Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
560. Biörenklou an Königin Christina Münster 1649 Februar 19/März 1

25
–/ 560 /–

26

Biörenklou an Königin Christina


27
Münster 1649 Februar 19/März 1

28
Ausf.: DG 14 fol. 259–261; Eingangsvermerk Stockholm 1649 März 8/18.

29
Abreise der schwedischen Bevollmächtigten unter Zurücklassung Biörenklous. Bedingungen der
30
Kaiserlichen und Stände für die Abdankung der Heere und Restitution der Plätze. Strittiger
31
Verhandlungsort dafür. Verzicht der Brüder des Kurfürsten von der Pfalz auf die Oberpfalz.
32
Langsamer Gang der Restitutionen, angeblich z. T. durch Einschreiten des Papstes. Nachrichten
33
über einige Gesandtschaften, die französisch-spanischen Verhandlungen, Beilegung des Konflikts
34
zwischen Parlament und König in Frankreich, türkische Kriegsvorbereitungen gegen Venedig,
35
tartarische Unterstützung für die Kosaken gegen Polen, Unruhen in Neapel und Madrid.

[p. 1010] [scan. 556]


1
Eders Kongliga Maijestätt plenipotentiarii berätte uthan tvijfvel sjelfve, hvad i
2
thesse dager, näst för opbrottet, är passerat. Sedan the reste i förgår härifrån
3
till Minden och lemnade mig här qvar, är inthet synnerligit förefallet.

4
Hvadh för conditiones the keijsserlige och ständernes gesandter hafve effter
5
hålne någre deliberationer föreslaget och meent böra införas i conventionen
6
om militiens afdanckning och platzernes restitution, thet täches Eders Kong-
7
liga Maijestätt allernådigst förnimma af littera A. Som man förnimmar, skole
8
Brunsvijkerne näst hafve smijdt och drijfvit på samme förslag. Then Hessiske
9
gesandten, her Scheffer, exciperade strax emot then 4 puncten på sätt och
10
vijss, som memorialet under B uthvijsar. Mäste parten af ständerne skole med
11
afdanckning derhän hafva syfftet, nembligen att begge krijgande partijernes
12
militie måtte på tree gånger afdanckas, till exempel, att Eders Kungliga Maje-
13
stättz , then Französke och Hessiske alle 3 effter proportionen och hvar för
14
sig, delte i tree deler, och i lijka måtto then keijsseriske, Cölniske och Bey-
15
erske lijkaså i tree deler, skulle hållet färdig och then förste gången effter
16
erhållne betalning för samme folck, som skole afdanckas, ju för ju heller stäl-
17
les i värcket, att thermed lijsa landet och vijsa sitt alfver till värckets fortsät-
18
ning . Sedan thet vore skedt, skulle man håller inne och inthet göra, förän
19
praestanda effter instrumentet vore praesterade, och effter theras richtigheet
20
sedan fara fort med the 2 andre skåckarna.

21
Om rummet, ther thenne förlijkningen om platzerne skulle skee, äre åthskil-
22
lige meninger. Ständerne ville hälst then kunde här göras. The keijsserske
23
säga inthet stort theremot, men lådes liqvähl hålla med ständerne, effter the
24
see, det greve Servient hafver någre considerationer och Eders Kongliga Mai-
25
jestättz plenipotentiarii kunne än inthet vijst säga theruthi. Thet är och något
26
talt om Franckfurth am Mayn och Ulm. Till idage 8 dager till vänta ständerne
27
resolution ifrån Minden.

28
Then Beyerske gesandten och med honom een del af ständerne hafve i näst-
29
förledne dager sökt hos Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarier, det §
30
„Vicissim dominus Carolus Ludovicus etc.“

41
Art. IV § 14 ( Müller S. 17).
i then Pfältziske saken, an-
31
gående Churpfaltzens her bröders renunciation till Öffverpfaltz, måtte för-
32
klaras med een sådan specialrecess och garantie, som littera C innehåller, med
33
förevänding, att pfaltzgraff Philipp

