Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
502. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1649 Januar 7/17
–/ 502 / [ 534 ]
Münster 1649 Januar 7/17
Ausf.: DG 14 fol. 13–16’; Eingangsvermerk Stockholm 1649 Januar 25/Februar 4.
Eingang des königlichen Reskripts vom 16./16. Dezember 1648. Stillstand der Grenzverhand-
lungen mit Kurbrandenburg. Beratungen der Stände über einen Nebenrezeß, der die Schwierig-
keiten beseitigen soll, die bei einer Ratifizierung vor vollständiger Erledigung der Exekution ent-
stehen . Wunsch der Kaiserlichen, die Ratifikationen ohne den Nebenrezeß auszutauschen. Beste-
hen der Schweden auf einer Versicherung, daß die Exekution in dem im Vertrag festgelegten
Umfange erfolgen werde. Protest des Nuntius gegen die Verträge und Hoffnungen der Katholi-
ken auf Rückgewinn des Verlorenen. Generinis Äußerungen dazu. Mahnung Pfalzgraf Carl Gu-
stavs , die Ratifikation nicht zu übereilen. Vorschlag der schwedischen Gesandten, die Ratifika-
tion unter Vorbehalt herauszugeben. Klagen über hartes Vorgehen der Reformierten gegen die
Lutheraner in Kleve und Bremen. Abneigung der Stände gegenüber den hessischen Satisfaktionen.
Stillstand der französisch-spanischen Verhandlungen.
Eders Kongliga Maijestättz allernådigste bref af den 16. Decembris nästförle-
den hafve vij den 2. huius här mädh allerunderdånigst reverentz handfått.
The Churbrandeburgische hafva nu på een tijdh föga rördt om grentzetracta-
ten . Vij hafve och vijd then närvarande beskaffenheet af alla saker hafft betän-
kiande att mäla therom. När någott oss emellan i then saken förfaller, vele vij
regulera oss effter Eders Kongliga Majestättz allernådigste ordre nu sidst an-
kåmpne .
Hvadh tillståndet på thenna orten anbelangar, hafver man väntatt, att stän-
derna skulle nu länge sedan hafva kunnatt föreena sigh om ett expedient,
förmedels hvilkett commutatio ratificationum kunde gå gör sigh och executio
pacis lichväl inthet lijda theraf något förfångh, aldenstund the sjelfve hafva så
högdt drifvitt på samma uthvexlingh och i förståne tyckt, att nebenrecessen
skulle kunna giöras och försäkra executionen i sin rätta gång. Män the hafva
alt ifron den 27. passato varit i deliberation theröfver och, så mychitt man
förnimmer, inthet än kunnatt finna någott expedient, theruthi alle kunna
kåmma öfvereens, eij heller ifron then tijden oss per deputationen låtitt besö-
kia . Då snart våre och greve Servientz schrifftelige declarationes om commu-
tationens hinder vore uthgifne, gjorde the keijserlige och een proposition till
ständerna, thermädh the fuller icke kunde beskylla, att chronornes postula-
tum vore obilligdt och ofunderat, uthan alt för skarpt och strängt effter pac-
ternes bokstaff, ther man vijd närvarande sakers beskaffenheet holler dicta-
men rectae rationis och bonam fidem, som littera A thet mädh mehra uthvij-
ser . När ständerna lichväl thenna, the keijserlige, påminnelse oachtatt, trädde
till deliberationes öfver nebenrecessen, förmedels hvilken the tänkte uthtryk-
kia the orsaker, som bevekte conventen att uthvexla ratificationerne och att
samma uthvexlingh inthet skulle praejudicera executionen i the andra styk-
kerne , lade the keijserlige sigh theruthi och afrådde ständerna från samma
förehafvande, lijkesom hadhe thet inthet på sigh, togo myckin tid mäd opsät-
tandett och gåfvo chronorne praetext, att desto längre plåga ständerne mäd
inquarteringen, theraf satisfactio militiae blefve svårare och nästan ogörlig.
The, caesareani, hade ingen potestet, till att ingå och oprätta någon flere re-
cesser . Sedan instrumentet är vordet underschrifvitt och Keijsarnes ratificatio
inkommen, vore theras fullmacht casserat. Om ständerne hade på sin sijda
annan fullmacht, måtto the theri giöra, hvadh the funno för gått .
Ständerne och enkannerlig the evangelische hafva repraesenterat theremot,
att thet inthet vore någon ny obligation, uthan allenast een declaration öfver
articulo executionis i thet styckett man nu vill gå therifrån. The keijserlige
sjelfve hafva högdt pousserat och rådt till commutationem ratificationum.
