Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
320. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 Juli 24/August 3

6
–/ 320 /–

7

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


8
Osnabrück 1648 Juli 24/August 3

9
Ausf.: DG 13 fol. 212–219, PS fol. 261; Eingangsvermerk Stockholm 1648 August 10/20.

10
Fertigstellung der Punkte über die Satisfaktion der Miliz mit den Ständen sowie der Assekura-
11
tions - und Exekutionspunkte mit den Kaiserlichen. Unerwartete Abänderungen des bereits ver-
12
einbarten Textes seitens der Kaiserlichen. Bestehen der Schweden auf Beibehaltung der Donatio-
13
nen , rechtlichen Ansprüche von Kommandanten, Kontributionsrestanten und Restitutionen der
14
Artillerie. Einwände der Kaiserlichen und der Stände dagegen. Städte Erfurt, Minden und Osna-
15
brück . Oldenburgische Weserzölle. Unterhalt der schwedischen Soldateska zwischen Friedens-
16
schluß und Ratifikation des Vertrages. Angestrebte Exemtionen von der Kontribution, besonders
17
seitens Hessen-Kassels. Grenzstreit zwischen Hessen-Kassel und Braunschweig-Lüneburg um die
18
schaumburgischen Ämter. Umstrittene Einrückung der Geheimartikel betreffend die schwedische
19
Satisfaktion in den Vertrag. Stadt Bremen. Trügerische Hoffnung der Stände auf eine Trennung
20
der Kronen Frankreich und Schweden. Vereinbarte Änderungen in den Exekutions- und Asseku-
21
rationspunkten . Ankündigung der Übersendung einer Reinschrift des noch nicht unterschriebenen
22
schwedischen Entwurfs zum Friedensvertrag.

23
Vij hade fuller förmodat, dät vij skulle hafva kunnat med thenne posten
24
skicka Eders Kungliga Majestett vårt instrumentum pacis tillhanda, efftersom
25
vij och hafva i thenne nästförledne vecku arbetat på dess perfection, först den
26
19. huius adjusterat med ständerne militiepunchten, den vij då gjorde oss
27
emellan fulkomlig richtig

38
Meiern VI S. 105ff. ; vgl. Oschmann S. 93.
, och sedan med the keijserlige och them den 21.
28
och 22. dito heela executions- och assecurationsarticklerne, hvaruthi då alt
29
blef provisionaliter aftalt , så at inthet mehra feeltes än fattat i pennan och
30
collationerat.

31
Till hvilken ända jag, Salvius, med residenten herr Biörneklou och secretario
32
legationis vore igår tillhoopa med the bägge keijserlige gesandterne herr Voll-
33
mar och Crane, men funne ther åter för oss een hoop ändringar, idät dee,
34
emot thet med them och ständerne öffver bemälte artickler tagne affsked,

[p. 614] [scan. 160]


1
deels hade uthlåtit och deels therigen inflickat, som Eders Kungliga Majestet
2
af littera A sig allernådigst täckes låtha föredraga, beropandes sig på, som
3
vore thet sidermehra skedt med ständernes veetskap. Effter vij då ingen annan
4
effterrättelsse therom hade, togo vij thet op, at höra ständerne theröfver, med
5
hvilke vij strax läthe communicerat. Såssom the för theras person inthet häl-
6
ler förr viste therom, så äre the och nu äfven tillsamman, at sin emellan råd-
7
läggia , hvad vid så fattade saker står at göra. Altså måste vij afvänta, hvad
8
uthslag theri ändtelige blifver. Dessföruthan frågade vij på ständernes sollici-
9
tatur the keijserlige, om the icke ville, att när thesse artickler vore oss emellan
10
jämkade, heele instrumentum pacis oplästes för ständerne, förän thet reen-
11
skrefves , men the ville inthet theran, meenandes at ständerne måste fuller
12
hvad häller är låtha sig nöija med thet, som blifver oss emellan aftalt.

