt

33
1080–1081’ Continuatio protocolli in puncto gravaminum ( 13/23. Mai 1647)

34
1082–1085’ Bericht aus Osnabrück, 1647 Mai 17/27

35
1086–1087 Schriststück zur Gravaminaproblematik; incipit Unamini quoque

36
1088–1089 Carmen pacis ex Batavico impressuo contra nobilem dominum Servient

37
1090–1098 Avise

38
1099–1099’ Holzapfel an Hermann Wilhelm v. Enschringen

44
Kommandant zu Weißenburg/Bayern.
. Budweis 1647 Mai 28

39
1099’–1100 Holzapfel an de Bläre

45
Kommandant der Festung Wülzburg bei Weißenburg (Bayern).
. Budweis 1647 Mai 28

40
1101–1102 Avise

41
1103 C. G. Wrangel an die fränkischen Stände. Hauptquartier Rheinfeld [s. unter N]
42
1647 Juni 1/11

43
1104–1104’ Billerbeck an G. Keller [Ausfertigung]. K[öln] 1647 Juni 16

Dokumente