Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
249. Biörenklou an Königin Christina Osnabrück 1648 Mai 15/25

7
–/ 249 /–

8

Biörenklou an Königin Christina


9
Osnabrück 1648 Mai 15/25

10
Ausf. mit eigh. PS: DG 12 fol. 904–907.

11
Aufenthalt Biörenklous in Hamburg und Gespräch mit Wulfrath. Schlechter Verlauf der Konfe-
12
renzen mit den Kaiserlichen in Osnabrück. Krankheit Salvius’. Gegenseitige Besuche der Gesand-
13
ten . Ständische Konferenz über die Satisfaktion der schwedischen Soldateska und Drängen Witt-
14
gensteins auf ein hohes Quantum. Widerstand der Kaiserlichen dagegen. Abschluß der Beratun-
15
gen über Reichsangelegenheiten bis auf wenige Punkte. Gefahr einer Annäherung der Stände an
16
den Kaiser gegen die fremden Kronen. Braunschweigische Versuche, die schwedische Armee mit
17
geringen Geldern abzufinden. Hinweis Wittgensteins auf die Dankespflicht der Evangelischen
18
gegenüber Schweden. Bestreben der katholischen Stände, zwischen den evangelischen Ständen
19
und den Kronen Mißverständnisse zu säen. Bayerische und kaiserliche Ansprüche auf bestimmte
20
Reichskreise zur Aufbringung der Satisfaktionsgelder. Gerücht von einem Angebot von 5 Millio-
21
nen Rtl. an die Schweden. Schwäche des Westfälischen Reichskreises nach Abzahlung der hessi-
22
schen Satisfaktion. Furcht der Stände vor einer doppelten Belastung, einmal durch Einquartie-
23
rungen , dann durch Satisfaktionszahlungen. Freundliche Worte Dr. Langenbecks über das Ver-
24
hältnis des Hauses Braunschweig-Lüneburg zu Schweden. Behandlung der Generalamnestie im
25
Kurfürstenrat. Lamboys Armee vor Breitenbenden. Spanisch-niederländischer Frieden. Branden-
26
burgische Werbungen. Gutes schwedisch-brandenburgisches Verhältnis. Angeblicher Abschluß der
27
Beratungen über das Quantum der Satisfaktionen an die schwedische Armee.

28
Eders Kongliga Maijestät skref uthi underdånigheet jagh till uhr Helsingör
29
den 27. passato om min reses förlåpp alt tijt. Sedan begaf jagh migh therifrån
30
åt Hamburgh och var ther någott lijtet, at kiöpa ett och annat ihop till min
31
eqvipperingh, giörandes sedan min flijt, att hinna hijt innan posten skulle den
32
8. huius gå härifrån åt Sverige. Hvilken jagh fuller då inthet nåkade, män kåm
33
lichväl om samma natten, som posten var bårtgången, och fich andra dagen
34
tala mädh monsieur Wolfrat, som förmodeligh mädh samma påst är hem-
35
kåmmin .

36
Tractaten mädh them keijserlighe hafver jag här funnit i een qvar stadh för §
37
„Tandem omnes etc.“ skull, jämväl för the keijserliges nyss uthgifne project,
38
thermädh the den härtils på några månar brukade modum agendi i ständernes
39
praesentz hafva stussatt. Dertill är och her Salvius befallen mäd een continua
40
febri och andre anstöter på fötterne och händerne, så att han, sedan jagh kom
41
hijt, hafver hafft stor sveda och inthet kunnatt hvarken kåmma uhr sängen

[p. 471] [scan. 17]


1
eller admittera någon gesante till sigh. Hvadh eljest är förfallett hoos grefve
2
Johan Oxenstierna, thet hafver Hans Grevelige Excellence mädh thenne po-
3
sten schrifvitt om.

4
Grefven af Wittgenstein, La Cour och åthskillighe af the här subsisterandhe
5
förstlige och greflighe gesanter hafva i thesse dagar migh besökt och jagh
6
them igen. Uthaf them alla är att förnimma, huru the nu, sedan the två quae-
7
stiones in puncto militiae, nembligen quis et cui, äre aftalte, slijtas mäd quo-
8
modo och quantumet. The hadhe gerna hafft quomodo föruth afhandlat och
9
inrättatt på sätt och slagh, som Eders Kungliga Majestätt af her legatens Gre-
10
velige Excellenz bref varder förnimmandes. Män effter the Brandeburgische,
11
och enkannerligh grefven af Witgenstein, såsom then ther sjelf hafver varit
12
soldat, i thenne deliberationen hafver repraesenterat, hvadsom han tychte of-
13
ficererne skulle lijka och i sjelfve saken kunna passera mäd skiäl och bestånd,
14
efftersom han, grefven af Witgenstein, förthenskull hafver, som här må ige-
15
meen berättas, måst bijta sigh igenom och mäd några förstlike enkannerligen
16
the Chursaxiske och the Zellische munrijfvas, så hafva the för några dagar
17
proponerat och sedan i consultationerne begynt blanda in quantumet mäd
18
quomodo.

