Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
342. Rosenhane an Biörenklou Paris 1648 August (18)/28

22
–/ 342 /–

23

Rosenhane an Biörenklou


24
Paris 1648 August (18)/28

25
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 681–682 (Beilage zu Nr. 356).

26
Dank für die Mitteilung über den guten Stand der Verhandlungen. Geringe Friedensliebe der
27
Franzosen trotz äußerlich anderslautender Bekundungen. Genugtuung der Franzosen über die
28
Einwände der Stände, die ihnen damit die Verantwortung für die Verzögerung des Friedens
29
abnehmen. Unhöfliches Betragen der französischen Minister und protokollarische Schwierigkeiten
30
bei Hofe. Kläglicher Zustand des Landes im Innern und gefährliche Unruhen gegen Mazarin und
31
die Königin.

32
Jagh hafver, sedan jagh ankom hijt till Paris, intet hafft thet contentament,
33
som jagh i desse dagar har hafft utaf min herrens bref, hvilket hafver gifvitt
34
migh så godh information om sakernes tillståndh, att jagh nu finner min sa-
35
tisfaction deruthi. Och må jagh bekänna, den tidh jagh hafver varit uthan all
36
communication från Sverige, tractaten och armeen, hafver jagh lefvat i någon
37
impatience. Doch belangande hvadh min herr berättar om tillståndett, gläder
38
jagh migh, att värckett på vår sijdha så mychitt är avancerat. Och effter nu

[p. 658] [scan. 204]


1
notorium är för hela värden, att vij allenast arbeta för våra vänner och allie-
2
rade , hafve vij ähran och der hoos directorium i händerna och bordhe vij
3
deremot så mychitt mehr caresseras af them, som behöfva oss och för hvilke
4
vij nu arbeta. Män jag fruchtar, att icke allenast the difficulteter, som jagh
5
märker der restera, skole hindra och uppehålla värkett, uthan de ordre, som
6
härifrån gå, skola giöra them svårare och icke bättre. Ty ändoch dråtningen
7
jämväl och cardinalen ropa af mehr änn tillförene, att sådan resolution var
8
fattadh och ordre uthgifven, att freden nu i Septembris månadh ändtlich
9
skulle slutas, hafver jagh doch af godh handh förnummit, herr Servien in se-
10
creto hafva fått befallningh, att inthet hasta, och skole the inthet ogärna see,
11
att ständerna mädh theras inkast och protestationer gifva thertill orsak, på
12
thet the således få någott att purgera sigh mädh. Jagh var idagh hos La Thu-
13
illerie

42
Gaspar Coignet de la Thuillerie, französischer Diplomat, diente u.a. als Vermittler beim Frie-
43
den von Brömsebro 1645 (Druck: ST V,2 S. 595–626).
och representeradhe honom, som min herrens bref förmäler, hvadh
14
inkast ständerne giöra i satisfactionen, hvadh raison the kunde hafva thertill
15
och huru sådant bäst stodhe till remediera. Män förmärkte theremot, att the
16
här föga skulle achta sådane ständernes interessen, uthan man giör ingen
17
fredh för theras commoditet, thet vore krigh etc. Ville thesse messieurs låta
18
seja sigh och lijda rådh, så kundhe the väl finna expedient, sed quis corda
19
eorum scrutatur? När jagh får occasion, skall jagh giöra mitt till saken, och
20
jagh blir informant som vederbör. Män jagh må bekänna mot min herre,
21
hvadh besvär jagh här har, att tractera mädh desse ministris, ithet the någott
22
ohöfligen ställa sigh. Ty då jagh först kom hijt, besökte jagh alle förnämbste
23
ministros, complimenterandes them på Hennes Majestätz vegnar, therpå the
24
åtminståne hadhe bort giöra en revisite. Män icke en hafver ännu varit hos
25
migh. Cardinalens modh passerar in summa gradu, och den talar jagh inthet
26
om, och hafver jagh som offtast varit hoos hånom och giör thet ännu, män
27
för then respect the äre skyldighe min allernådigste dråniningh [!], tycher
28
migh, att jagh inthet kan prostituera migh vidare hoos the andra, förränn the
29
en gångh åthminståne helsa migh igen. Jagh hafver hautement talt therom
30
och besväratt migh mot introducteurs des ambassadeurs, hvilka änskyllatt
31
och låffvatt, män bekänna, att cantzlern besöker ingen ambassadeur de Suède,
32
besöker heller mehra hånom och skulle jagh aldrigh hafva kåmmitt till hå-
33
nom , om jagh hadhe vettatt thet förr. Män effter jagh häller cantzelern i Sve-
34
rige så godh och han besöker ambassadeurs de France, så hadhe jagh skiäl att
35
praetendera thetsamma. The hafva och velat bringa migh därtill, säjandes så
36
vara maner, att jagh inthet må kåmma till dråningen [!], förrän jagh först
37
hadhe varit hoos secretario status och berättatt, hvadh mitt ärende vore, därpå
38
jagh har svarat, migh villa besökia secretarium, jagh funne så nödigt, mais par
39
obligation et par une loy låta imponera migh gå till secretarium, lijkasom till
40
att seja min läxa, förän jagh finge kåmma till dråningen, thet såge jagh inthet
41
vara Hennes Majestätz respect lijkmätigt, uthan där the ville stringera migh