Ständerne gör thetsamma, men finna dett uthvexlingen inthet kan säkert skie
uthan nogon förklaring, huruvijda och till hvad ända man vijker i thetta fal-
lett ifron instrumentet. The behöfde ingen stor tijd ock skulle fast mehre be-
fordra än hindra sjelfve executionem tractatus. Omsijder när ständerne sågo
sigh inthet kunna få the keijserlige, till att consentera till een sådan nebenre-
cess , hafve the rådlagdt och begynet tänkia på, hurusom the förmedelst ett
revers skulle förvissa chronornes legationer om excecutionens operturberlige
gång, efftersom och till then ändan ett är vordett opsatt af directorio Mogun-
tino , som littera B dess innehåld mäd mehra uthtrycker. Thetsamma hafva
evangelici strax ogillatt och så theraf, som the keijserlige procedere begynt,
hålla theras intention och förhafvandhe misstänkt, som ginge the om mäd, att
hindra restitutionem statuum ex capite amnestiae et gravaminum. Ständerne
hafva i förleden vecka varit mäst hvar dagh theröfver tillsammans och gjordt
åthskillige projecter, men inthet kunnatt blifva eense, uthan nästan hvar gång
skildz mäd ovillja från hvarandra.
Caesareani vore alla fyra then 3. huius här och påminte, det ratificationerne
voro in loco; dagen, som the borde commuteras, förfluttin, oss hafva tesmog-
nerat vara villige thertill, men nu haffta på ett nebenrecess, som ständerne
hafva velat hafft. The kunde inthet förstå thertill, effter the inthet hafva man-
data . Theras fullmacht vore exspirerat. Eij heller stodo i theras macht, att
obligera sigh till att lengie töfva här, effter theras allernådigste herre måtte
behaga, att fodra them alle eller några mäd thet första härifron. Keijsarn hade
gjordt och fullbordat alt hvadh han, ikrafft af instrumento pacis, bör praes-
tera . Thet som änn resterar, eenkannerlig quoad restitutionem ex capite am-
nestiae et gravaminum, stööter och stannar deels hoos executorerne, dels
them, som skole något restituera. Tijden, som ständerne ändteligen ville hafva
och på theras trägne anhållande sattes till ratificationernes inlefvereringh,
hafver varit alt för knapp och kårt för så månge sakers fulkomlige praesta-
tion . Thet feelas förmodeligh inthet på opsåttett och villjan hoos then eene
eller andra. Hvadhsom änn finnes orichtigt och inthet vore restituerat, kan
äfvensåvähl skiee efter som förr commutationen.
Ständerne berätta, det the nu hafve funnitt meddel och uthvägar att, moot det
soldatesquen skall afdankas, bringa ihoop de 18 tunnor guld, som the hafva
låfvatt till första terminen. Förthenskull höllo the an, att å Eders Kongliga
Majestättz sijda vij inthet ville stärkia ständerne moot, uthan fast mehra pous-
sera till commutationem.
Thet blef them keijserlige therpå svaratt, dett vij vehl viste oss påminna, både
om tijden och vår tillseijelse. Thenne hafver altidh varit conditionerat och
derhänn stelt, att vij vore färdige att uthgifva och anamma ratificationerne,
såframpt thet, som mäd rätta bör förgå, är fullbordatt effter pacterne eller vij
förvissadhe om ett expedient i saken, som försäkrar oss, att alt thet öfrige
skall kunna förrättas effter commutationen. Nebenrecessen vore först kåm-
min i förslagh af stenderna. Om then inthet fins practicerligh, så kunde ett
annatt meddel opsettas. The, som någott böre restituera, må nu inthet skjuta
på att tijden faller them knapp. The hafva hafft icke allenast 2 måner emellan
conclusam pacem et tempus praesentandi ratificationes, uthan och nu snart 3
veckur theröfver. Om villjen är hoos them och intentionen, så hadhe the ful-
ler kunnatt kåmma thertill, hafvandes nu i några åhr hafft kundskap, men
eenkannerlig sedan emellan oss och the keijserlige blef reda in Augusto rich-
tigdt , hvad the effter pacterne borde giöra och effterkåmma. Thet procedere,
som höller i Aussburg, gafvo klarligen att förstå, det the ther sättia sigh
emoot slutett mäd opsåt och berådde mode. Churbeyern, hafvandes therinne
sin guarnison, kunde fuller secundera them, som skole restitueras, om han
hade hugh thertill. Vij ville inthet sättia misstroo till Keijsarn och the conte-
stationer , som å Hennes Kongliga Majestättz the gjordhe. Män thet kunde
man lichvehl inthet fördölja för them, det theras proposition, som the nyligen
hafva gjordt till standerne, synes villa vijsa någott annatt, ithet the något vi-
drigdt uthtyda vår declaration, som vore hon alt för stricte effter bokstafven.