19
The keijserlige hålla nu stilla och föregifva, att the vänta på Eders Kungliga
20
Majestätt plenipotentiariers svar på thet uthgifne project. Imedlertijdh är att
21
se och dömma af hela väsendet och hvadsom nu förehafves in consultationi-
22
bus de satisfactione militiae, att caesariani [!] föra och förvirra alt. Ty ehuru-
23
väl the tala och mädh munnen drijfva på freden, så blifver lichväl theras gam-
24
ble mål och intention lijka som förr, och alla tjänlighe medell och vägar letas
25
af them up, att stöta omkull och göra thet, som gjordt är, till inthet.

26
Rijkzsakerne, som härtill hafver hållet ständerne af beggie religionerne från
27
hvarandra, äre nu bijlagde, undantagandes fem, nembligen 1. några få ord in
28
articulo „De reformatis“; 2. om staden Erfurt; 3. påstväsendet in articulo „De
29
iuribus statuum“; 4. om staden Basell och 5. Wesertullen. Hvilka inthet hållas
30
egentlighe pro communibus och achthas therföre ringa, så att the fuller skulla
31
theri finna rådh och uthvägh. Effter status äre nu så när sigh emellan eense, så
32
talas nu mera om Imperii unione interna, och att ständerne vijd så fatte saker
33
ther semina diffidentiae antiquae äre bårtrögde och the kunna stå för een
34
mann, inthet behöfde låta coujonera sigh af fremmande. Ja, Imperator skall
35
gå thermädh om, att publicera amnestiam och punctum gravaminum öfver
36
hela Rijkett, att thermäd draga ständerne till sigh och från chronorne. Thet
37
som värst och förtretligast är, måste man förnimma, att evangelici, hälst
38
Brunsvijkerne såsom antesignani, vigla op the andra och vela bjuda militien
39
föga annatt änn een hundzbätte. I collegio electorali, ther som mäste parten
40
äre catholici, och eljest Costnitz, Wrtzburg [!] och Bamberg i furstenrådet,
41
hafver gått thermädh om, ja the in collegio electorali slutett, att bjuda förste
42
gången 2 milioner Rixdaler. I förgår om afton vijd re- och correlationen hafve
43
the furstlike och i synnerhet ofvanbemälte Brunsvikische, föreslagit, och an-
44
dre jämpt them drifvitt, att man inthet behöfde sättia gradus, uthan skulle

[p. 472] [scan. 18]


1
semel pro semper bjuda Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarier 2 milio-
2
ner gyllen. Ville the inthet vara thermädh tillfridz, så måtte the see sigh före.
3
Ständerna vore thermädh uhrsechtadhe och kundhe på alla händelser be-
4
kräffta friden och uniera sigh mädh Keijsaren. Thet förslaget hafver fört the
5
chur- och förstlike hälst evangelicos så ihoop, att the inthet kunde then gån-
6
gen kåmmer till något slut, eij heller admittera ständerna till re- och correla-
7
tionen , effter the andra 2 collegia vore oense. Grefven af Witgenstein är blif-
8
vin förvijtat, som vore han bestucken, och talte therföre mädh någon passion
9
för Svensche militien. Han skall hafva, som then Hessen-Casselsche migh
10
sadhe, svarat, det han talte och voteradhe effter instruction och ordre. Hans
11
herre churfursten hadhe lijka mädh andra ständer bevilljatt satisfactionen och
12
tänkte så fatta henne, att hon kunde vara billigh och cronan Sverige theraf
13
spörja, det hon hafver hafft göra mädh tacksampt folch, efftersom evangelici
14
näst Gudh hadhe att tacka Sverige före, att the änn nu hafva libertatem con-
15
scientiae . Fore vij, sadhe han, så fort, som nu begynnes, så kunde vij snart
16
mijstan igen. Then Meintziske skall hafva diverterat thenna discoursen och
17
låtz fallet grefven theruthi bij, att the fuller inthet annars kunde kåmma till
18
frijden, om icke Svensche militien får sitt contentement, allenast then kan
19
blifva giörlig. In summa, caesariani [!] synas sticka och tända uthi elden, och
20
catholici status sökia mädh sitt stilltigande och the milde discourser the in
21
publico föra pro satisfactione militiae, att behålla lämpan, män eljest lådz the
22
nu såsom reduniti hålla ihop mädh evangelicis, och tala såsom mädhledemo-
23
ter pro Imperio. Troligit är thet, att the hissa evangelicos åstadh, och hjelpa
24
under hvadh the kunne att stiffta missförståndh emellan chronorne och the
25
evangelische.