13
Vij hafva elljest all then tijden bortåth användt vår största flijt, at vij måtte
14
kunna salvera 1. donationerne, hvar icke för alle, doch någre af Eders Kung-
15
liga Majestetz betjente och officerare eller ju till thet ringeste att the måtte få
16
all bevisslig meliorationskostnat igen; 2. theres billigmäsige praetensioner,
17
såssom ther een eller annan commendant hafver vid contributionens manque-
18
ment på domini territorii accord försträckt sine medell them, som i fäldt och
19
elljest hafver kunnat förvärfva, till guarnisonens sustentation; 3. restantien af
20
contributionerne, efftersom the här och ther thenne tijden temligen hafva vu-
21
xit , ithet man som lijkt är studio låther thet skee, i hopp att man under faveur
22
af fridzslutet skall thermed kunna slippa, såssom till exempell churfürsten af
23
Sachssen gör; 4. styckerne, villjandes åthminstone restringera theras restitu-
24
tion ad loca amicorum, efftersom vij thetta alt uthi alle conferencier hafva
25
urgerat, men funnit så hoos the keijserlige som ständerne theröfver starke
26
oppositiones, förebärandes the een väg som annan 1. att, ther donationerne
27
skole blifva vid macht, så vore in effectu lijtet eller inthet thet restituendus
28
finge igen, såssom i synnerheet ginge thermed heela Hinderpommern sambt
29
Halberstadt och Minden fast sin koos för Churbrandenburg. Elljest vore och
30
besvärligit at refundera modernis possessoribus theras meliorationskostnat,
31
hvilken med usu fructu väll kunde betalas. 2. tviflade the, om sådane praeten-
32
sioner vore å förde, men i thet fall, då höllo the före, at alt sådant billigt borde
33
erläggias. Det vore ingen clausula i instrumento pacis, som sådane debita cas-
34
serade , kunde doch här inthet capitulerat. 3. vore omöijeligit at numehra af-
35
draga restantierne än förr. Om vij ville praecisement stå therpå, då vorde sol-
36
datescans contentement ratione primi termini af sig sjelff fallandes. 4. vore
37
obilligt at Eders Kungliga Majestett, som fått så stoor satisfaction i land och
38
peningar af Rijket, skall således blota loca obsessa af theras mobilier.

39
Sådant och annat slijt bära the oss i vägen, uthan någon reflexion på ehvad
40
och för skääl vij thesse deras invändningar bjuda till med at aflähna. Om man
41
ännu något häraf skall kunna erhålla, thet står therhän.

42
I lijka måtto hafve vij och alt bortåth talt för städerne Erffurt, Minden och
43
Ossnabrüg. Hafva lickväl inthet annars kunnat komma till at försee them in

[p. 615] [scan. 161]


1
instrumento pacis, än med een general clausula

43
Art. V § 30 des schwedischen Vertrages ( Müller S. 36).
, then vij hafva inrycht uthi
2
executionspunchten till alle städers, therunder och Erffurt, som hafva varit
3
med Eders Kungliga Majestetz guarnisoner belagde, försäkring. För Minden
4
förmoda vij in specie få extracta protocolli eller attestata af the keijserlige och
5
thet Meintziske directorio, på hvilket fall vij och ämna gifva them vårt pro
6
salvandis civitatis iuribus et privilegiis. Staden Osnabrüg anhåller och på alle
7
fall therom. Doch vill man tillsee, att såväll hon, som elljest the evangelische
8
religionsförvanternes här i stifftet interesse skall, såvidt någonsin möijeligit
9
är, blifva uthi capitulationen, hvilken man strax effter fridslutet achtar emel-
10
lan bemälte stifftständer, bispen Frantz Wilhelm och huuss Brunssvijk och
11
Lünenburg affatta, i acht tagit.

12
Effter vij hafva fåt een sådan försäkring af grefven uthaf Oldenburg för ertz-
13
och stifftets Bremens och Verdens interesse vid Wäsertullen, som littera B
14
vijsar, så hafve vij ändteligen och låtit dess insertion skee [ Randvermerk: Ol-
15
denburgiske tullen bevilljas at blifva insererat i instrumento pacis].

16
Uthi Eders Kungliga Majestet milities satisfactionspunct hafve vij haft göra
17
först med ständerne om contributionerne intra conclusam et ratificandam pa-
18
cem , uthi hvilka ställe the, som för ähr berättat, hafva anbudit sig at fournera
19
guarnisonerne theras nödvändige underhåld in natura, men thereffter förkla-
20
rat sig till fjerde parten af then nu löpande månadtlige quanto, sustinerandes
21
at, när af contributionen afgår recruite-, bygningz-, discretions- och andre
22
slijke penningar, som, när man blifver förmedelss slutet om friden försäkrat,
23
inthet behöfvas, kunna guarnisonerne nogsampt behjelpa sig med then por-
24
tionen .