Här vore inthet quaestio om ett ord eller tu, eij heller är sensus instrumenti
mörk. Thet vore alt klart att gå effter, och synnes inthet feela änn villjan. Och
effter then bör vara och lämpas effter publica pacta, som hereffter skole hållas
och achtas pro pragmatica sanctione, höllo man i thet fallett vara dictamen
rectae rationis, att the keijserlige och alla, som interessera, gjorde sitt till att
alt blefve rättatt på then foot thet böör kåmma och stå.
Caesareani invände, att the hafva thet proponerat på Keijsarns befalning, i
meening att befordra alla saker och enkannerlig att örkia på standerne. The
sågo fuller, att een part ginge sjelfvilljandes om mäd opskåf. Thet kunde
hända, att, om Keijsarn blefve behörligen besökt af ständerne, torde han änn
vijdare göra till executionens befordran, hvadsom någonsin kan skie. Och
uthan tvifvel kåmmer thet af them, the keijserlige, att ständerne hafva nu fått
ett förslagh, att skrifva till Keijsarn, efftersom Eders Kongliga Majestätt tä-
ches allernådigst förnimma af littera C och D, på hvadh sätt the evangelische
skola hafva samma schrifvelser till Keijsaren projecteratt och restituendos in
specie opsatt i een arctiori modo exequendi. Catholici skola hafva åthskillige
invändingar theremot, så att begge religionsförvanterne äre igår förmiddagen
theröfver råkade hårdt ihoop. Huru thet nu aflööper och the sigh kunna
enteligen förlijka, thet måste vij afvänta.
Man förnimmer af här flygande discourser, det de catholische nu fatta större
modh och håpp, att giöra sijne saker bättre, än the förr hafva hafft och sigh
kunnatt innbilla. Nuntius Papae, som här ligger, är uthan tvifvell een god
rodt thertill. Hans protestation moot thet, som slutitt är, vijsar nogsampt
hans mening. Thet seijes och, att Påven låter i Wien negotiera och drifva, att
Keijsåren måtte vijd närvarande constitution af alla saker in Europa taga ec-
clesiae Romanae interesse i acht, och inthet tvinga the catholische till ett så
obilligdt accord och therpå grundade restitution. Kan hända att Spaniens
mood och håpp, att hereffter kåmma bättre till rätta mäd Frankrijkett, sampt
thet närvarande misförstånd i samma kongerijkett. Jemvehl the tiender nu
lööpa om Cosakernes tillfridzställande i Pålandh och Tyscha soldatesquens
sampt andres tesmognerade höghe trängtan effter friden, gifva och inbilla
them påvische sådana tankar.
Then Beyersche skall hafva sagdt, det dhe fuller ville kåmma till rätta, om the
man först kunde bringe the Svensche till att afdanka sitt folk. Vij vela nu
venta, hvadh stenderne finna för uthväg och meddell i ofvanbemälte commu-
tationssaak . Härtill hafva vij inthet annors och mindre kunnatt giöra, än på-
minna och drifva på de sakers fullkombligen execution, som för commutatio-
nen , effter instrumenti klara innehåldh, böre vara fullgjorde 1., effter sådant
är instrumento lijkmätigt och 2. man nogsampt kunde see och märkia, det
caesarei och catholici hade något i sinnett och vill tillbjuda någott, som föga
skulle doga.
Gennerini hafver berättatt effter her Contarenis ordh, det chronan Sverige
hade orsak, att see sigh vähl före i thenna saken. Om icke, sadhe han, then
Svensche starke secoursen hadhe i förledne sommar kåmmitt åth och een deel
af Prag näst tillförende blifvitt förloratt, sampt Bavvarus fådtt någon anstööt,
hadhe the keijserlige i höstas inthet condescenderat i slutett. Thet the då
gjorde tvungne, skulle the nu, om tillfället sigh öppas, lätteligen nappa igen.
Män måtte inthet låta sigh af een lithen halsstijfheet irra och draga från een
god intention, uthan mäd samma försichtigheet och resolution exequera och
chröna verkett, som theet af Eders Kongliga Majestätt härtill vore fördt och
till slutett bracht.
Sådana påminnelser ställa vij fuller till sin hörige ort, män achta 3. vara thet
mästa, att her generalissimi Forstlige Durchlaucht hafver några gånger, som
nyligen genom praesidenten Erschein effter bijlagen under E låtitt hoos oss
påminna, det vij inthet måtte förhasta oss mäd commutationen, hvilkett fuller
till een deel nu skie för the saker, som böre praesteras ante commutationem,
och lichvel än stå tillbakar. Men thet kan och hända, att högbemälte Hans
Furstlige Durchlaucht seer 4. på närvarande vintertijden och then olegenheet
nu är, att föra öfver folkett, som frambättre emot våren kan bättre skie. Jem-
vehl kan man då tilläfventyrs 5. få see af thet Pålnische vesendet, hvadh man
af militien behöfver eller inthet, effter secreterarn Cantherstein schrifver hijt
uhr Warnemunde, det tractaten tyckes skola anställas i Lubech in Aprili eller
Martio, och att thet vore att önska, det executio här något drögdes inmoot
then tijden, som extractet af hans bref under littera F thet mädh mehra gifver
tillkänna.