[p. 659] [scan. 205]


1
dertill, ville jagh låta bestå både dråningen och secretarien, tilldess jagh finge
2
ordre frå Hennes Majestät, hvilken i lijka måtto skulle vetta vijsa Frantzöske
3
residenten till secreterarn i Stockholm, att berätta, hvadh ährende han hadhe,
4
förän han blefve altidh admitterat. Därpå hafva the då förklaratt sigh, att jagh
5
måtte kåmma till dråningen, när jagh ville, oachtandes secretaren. Et hoc ma-
6
chinamentum illorum est quod metuunt, ne sibi insciis reginae quod dicatur
7
in aurem. Hvadh annatt mehra förtret här är, dissimulerer jagh och låther
8
inthet märkia. Män thet hafver jagh pröfvatt, att complimenter och realia äre
9
vidt från hvarandre. Och skulle jagh giärna höra, hvadh våra legaters rådh
10
och sentiment vore om desse visiter, där min herr par occasion en gångh
11
kåmme att tala därom.

12
Eljest är om dänne staten klagligen till berätta, att ehuruväl han är victorieux
13
uthan landz och vill hafva ett prechtigt ansendhe, att han doch är som ett
14
råtitt äpple invärtes och består allenast i sin egen confusion. Och mädan här
15
hvarken är respect eller obedientz och hvarken amor eller metus, som kan
16
hålla thenne harmonien tillhopa, står alt på händelss, huru länge thet kan
17
hafva beståndh. Förige vecken lärde oss ett farligitt exempell, huruledes ett
18
ringa tingh kan fodha myckitt af sigh, och ligger thet mehr under aschen
19
fördölt, än thet skall vara uthslächt. Hadhe icke duc de Longeville och någre
20
cordatiores varit, hadhe blifvit itt fahrligitt väsende. Om dråningen och kun-
21
gen hadhe hemligen tagitt flychtan, som resolverat var, då månge hus och
22
kanskie palays royal hadhe blifvitt pilleratt, och flere hadhe mått sättia
23
hadhen till, och feltes inthet mychitt, att parlamentet icke hadhe par arrest
24
taget regencen från dråningen och förklaratt någre förnämbde till förrådere.
25
Och tror jagh, att pulsen slår ännu på cantzlern och surintendenten, som in-
26
thet före än igår hafva tordz uhr palais royal. Et sic violenta consilia! Thet
27
kan inthet skadha, män värst är, att fienden fattar mod härutaf, och causa
28
publica deröfver lider. Och till att förkåmma mehre sådant och redressera alt
29
i gått lagh, är thenne staten och ministris inthet nyttigare än en hastigh fredh.
30
Ty eljest mädh tidhen lärer gå gali, experiuntur ipsi. Män hvarföre skole vij
31
mädan nu såväl går, hasta och möta hertigh Carl och grefve Magnus mädh
32
freden et ita materiam inclarescendi illis suscipere? Corona quae initium belli
33
dedit, in manibus nostris familiae perdidit. Responde! Vale!

Documents