25
Vij hafve therpå remonstrerat them igen, at vij här inthet kunde föregrijpa
26
generaliteten och determinera något therom. Höllo doch före, at man näpli-
27
gen skulle kunna remittera något af contributionen, ty fast än the ofvanbe-
28
rörde sorter ginge af, så vore likväll månge borgare å något hvarstandes i
29
guarnisonerne, som i feel af contributionen hade itt anseenligit förskuttit till
30
ammunition och annor soldatescans nödtorfft, hvilka elljest inthet kunde få
31
sitt igen, om icke contributionen blefve uthi sitt esse till executionen af
32
friden.

33
Men ständerne hafva meent, thet kunna vara itt expedient i saken, att man
34
anten tog then fjerde dein af contributionen uthi cassam, till att betala sådane
35
creditorer af och i thet stället låtha soldatescan uthi the 2 månader få sitt
36
underhåld af magazinet, eller och man anslogo thet förråd, som theruthi fin-
37
nes , till theras afbetalning. Skulle thet då inthet räckia till, så kunde man er-
38
sättia thet öfrige med een deel af then villjade summa till soldatescan conten-
39
tement .

40
Vij hafve fuller, som sig tjenar, mött them therpå igen, men effter inthet an-
41
nars hafver kunnat skee, äre vij förorsakade vordne, at låtha saken komma på
42
thenne clausulam: „Salva tamen praesidiorum militum exterarumque copi-

[p. 616] [scan. 162]


1
arum ubicunque fuerint sustentatione ad tolerabilem modum convenienda“.
2
Öffver thesse orden „ubicunque fuerint“ är man och sedan igår råkadt i dis-
3
pute med the keijserlige. Villjandes the per force hafva them, som the sade, på
4
then Beyerskes inständige anmodan, theruth, på them om Eders Kungliga
5
Majestet och thes allierades armeer conclusa pace skulle befinna sig uthi Bey-
6
ern (hvarvid man märckte then och vore sorgfällige om Keijsarens Ärfflän-
7
der ), the sju creitzer, som äre destinerade för Eders Kungliga Majestett solda-
8
tesca och måtte vara obligerade at taga emot samma armeer, kastandes oss
9
rundt uth före, at om icke thet således blefve disponerat, så nödgades the
10
oumgängligen på nytt slåss om qvarteeren, ty thet låthe ingaledes practicera
11
sig, att armeerne blefve ihoop och i een eller två creitzer.

12
Dee keijserlige hafva och åter moverat ständerne desse quaestioner: 1. om
13
satisfaction för them keijserlige mediat- och immediatsoldatescan; 2. att the,
14
som skole contribuera the 600 000 Rikzdaler till landgreffvinnans af Hessen-
15
Cassels Furstliga Nåde, måtte blifva förskonade eller lysade uthi theras con-
16
tingent för Eders Kungliga Majestet och cronans milities contentement. Hvar
17
thet icke skedde, hafva the förburit sig inthet kunna underskrifva thet, som
18
här blefve slutit. Ständerne hafva therföre vid thet 1. måst här bekänna sig till
19
quaestionen an, lofvandes vijdare förklaring på näste Rikzdag. Angående thet
20
2. postulatum, hafva the tagit på sig uthi bemälte sju creitzer Churcölns quo-
21
tam . Men then Pfaltz-Neuburgiskes och grefven af Ostfrieslandt hafva the
22
inthet vellat erkänna. Till thetta Cöllns exempell begynna nu och ständerne
23
uthi thetta stifftet at sollicitera om äfven een sådan moderation, effter the
24
måste gifva grefve Gustaff aff Vaseborg

42
Gustaf Gustafsson Graf von Vasaburg (1616–1653), illegitimer Sohn König Gustav Adolfs;
43
biographische Hinweise: APW II C 2 S. 147f. Anm. 2; ebd. [ II C 3 S. 16 Anm. 3. ]
the 80 000 Riksdaler. Vij hafva vijst
25
them ifrå oss till ständerne, såssom till hvilkes disposition vij hafva låtit anla-
26
gon till mehrbemälte soldatescans contentement.