Thet äre the rationes, som vij hafve på then eena sijdan. Om nu ständerna
lichvel blifva eense, och vij see oss någott så när kunna gå säkert i then saken,
som oss härtill hafva stått i vägen och Eders Kongliga Majestättz interesse in
particulari allena beröra, varandes ändå någon strijdh om restitutione ex
capite amnestiae et gravaminum, är hoos oss kåmmitt i consideration, om vij
icke, såframpt alla andra förslagne meddell vele difficulteras, måtte på sid-
stone förstå till commutationen, doch så att vij oss först skriffteligen förklara,
det vij inthet vele eller kunna consentera till platzernes restitution och mili-
tiens afdankning, förän restitutio ex capite amnestiae et gravaminum vore
skiedd och chronorne sampt ständerne ett nöije gjordt i thee saker, som man
mädh rätta hafver effter instrumenti tenor att praetendera på.
In summa, såsom vij vetta Eders Kongliga Majestättz allernådigste villja och
ther hoos kunne efftertänkia, det Eders Kongliga Majestätt nu under varande
rikzdagh gerna skulle vara förvissatt om thenne tractatens endskap, altså vele
vij göra vår flijt, att menagera alt effter Eders Kongliga Majestättz ordres och
interesse sampt sjelfve sakernes och tijdernes tillåtelse, såvijda vij thet kunna
och förmå.
Här kåmma som åfftast klaghmål in hoos oss öfver the reformerades hårda
procedere mäd våre religionsförvanter, enkannerlig uhr Churbrandeburgz ge-
biet i the Clevische länderne, såsom i desse dagar uhr staden Cleven, jemvehl
och uhr staden Bremen. Hurusom the reformerade på både orther på det
skarpeste (värre och icke bättre än papisterne thet pläga giöra ther the råda)
förfara mädh the våra på ett och annatt sätt. Thet är then tack the nu gifva för
dett, att the förmedelss thetta slutett blifva capaces pacis publicae, thet the alt
härtill hafva stått effter och inthet kunnatt nåå. Vij vele tillsee, huru man
sådant behörligen moot them, som så giöra, ihugkomme och effter all möje-
ligheet och sjelfve billigheeten räckia våra religionsförvanter händerna. Om
Eders Kongliga Majestätt allernådigst behagade, att röra härom någott emot
then Churbrandeburgische och then Hessen-Casselsche residenterne, skulle
thet uthan all tvifvel hjelpa mychett. Icke att här är något nyligen inkåmmit
om Hessen-Cassell i slijkt fall, uthan att kåmma them till att verna sijna brö-
der från sådant förehafvande.
Sedan vij någre resor hadhe försökt hoos ständerne, att skaffa fru landtgref-
vinnans Förstlige Nåde the 100 000 Rijksdaler och ther funnitt een så stor
vidrigheet, att the och lådes tvijka, om the skulle kunna beståå och försäkra
hogbemälte Hennes Furstliga Nåde om the 100 000 Rijkzdaler, som hon nu
advancerer och bör tagas igen af förste Rijkzcontributionerne, som Hessen-
Casselsche landet skall gifva uth, så hafve på Eders Kongliga Majestättz aller-
nådigste ordre vij för några dagar therom schrifvitt till her generalissimi
Furstlige Durchlaucht och till hogbemälte Hans Furstlige Durchlaucht bättre
effterrättelse om Eders Kongliga Majestättz resolution i thenna saken sendt
ett extract af samma Eders Kongliga Majestättz schrifvelse i vårt bref.
I tractatu Gallo-Hispanico är allt stilla. Then courieren, som the sålänge
hafva talt om och ventatt uthur Spanien, skall nu vara ankåmmin till Brussell.
Om han bär fridzconditioner eller annatt, thet måste nu snart blifva kun-
nigt .
A: 17–20’ Die kaiserlichen an die reichsständischen Gesandten. Münster [1648 Dezember 25]/
1649 Januar 4
21–23 Zusicherungen der Reichsstände wegen der vor Austausch der Ratifikationen zu
erfüllenden Bedingungen. Münster 1648 Dezember 31/1649 Januar 10
24–26 Die Gesandten der Reichsstände an Kaiser Ferdinand III. Münster 1649
Januar ***