42
Pfalzgraf Philipp, ein Bruder Carl Ludwigs, * 26. September 1627, † 15. Dezember 1650
43
( Stammtafeln I Taf. 33).
inthet vill oppesäga sin rättighet till Öf-
34
verpfaltz , seijandes sig än vara omyndig, och liqvähl hafver churfürsten gjordt
35
honom, pfaltzgraf Philipp, fulmächtig att taga Underpfaltz i possession, be-
36
rättandes then Beyerske där hos, det Spanien fomenterar samme churfursten
37
brodar och hafver uthan tvijfvel något therunder. The notae, som äre i ofvan-
38
bemälte skrift satte i brädden, komme ifrån then eene Churbrandenburgiske,
39
doctore Wesenbecio, som skall vara electoris Palatini fulmächtig. The keijs-
40
serlige vele på ingenthere sijda uth. Greve Servient meener, att Beyern hafver

[p. 1011] [scan. 557]


1
nog för svar af garantia generali. Och churfürsten af Pfaltz praesterar alt thet
2
af honom bör skee.

3
Restitutio ex capite amnestiae et gravaminum går i sachta maak. La Cour
4
berättade, det Påven hafver mychit hårdt skrifvit till Churbeyern och rådt
5
ifrån Augspurgz restitution. Thet hafver och churfursten inpå yterste graden
6
observerad, män märckiandes, att Eders Kungliga Majestätt och ständerne in-
7
thet kunde med något artificio böijes therifrån, hafver nu oachtat Papae roop
8
och protestationer resolverat att låta executionen få sitt lopp. Hertigen af
9
Würtenberg hafver nu fulkomligen fått sitt igen, undantagandes the platzer
10
som äre besatte.

11
Thet är än inga flera gesandter än then Strassburgiske och Bremiske reeste
12
härifrån. Greve Servient som hafver varit något opasslig, är nu något så när
13
bättre och gör sig färdig, att ryckia op innan 2 à 3 veckor.

14
Thet meens, att La Cour blifver qvar på någre veckor i qualitet af ambassa-
15
deur , att see, om någon occasion faller här före, att sluta med Spanien. Greve
16
Pigneranda hafver hafft een monsieur Friquet hos cardinal Mazarini i två da-
17
gar , hvilken skall vara skilder tädan med gott nöije och fått hopp, att thet
18
väsendet skall kunna slutes med een sammekomst på grentzen, ther somblige
19
meena cardinalen sjelff, somblige greve d’Avaux skulle mööta greve Pigne-
20
randa .

21
Parlamentarii skole och reeda hafva hafft deputatos hos ministros regios och,
22
som greve Servient säger, föreslagit conditioner: 1. att ungefer 20 af thee för-
23
nemsta , som mäst hafva varit emot kongen, måtte relegeras; 2. parlamentari
24
nu nyligen fälte sententier casseras och 3. konungen bekomma parlamenti
25
folck och dertill 4. een stor summe penninger.

26
Reipublicae Venetae secretarius, som är rest till Constantinopel med een stor
27
post penningar, kan än inthet uthräcka. Ther skeer store praeparatoria emot
28
rempublicam och vill Turcken än inthet höra af någon frijd, med mindra han
29
fåår hele regnum Candiae. Tarterne

42
Vgl. TE VI S. 812–824.
skole och hafva fått ordre, att assistera
30
Cossakerne, som skole vara på nytt äggiade och resolverade, att våga sitt
31
bästa emot Pålackerne, som thet skrifvas hijtt uhr Wien. I Neapolitano regno
32
är ellen inthet fulkomligen dämpet. Portugieserne hafva och tijender, det then
33
Spaniske executionen i Madrid hafver icke heller ther kunnat aldeles döda
34
conspiranternes opsätt, som ännu effterhanden sättia konungen göra.


35
Beilagen in DG 14:


36
A: 262 Die schwedischen Gesandten an Pfalzgraf Carl Gustav. [unvollständig]

37
262–265 Plan zur Abdankung der beiderseitigen Völker nach Austausch der Ratifikationen.
38
Münster o. Tag

39
B: 266–266’ Scheffer [?] an Johan Oxenstierna. Münster 1649 Februar [16]/26

40
267 Bayerischer Aufsatz wegen der pfälzischen Frage. o. O. u. Tag

41
269 Bericht über die Restitution im Herzogtum Württemberg. o. O. u. Tag

Documents