26
Bavarus drager samma sträng mäd Keijsarn, 1. effter hans interesse inthet är
27
änn vordet underschrifvitt, och 2. vill han hafva 3 kreijser: sin, then Swabi-
28
sche och Frankische undan för sin militie. Alle catholici, och hans egen bro-
29
dher Coloniensis, äre theremot och drifva theruppå, att Bavarus måtte nöja
30
sigh mädh circulo Bavarico allena.

31
Grefven af Witgenstein berättade, att the in collegio electorali hafva pro ul-
32
timo gradu allenast discurrendo talt om 120 Römermånat för Eders Kungliga
33
Majestätz militie; hvilket belöper sigh något så när på 5 millioner, män han
34
hadhe sustinerat på 6 millioner och ändå däröfver. Om nu Keijsarn skulle för
35
sigh behålla circulos Austriacum och Burgundicum och Bavarus Bavaricum,
36
och Eders Kungliga Majestätz militie blefve contenterat af the 7 öfrige, tvi-
37
kadhe han huru then summan, fast mindre, een som vore högre, skulle kunna
38
uhr them uthpressas. Bavarus lärer högt strängia på circulum Suevicum eller
39
åtminståne förbehålla sigh Bavaricum circulum och Öfverphaltz. The West-
40
phelische skulle lijtet kunna praestera till Eders Kungliga Majestetz militie,
41
sedan ständerne hafva betalt satisfactionem Hassiacam och elector Colonien-
42
sis afdankat Lamboy.

[p. 473] [scan. 19]


1
Nu idagh äre status åter ihop till re- och conferera och villa, som Hassiacus
2
menar, imorgon eller öfvermorgon göra första budet till Eders Kungliga Ma-
3
jestätz legation mäd begäran, att the och strax förklara sigh öfver quomodo.
4
Then Zellische, doctor Langerbech, var, förän han idagh for till rådet, hoos
5
migh och kåm på talss om statu tractatus, låtandes sigh uth om quomodo, att
6
status befarade 2 laster, först inqvarteringen och sedan quantum. Thett kunde
7
the inthet praestera, om the blefve besvärade mädh inqvarteringen intill dess
8
ratification väntes. Therföre hafve the kåmmitt på slijke förslagh om quo-
9
modo . Jagh regereradhe, at thet vore stält bak fram på saken, at mychit äflas
10
mädh quomodo, förän the hadhe afhandlat quantumet. När the thet toge rätt
11
för sigh och proportionerat, jämvähl befordrat till slut effter armeens beskaf-
12
fenheet , kunne man snart finna väg uthi quomodo. Hus Brunsvijk- Lüne-
13
borgh hafver ifrån begynnelsen af thenne tractaten contesterat ett synnerligitt
14
contentement öfver Eders Kungliga Majestätz consilier och actioner, förme-
15
dels hvilket thet, som var in på 6 empter när depossederat af the keijserlighe,
16
var kommitt till sitt igen och vore nu här i stort anseende på tractaten. Man
17
ville förmoda, att dess gesanter låta nu i sjelfve värket see, att thet inthet haf-
18
ver varit palabras, uthan af hjertatt talt, efftersom saken sigh och så i san-
19
ningh hafver. Vill Gudh friden blifver slutin, så blefve Eders Kungliga Maje-
20
stät och thet huset nabor och kreijtzförvanter och kåmmo altså till närmare
21
correspondence. Här flöge een hoop farlige voces blandh gesanterne, som
22
ville een part illa betala chronan för sitt omak, slike förslagh måtte effter all
23
apparence kåmma från the keijserlighe och vore stifftadhe till att irra them
24
som vähl hafva meent, och altså sättia vårt godo upsåt på een elak foot.
25
Brunsvisenses [!] hadhe authoritet och stort anhangh. Om the ville, som man
26
och hafver härtill låfligen sport, gå andre före mädh godhe exempel, så kunne
27
slijke förslagh dämpas. The måtte man confidenter tala och höra Eders Kung-
28
liga Majestätz plenipotentiarier. The skulle förnimma, att the inthet är hvadh
29
billigt och giörligitt vore, lärer sökia och begära. Att afdanka soldatesquen,
30
förän hoon vore betalt, syntes vara absurdum. Ständerne hadhe ju interesse i
31
fridens säkerhet. Och then kunde inthet vara och följa, om soldatesquen, som
32
the i sitt quomodo hafve föreslagitt, skulle strax post conclusam pacem af-
33
dankas . Nu kan armeen på några månar, så länge ratificationes kåmmo, in-
34
thet stå i lufften eller lefva af vädret, uthan måste någonstans blifva och hafva
35
att förtära. När quantum blefve richtigt och man kåmmer till conditiones
36
executionis, kan man lätteligen finna thesse effter ständernes gåtfinnandhe.
37
Huus Brunsvich hafve opå thet fallet och ther armeerne skulle förläggias, in-
38
thet då förvänta hänne heel och hollin, som i vintres (ty thet ressenteradhe
39
han några gånger), uthan hon uthbreddes mäst öfver heela Rijket, singuli
40
skulle thet nepligen känna. Och om thet vore litet besvär, trodde jagh, att the
41
thet gerna skulle draga på ett par månar amore pacis. Och soldaterne, som
42
håppades then eene eller andra att sättia sigh kanskee ther i landet, skulle och
43
annars änn förr comportera sigh. Generalitetet vorde och tillseendes, att the
44
skildro i thenne sidste gästningen mäd gått manier från värderne. Ehvadh the

