[p. 461] [scan. 517]

1

–/ 251 / [ 260 ]

Salvius an Königin Christina

3

Münster 1647 Juni 6/16

40

Vgl. Odhner S. 240.

4

Eigenhändige Ausfertigung: DG, A I 1, Legat . [ 6 ] fol. 984–985; Eingangsvermerk Stockholm

5

1647 Juni 24/Juli 4.

6

Unzufriedenheit mit der Instruktion betr. satisfactio militum. Franzosen wenig friedensbereit.

7

Subsidien. Kaiserliche Friedensbereitschaft. Satisfactio militum: Haltung von Kaiser und Reich;

8

Kritik an Erskeins hohen Forderungen; finanzielle Lage im Reich; Zurückweisung der Forderungen

9

des Militärs; Gegenvorschlag der Monatssoldbasis. Mangelnde französische Friedensbereitschaft

10

und deren Gefahren für Schweden, Bitte um Instruktion in dieser Angelegenheit.

11

Sidst berättade E. K. M:t jagh i underdånigheet huruledes h. Erskein blef

12

medh een tunna guld till armeens behoff affärdad. Vij hade fuller högeligen

13

önskat och förväntat at han skulle hafva bracht nogon viss resolution uhr

14

Sverige om militiens contentament, eftersom vij hafve nu så länge therom

15

varit förtröstade. Men så hafver han föga annat här haft göra än begärt

16

information af oss therom och ahnhollat hoos migh om peningar. Hade man

17

thet vetat för ett halft åhr sedan, så skulle, näst Gudz hjelp, friden nu hafva

18

varit richtigh. Hvadh nu skee kan, thet står hoos Gudh och tijden. Campag-

19

nien är nu ahngången, dervidh tractater gemeenligen stahna pläge. Franso-

20

serne holles i gemeen icke vara beredde til friden. Theres armee går nu

21

öffver Rheinströmen uhr Tyskland åt Flandern.

22

Om subsidierne säija the sigh fuller vele skrifva till hoffvet, men heelt frigide.

23

The kaijserische ervijse sigh ijfrige at sluta friden, och hafve vij inthet stort

24

som oss hindrar, uthan allenast militiens contente. Den hafver Kaijsaren

25

och Röm. rijket bevilljat, såvida den endrägeligh kan vara. Hade thet nogot

26

nähr mott blifva vidh feltmarskalkens greef Torstenssons förslagh, så hade

27

man nogorlunda kunnat hoppats at komma thermedh till ända. Her Er-

28

skein slår före att officererne moste beholla alla för dette undfångne donatio-

29

ner , sedan alla commenderii i Röm. rijket och theröffver etthundrade och

30

sechstijo tunnor guld i rijksdaler. Thet vore till önskande at sådane förslagh

31

vore practicerlige; thet skulle ingen heller see än vij, och var〈a〉 vij all

32

mensemöijeligh flijt ahnvändandes at bringa bemelte contentament thet

33

högsta som nogonsinn skee kan. Men om han hafver ordre at stå theropå,

34

så holler heela conventen thet vara ett medel at uthsla friden. Ingen holler

35

så monga peningar finnas i heela rijket, chur- och förstar förpanta thers

36

bästa ämpter at få peningar til theres nödtorftige underhold, adelen är uth-

37

märgladh , bonden hafver föga mehr än blotta lijfvet, och efter städerne

38

hafve föga commercier haft nu snart i 30 åhr, så kan man lätteligen tänckia

39

at fhå borgare hafva nogot synnerligen capital igen. Icke desto mindre

[p. 462] [scan. 518]

1

hoppas man at all[e] skola till thet yttersta gripa sigh ahn at en gång för

2

alla slippa thette älende krijghet. Men at gå efter ofvanbe:te förslagh är

3

heelt omöijeligh, och ther generalitet skulle theropå bestå muncklas under

4

ständerne besvärlige resolutioner. Vij befinne all E. K. M:ts force häruthe

5

vara så monge regimenter och compagnier som innelagda liste förmäler.

6

Therefter hafva vij låtet öffvercommissarien Brandt göra tvenne förslagh,

7

ett efter completta regimenter, thet andra nogot mindre, och alt räknat

8

efter en monadsold. Medan nu afdankningar skee gemeenligen medh två

9

eller tree monadsoldh, så varder E. K. M:t allernådigst theraf dömandes

10

hvadh summan vil blifva. Vij skole fuller alt drifva till thet högsta, men

11

gifve Gudh at vij man fingo nogot nätt 40 tunnor guld.

12

Vij nödgas nu holla tractaten oppe, till thes h. Erskein kommer från ar-

13

meen . Han är först i går reest ifrån Ossnabrugge. Vij hoppas lijkväl görat

14

medh sådant maneer at odium protractionis icke må synas vara hoos oss.

15

Galli synas icke aldeles så ijfrige nu till friden som i höstas och vintras. Om

16

thet skeer du bon escient eller simulate varder man snart förnimmande.

17

På fall at the skulle vela trainera krijget är oss höghst nödigt at veta E. K.

18

M:tz meening, hvadh vij skole göra, sluta eller eij? Bättre conditiones pacis

19

hafve vij fuller inthet at hoppas, uthan mehr at fruchta nogon stoor för-

20

andring in peius! Drager Gallia sijn vapn och subsidier från oss, så äre ock

21

E. K. M:t oobligeradh. Melander skrifves vara m/30 man starck, Sparren i

22

Westphalen 5000, thertill väntes Lamboy uhr Niederland. Och är Beier-

23

furstens armistitium inthet säkert at förlåta sigh opå; han skrifves värfva 18

24

nya regimenter. Derföre vore friden bäst. Hvadh nu vidare passerar, berätte

25

vij underdånigst efter handen.

26

H. Erskein berättade migh at E. K. M:t hafver i den honom tillsända

27

instruction befalt honom, när pennigar feelas, draga vechslar på migh.

28

Jagh stickar till dato i 216000 rd:rs gäld. Drager han på migh mehra, förän

29

detta blifver betalt, så ligger crediten heelt omkull. Thet beder jagh ödmju-

30

keligen at E. K. M:t täckes allernådigst ihugkomma.

Beilagen zu DG, A I 1, Legat . [ 6 ]: