Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
124. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1647 Januar 25/Februar 4

14
–/ 124 / [ 139 ] / [ 140 ]

15

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


16
Osnabrück 1647 Januar 25/Februar 4

40
Vgl. Lundgren S. 269; Odhner S. 212; UuA V S. 107f.

17
Ausfertigung: DG, A I 1 , Legat . [ 6 ] fol. 57–66’; Eingangsvermerk Stockholm 1647 Februar 21/
18
März 3.

19
Tenor des Schreibens: d’Avaux’ Vermittlung in der Pommernfrage: [1] (23. Januar st. n .)
20
Unterredung mit d’Avaux über kurbrandenburgische Vorschläge; Forderung nach ganz Pommern;
21
Entschädigung Brandenburgs. [2] (22. und 23. Januar) Unterredung mit den niederländischen
22
Gesandten über Pommern. [3] (24. Januar) Unterredung mit d’Avaux: Brandenburg lehnt
23
Abtretung ganz Pommerns ab; französisch-niederländische Gegensätze; niederländisch-brandenbur-
24
gische Zusammenarbeit; Entschädigung Brandenburgs. [4] (26. Januar) Unterredung Salvius’ mit
25
Trauttmansdorff über Pommern: die Kaiserlichen, der Kurfürstenrat und eine Reihe Reichsstände
26
raten zu Nachgiebigkeit gegenüber Brandenburg. [5] Fortsetzung der Wiedergabe der Unterredung
27
mit d’Avaux vom 24. Januar (vgl. [3]): Pommern: d’Avaux befürwortet Nachgiebigkeit.
28
[6] (24. Januar) Neues schwedisches Ultimatum an Brandenburg. [7] (26. und 27. Januar)
29
Brandenburgische Antwort und schwedische Erklärung hierauf. [8] (27. Januar) Unterredung mit
30
d’Avaux über die jüngste brandenburgische Erklärung zur Pommernfrage: Schweden über branden-
31
burgische Antwort enttäuscht; verhärtete Haltung; Gollnow, Pyritz, Kolbatz, Bm. Kammin,
32
Donationen. [9] (28. Januar) Erneute Unterredung mit d’Avaux: Argumente zu Kammin,
33
Gollnow, Pyritz, Kolbatz, Großes Haff, Dievenow, Donationen. [10] (29. Januar) Forderung
34
nach ganz Pommern; Unterredung zwischen Volmar und den brandenburgischen Gesandten sowie
35
diesen und d’Avaux. [11] Unterredung mit d’Avaux: Erfolg seiner Vermittlungsbemühungen –
36
Gollnow; Pyritz; Kolbatz; Kammin; Donationen; satisfactio militum. [12] (22. und 24. Januar)
37
Schriftstücke betr. die Vereinbarungen zwischen d’Avaux und den schwedischen Gesandten; deren
38
Abneigung gegen Partikularverhandlungen mit Brandenburg. [13] (24. Januar) Kollation der
39
schwedischen und brandenburgischen Entwürfe: Gebiete am östlichen Oderufer; Kammin; Cessions-

[p. 230] [scan. 286]


1
brief ; titulus Stettin; sessio in conventibus imperii et circuli; Alternation auf den Reichstagen;
2
Donationen; Reversalien; libera subditorum Pomeranicorum emigratio. [14] (24. Januar) Diffe-
3
renzen mit d’Avaux wegen Unterzeichnung der Vereinbarungen. [15] Visite Volmars bei Joban
4
Oxenstierna und Kranes bei Salvius wegen Gravamina. [16] Visite Wittgensteins und Frombolds:
5
Neuburger Frage; Partikularverhandlungen; Definition der domus Brandenburgica; Entschädigung
6
Brandenburgs, daraus resultierende Konflikte. [17] Unterredung mit den pommerschen und Stral-
7
sunder Gesandten.