[p. 474] [scan. 20]


1
då gjorde, rådde jagh, att the ville jaga sigh till vara, att icke caesariani [!]
2
sotto mano strödia elaka consilia härunder att förleda them, som härtill hafva
3
stält sigh i alla saker mascule och som godhe patrioter. Her Langerbech
4
gjorde god mine och talte vackert. Om han så gör in collegio, detta får man
5
snart vetta.

6
Armistitium generale, som electorales plenipotentiarii nu mädh macht drifa
7
uppå, vela Brunsvisenses [!] inthet adprobera. Grefven af Witgenstein mente,
8
att caesariani [!] skulle och vara obenägne thertill, män att Bavarus thet söker.
9
Vill Keijsarn inthet, och Bavarus kan få sin saak underschrifvin och blefva om
10
kreijtzen enigh, så tör han åter skilja sigh från Keijsarn odio Hispanorum.
11
Gudh hjelpe secondera nu snart och vähl öfver. Thet lärer blifva thet endeste
12
medlet att poussera värket.

13
Lamboy, som nu är för Bredebåm

31
Lamboy ließ das von Hessen besetzte feste Haus Breitenbenden an der Rur im Fürstentum
32
Jülich am 21. April/1. Mai 1648 angreifen. Die Besatzung übergab das Haus nach vierwöchi-
33
ger Belagerung im Akkord am 22. Mai/1. Juni d. J. und zog nach Neuß ab. Lamboy ließ das
34
durch die Belagerung schwer beschädigte Haus völlig schleifen ( TE VI S. 352 mit Plan); vgl.
35
im allgemeinen Engelbert .
och säjes hafva thet bekåmmit, är 7000
14
man stark i fäldt. Och erchiehertiegen går om mädh att skicka inmot hösten
15
ett ansenligit corpo ini Tysklandh.

16
Then Fransöska och Spansche friden står heelt stilla och i förra terminis. The
17
vänta nu på uthslaget af thenna, och at ständerne effter träffatt slut skole
18
kåmma öfver till Münster. Jagh tänker blifva här öfver Pingzdagh hälgen att
19
informera migh om thesse saker, ochså på her legaternes Excellencer gåttfin-
20
nande begifva migh till Munster.

21
Om Churbrandeburgz värfningh och förre uthspridde consilier vill här ingen
22
vetta. Eders Kungliga Majestät hafver uthan all tvifvel af förra inskickadhe
23
bilager och extracter af the churfurstlige bref sett och förnummitt, huru dyrt
24
the svära på sin herres godha upsåt. Grefven af Witgenstein hafver thet gjordt
25
prolixe och mäd många ord. Fromholt är rest till churfursten, att hempta
26
ordre om ett project af alliancen och gräntze-compositionen. När han kåm-
27
mer igen, får man nermare förnimma om sakerne.

28
PS: Effter ändet re- och correlation och then offerte, som nu i affton är gjord
29
in puncto militie, förnimmer man, att the fürstliges förslag med största bodt
30
hafver fått öfverhanden. Huru vijder aflöper, thet gifver tijden.

Dokumente