27
Med the Hessen-Casselske hafve vij icke lijtet besvär hafft öfver Hennes
28
Furstliga Nådes praetensioner, i synnerhet om exemtionen af Hennes Furst-
29
liga Nådes land och milities satisfaction. Till hvilket hvarken them eene eller
30
andre hafver vellat förstå. När vij hafva talt med the keijserlige therom, hafve
31
vij fåt till svar, at Hennes Furstliga Nåde inthet kunde med raison draga sig
32
undan, at hjelpa betala Eders Kungliga Majestets och cronans soldatesca, eff-
33
ter Hennes Furstliga Nåde hade så mycket nuttet then till godo och genom
34
Eders Kungliga Majestets assistence fått så anseenlige land, som brachte Hen-
35
nes Furstliga Nåde störer inkompst åhrligen än heela des fürstendömar till-
36
förende . Ständerne tagat indignissime op, at Hennes Furstliga Nåde vill såle-
37
des sättia them under contribution, contesterandes sig för villja befalla Gud
38
alt ihoop än låtha thenne lammen, föruthan thet, att thet är them omöijeligit
39
at praesterat, gå öfver sigh. The hafva stält sig thervid så vidrige, at deputati,
40
moot hvilka vij thet mäst vid hvariehanda tillfälle hafva proponerat, icke eens
41
hafva vellat refererat ständerne.

[p. 617] [scan. 163]


1
Nu är Hennes Furstliga Nåde therofvanpå råkat i een gräntzetröto med huuss
2
Brunssvijk-Lüneburg, som hafver gripit till possessionen af Stadthagen och
3
fleere andre Schaumburgiske ämbter, och på dät thet icke måtte uthslå uthi
4
een actualitet, så höller dess gesandter hoos oss här an, att vij ville här inter-
5
ponera oss och bijläggiat, förmeenandes Eders Kungliga Majestetz interesse i
6
regard af bemälte Schaumburgiske ämbter ännu verserar theruthi. Ehuruväll
7
thet är een sak, som inthet hörer hijt, hafve vij likväll lofvat Hennes Furstliga
8
Nåde theruthi alle möijelige officia.

9
Om secretartiklen hafve vij åter anhållit, at hon måtte blifva inryckt uthi
10
Eders Kungliga Majestetz och chronans satisfactionspuncht, effter 1. slijkt
11
finnes uthi thet Mecklenburgiske aequivalentet; 2. ständerne hafva in senatu
12
protesterat theremot, såssom thet the förmeena lände sig till praejuditz; 3. the
13
och säija, at Rikscontributionen inthet böra till något annat användes än till
14
feigden med Türcken; 4. kan händer, at in casum mortis Caesareae Maiestatis
15
successor inthet elljest ville bestået eller vara förbunden thertill; sedan och, at
16
terminus försthe 200 000 Riksdaler erläggiande, som var satt på 3 månader,
17
måtte redigeras och sättias lijka med termino ratificandae pacis; och i thet
18
öfrige at bemälte satisfactionspuncht måtte ändras uthi thet, som concernerar
19
staden Brehmen, emedan vij inthet kunde tillgifva, thet hon lembnas in mo-
20
derno suo statu, uthi hvilken hon i the 5. åhret, sedan thet så först skrefs, hade
21
genom många praeiudiciales actus sig satt, eller och uthi protocollen klarere
22
expliceras.

23
Men the keijserlige vägrade then förste insertionen såssom itt novum emer-
24
gens , thet the uthan expresse befallning inthet kunde tillåtha. Bade oss likväll
25
inthet tvifla om dess ratification aff Keijsaren. Hvad terminen om the 2 må-
26
naden anlangande, hölle the förre, inthet hafva stoort på sig. Eders Kungliga
27
Majestet vore inthet obligerat at propter ratificatam pacem låtha afföra guar-
28
nisonerne uhr Ärffländerne, förän penningarne i krafft af afbemälte secretar-
29
tikell blefve erlagde. Thet andre om staden Brehmen läthe the så in suspenso,
30
tyckte doch, att alt thet, som staden tempore belli hade exercerat, inthet
31
kunde gifva novum ius. Skulle man låtha uth the orden „praesens suus sta-
32
tus “, så praejudicerade man thermed stadens immedietet. Eders Kungliga Ma-
33
jestet kunde äntå väll få rå med staden, ther hon ville skena öfver skock-
34
lerne .

35
Vij hafve och discurerat med the keijserlige och ständerne om ratificatio-
36
nerne , af hvilka vij med näste post villja i underdånigheet sända Eders Kong-
37
liga Majestett vore project. Effter ständerne gå något långsamt till värka med
38
then Frantzöska saken, och nu inthet synnerlig mehr synes oss hindra slutet
39
än then samme, så vardt emellan oss gottfunnit, at jag, Johan Oxenstierna,
40
skulle, emedan jag, Salvius, igår var hoos the keijserlige, kalla them ordinarie
41
ständernes deputation till mig och them sådant ytermehra förhålla, thet jag
42
och gjorde, rådandes och förmanandes them at gripa saken med mehra alf-
43
vare an, och ju förr ju heller befordra henne till ändskap med. Hvar thet icke
44
skedde, som the hade offta om förtröstat, både oss och greff Servient (hvilken

[p. 618] [scan. 164]


1
som the viste sig påminna the för någon tijd sedan sjelf hade anmodat at
2
komma hijt öfver, sedan finnandes rådsamere, at först afhjelpa thet som nu i
3
thet närmaste oss emellan var richtigt, förmåt honom at patientera så länge);
4
så remonstrerade jag them at, fast man än omsijder komma till sluuth, execu-
5
tionen och friden inpå sijden hösten omöijeligen kunde latha sig practicera.
6
På hvilken fall man ville hafva Eders Kungliga Majestet och chronan ändt-
7
skyllat för all therpå fölljande olägenheet. Bad the måtte inthet göra sig the
8
tankar, at Eders Kungliga Majestet och chronan läfstränna sig ifrå Franck-
9
rijke eller gjorde någon frid uthan thensamma. Om the hade then inbillnin-
10
gen , vijste jag them, at the theröfver skulle finna sig mächta frusterade. Jag
11
tesmoignerade i thet öfrige mig inthet vidlyfftigt mehra vella emot them de-
12
ducera , huru märckligen Imperium sjelff interesserade uthi then Frantzöske
13
friden. Thet vore them uthan dess nogsampt kunnigt och ofta tillförende af
14
oss ventilerat. Hoppades the besinnade och öfverlade thet hoos sig, som thet
15
meriterade, och gjorde thertill hvadsom behöfdes. Hvad jag och min collega
16
kunde thertill contribuera, ville vij effter yterste kraffter hjelpa bijdraga, för-
17
modandes thet inthet skulle blifva uthan effect.

18
The ändtskyllade drögsmåhlet, sade sig alt thetta väll considerera, lofvade
19
förthenskuld sig villja häruthi praestera hvad mensk- och möijeligit vore,
20
hoppandes innan kort och blifva thermed färdige.

21
Rätt nu moot affton komma the igen med förmählan at, såssom the hade
22
ogärna förståt, thet the keijserlige åter hade, som här i begynnelssen är mält,
23
kastat någon newring i värket, så hade på unfången communication af oss the
24
thetsamma hoos sig öfverlagt och therpå varit ihoop med the keijserlige.
25
Hvilke the ändteligen hafva bracht, at bevillja till det uthi executionspunch-
26
ten , förnämbligast 1. effter the orden „praefecti militiae circulares“ skulle sät-
27
tia „creitzobristen“, 2. i stället för „partium requisitionem“ „restituendorum
28
requisitionem“, 3. för „restituendi vel restituentes“ allenast „restituendi“, eff-
29
ter thet ginge them mäst an. 4. höllo the bäst, att the orden „ubicunque fu-
30
erint “ blefve heelt uth och then clausula in generalioribus terminis. 5. att §
31
„Circa hanc tamen etc.“ heelt måtte sättias uth och bringas i een nebenrecess,
32
effter thet vore någre af ständerne, som på thet slaget ännu intet vore instru-
33
erade ; och 6. att uthi assecurationspunchten § „Ut etiam pax etc.“

43
Art. XVII § 8 des schwedischen Vertrages ( Müller S. 76f.).
låthes the
34
orden uth alt ifrå „unus quisque Imperii circulus“ alt intill „observatis tamen
35
iis,“ förebärandes at thetta vore thessföruthan uthi Passawske fördraget och
36
andre Rikzconstitutioner disponerat. Thenne correcturen bode the vij ville
37
och latha oss behaga och i thet öfrige bemälte bägge punchten bevända, som
38
the här finnes under ofvanbemälte littera A. Berättandes oss, at the keijserlige
39
hade gifvit them theras parole, thet ingen ändring skulle uthi een eller annan
40
saak på theras sijda mehra skee. Och effter the, ständerne, gärna skulle see, att
41
alt nu blefve ad mundum bracht och them imorgon eller öfvermorgon in
42
pleno föreläsit, hoppades the vij och på vår ohrt therhän befordradet. Hvilket

[p. 619] [scan. 165]


1
vij them tillsade, och såssom vij äfven finge Eders Kungliga Majestetz allernå-
2
digste tvenne breff af den 5. och 7. huius om thenne Frantzöske och Hessiske
3
saken

44
Die Reskripte sind nicht erhalten.
, så påminte vij them vijdare therom, hvarpå the oss försäkrade, att
4
them Frantzöske skulle imorgon vist tagas förre. Men moot then andra blefve
5
them ännu som förr in contradictione, så at vij näpligen troo något theraf
6
skall kunna erhållas. Vij hoppas nu likväll ofehlbart, at med nästa post kunna
7
sända Eders Kungliga Majestet heela instrumentum pacis, som thet af alle
8
sijdor är placiderat in forma, tillhanda, doch inthet underskrifvit, hvilket icke
9
kan skee, förän them Frantzöske saken och hafver fåt sin richtigheet.

10
PS: Nobilissime domine secretarie, venerabile collega plurimum honorande!
11
Hodie absolvimus instrumentum nostrum. Cras, praesentibus caesareanis et
12
omnibus statibus, id pro subscriptione semel relegemus. Non tamen subscri-
13
betur , antequam Gallicum quoque perfectum erit, in quo consumando ordi-
14
nes nobiscum strenue laborabunt, sperantes id brevi absolutum iri. Proxime
15
tamen id ad Suam Regiam Maiestatem ad ratificandum mittemus, prout nu-
16
per scripsi. Interim inclusa nova mitto. Quas hostium machinationes ad Re-
17
giam Maiestatem peculiariter retuli, ex illis literis videbit Magnitudo Vestra.
18
Sed spero iis, pace conclusa, repagulum positum esse. Optime valeat.


19
Beilagen in DG 13:


20
A: 220–231’ Von den Kaiserlichen abgeändertes Instrumentum pacis. o. O. u. Tag

21
B: 231–232 Graf Anton Günther von Oldenburg an die schwedischen Gesandten. Oldenburg
22
1648 Juli 12/22

23
233–260 Avisen

24
261 Salvius an Gyldenklou. Osnabrück 1648 Juli 24/August 3 (Druck: ST VI.1 S. 316);
25
vgl. PS zum Bericht der schwedischen Gesandten an die Königin vom 24. Juli/3. August
26
1648

27
262 Erskein an Johan Oxenstierna. Nürnberg 1648 Juli 15/25

28
262–263 Relation betr. die Ständekonferenz. Osnabrück 1648 Juni 27/Juli 7

29
265–268’ Liste der von den Reichskreisen aufzubringenden Kontributionen. o. O. u. Tag

30
269–270 Protokoll der Städtekonferenzen [Auszug]. Osnabrück 1648 [Juni 27]/Juli 7

31
272–274’ Anmerkungen und Bedingungen der Reichsstände für die Zahlung der schwedi-
32
schen Militärsatisfaktion. Osnabrück 1648 [Juni 28]/Juli 8 (Druck: Londorp VI S.
33
358ff.)

34
275–276’ Bericht über die Ständekonferenz. Osnabrück 1648 Juli 3/13

35
1: 277–277’ Anmerkungen der schwedischen Gesandten. o. O. u. Tag

36
2: 278–279’ Bericht über die Ständekonferenz. Osnabrück 1648 Juni 30/Juli 10

37
3: 289–290 Kurmainzisches Projekt wegen der schwedischen Militärsatisfaktion. Osna-
38
brück 1648 Juni 20/30

39
4: 291–291’ Articulus executionis wegen der schwedischen Militärsatisfaktion.
40
o. O. u. Tag

41
A: 280–282’ Berichte aus Osnabrück 1648 Juli 3/13–12/22

42
283–284 Herzog Carl von Lothringen an die Reichsstände. Brüssel 1648 [Juni 22]/Juli 2

43
B: 285–286’ Protokoll des Fürstenrats. Münster 1648 Juni 22/Juli 2

[p. 620] [scan. 166]


1
C: 287–288’ Proposition des kurbrandenburgischen Gesandten. Osnabrück 1648 Juni 29/
2
Juli 9

3
292–293 Relation, was bei Erskein vorgangen. Osnabrück 1648 Juni 30/Juli 10

Documents