8
Ederss Kongl:e Maij:tt täckes allernådigst förnimma af thenne ringa rapport
9
hvadh som vij i Nr. 121 för dee då allegerade orsaker månde sättia tilbakar,
10
jämväll hvadh här är i thesse nästförledne dagar, sedan Nr. 108 kom den
11
19 [ 19./29. Januar 1647 ] hijt, passerat.

12
[ 1 ] Sedan vij den 11 huius [ 11./21. Januar ] hade i underdånigheet gifvit
13
Eders Kongl:e Maij:tt part om thet som veekun tillförende var här på
14
tractaten föreluppit och then 12 handfåt Nr. 98, trädde vij ihoop medh
15
d’Avaux at säijan vår meeningh om the Churbrandenburgiskes förslagh,
16
som d’Avaux oss brachte then 9 [ 9./19. Januar ] och vij den 11 huius [ 11./21.
17
Januar ] månde insända

35
Zu den in diesem Schreiben genannten Verhandlungen um Pommern vgl. Lundgren S. 269
36
(betr. brandenburgische Relation vom 18./28. Januar und 25. Januar/4. Februar); Odhner
37
S. 208f. (brandenburgische Antwort auf die schwedischen Forderungen vom 14./24. Januar,
38
Osnabrück, den 16./26. Januar); UuA IV S. 494–508 (Relation der brandenburgischen Gesandten
39
vom 13./23. Januar – betr. die Ereignisse ab 12./22. Januar); UuA IV S. 508f. (Resolution
40
des Kf. von Brandenburg vom 20./30. Januar); UuA S. 510f. (Schreiben Wittgensteins an den
41
Kf. von Brandenburg vom 17./27. Januar); UuA S. 512–522 (Relation der brandenburgischen
42
Gesandten vom 18./28. Januar); UuA IV S. 522 (Fromhold an Burgsdorf vom 18./28. Januar);
43
UuA IV S. 523f. (Relation der brandenburgischen Gesandten vom 20./30. Januar); UuA VI
44
S. 526–532 (Relation der brandenburgischen Gesandten vom 25. Januar/4. Februar); Breucker
45
S. 82–85.
. Till mehra efterrättelsse lägges än een copia theraf
18
här hoos under lit. A. Och var vår declaration theröfver först in genere att
19
churfursten hade sjelf medh sin resolution, gifvin åth thet churfurstl:e
20
collegiumet medh Plettenberg, förkastat priorem partem alternativae, oss
21
och förthenskuldh hafva revocerat thensamma, så at then inthet vore mehr
22
in integro och vidh thet lag som han proponerades den 9 och 25 novembris
23
[ 9./19. November und 25. November/5. Dezember 1646 ] i propositionen och
24
brefvet till legationem Gallicam

46
Vgl. [ Nr. 57 ] .
. Thet vore och bätre at then blefve til-
25
bakar och att churfursten fattade resolution till at gifva sin consens till heela
26
Pommeren. Thet skulle förtaga the difficulteter som af deelningen ound-
27
vijkeligen lära föllja och theremot frögda landständerne i Pommeren, som
28
allrahälst äre och blifva ihoop under een öffverheet. Churfursten kunde och
29
vidh een sådan resolution få bätre lägenheet at sjelf slå före, stå efter och
30
nyttja chronornes adsistence till itt gott vederlag. Vij kunde och inthet
31
annars see och märkia än at the churfurstl:e syfta therhän, ty först sättia
32
the fuller i sitt förslagh at the acceptera och eligera priorem partem alter-
33
nativae efter then tenor som vårt breef innehåller, men i sine discurser skole

[p. 231] [scan. 287]


1
the, så emot Holländerne som andre, låtha sigh märkia at the villja hafva
2
Oderen för termino, och altså skära Griffenhagen, Wildenbruch och Bahn

42
Bahn, Stadt südöstlich Greifenhagen am Langen See.

3
ifrå Förpommeren, jämväll behållo the andre af Hinderpommeren begärte
4
stycker. Ther nämpnes icke häller något om Eders Kongl:e Maij:tts ex-
5
spectance och simultanea investitura till the ohrter som churfursten vill
6
hafva igen sampt aequivalentet och annat mehr, hvilka punchter, efter the
7
i thetta förslaget uthlåtes, och äre lickväll klarligen införde och at förstå
8
uhr propositionen af den 9 [ 9./19. November 1646 ] och vårt breef af den
9
25 novembris [ 25. November 15. Dezember 1646 ] . Så kunde vij inthet annars
10
döma än at the churfurstl:e skatta priorem partem alternativae ogörlig och
11
förthenskuldh gå thermedh om at cedera heela Pommeren moot itt gott
12
vederlagh. När man och besågo och skodade partes aequivalentis, som the
13
churfl:e oftabem:e project föreslå, gofve the och samma tankar om chur-
14
fursten . Thet syntes lijkt at han hafver lust till alla the öhrter som gessand-
15
terne nämpna till vederlagh, efter the liggia väll och uth medh churfurstens
16
andra länder och äre thertill medh för inkompsternes skuldh af godh con-
17
sideration . Och efter the alle ihoop vore disproportionerade emot För-
18
pommeren och förthenskuldh svåra at bekomma, så kunde vij inthet annars
19
tro än at the omsijder gifva efter heela Pommeren och hålla sigh vidh
20
vederlaget.

21
The andra conditiones synes dicis caussa vara thervidh hängde och införde,
22
efter the mäste parten höra till articulos generales in instrumento. Then
23
1), 4) och 5) angår commerciepunchten och få sin richtigheet när then
24
blifver affattat och sluttin. Then hafver och i lijka måtto sitt ägit rum och
25
angår icke allenast churfurstens, uthan andre ständers och the keijsl:e ohrter
26
som vidh sluthet af tractaten hafva Eders Kongl:e Maij:tts guarnison.
27
Hvadh theri blifver accorderat, thet går then eene såväll som then andre an.

28
Then 3:dje om commendierne måtte the explicera. Eders Kongl:e Maij:tts
29
donationer i Hinderpommeren kunde vij inthet ophäfva, som the i then
30
6:te punchten begärte, eij heller bortgifva restantien af contributionen.

31
Om quota solutionis för Eders Kongl:e Maij:tts militie, hvem som kunde
32
skonas eller eij, måtte Keijssaren och ständerne sigh emellan förlijkas.

33
In summa, vij sade at ofvanbem:e conditioner vore inthet af så stoor impor-
34
tance som alternativa och aequivalentet.

35
Effter vij nu inthet mehra ville vara bundne till alternativam, churfursten
36
hade och både tillförende och, som oss var berättat, än betänckiande at taga
37
vidh priorem eius partem simpliciter, så recommenderade vij d’Avaux saken
38
therhän at disponera the Brandenburgiske till at cedera heela Pommeren
39
cum consensu.

40
Han sade sigh thet reeda hafva gjordt medh sådan ijfver som vore han Eders
41
Kongl:e Maij:tts minister, hafvandes medh alle tjenlige motiver then saken

[p. 232] [scan. 288]


1
remonstrerat för grefven af Wittgenstein och Fromholt, men fann at the
2
icke eens ville höra theraf. Icke desto mindre tog han på sigh at försökiat
3
ändå een gångh. Thetta skedde den 13 huius [ 13./23. Januar ].

4
[ 2 ] Samma dagen reeste the Holländske härifrå till Munster igen

41
Vgl. Breucker S. 82; UuA IV S. 494–508 (unter dem Datum: 13. Januar, abends).
. Den
5
12 [ 12./22. Januar ] vore the hoos oss och vij den 13 [ 13./23. Januar ] hoos
6
them at bjuda hvarannan fahrväll. Moot oss talte the om thenne inthet
7
annars än in terminis recommendandi, ståendes lickväll therpå at Oderen
8
måtte blifva terminus emellan Eders Kongl:e Maij:tts och churfurstens
9
gebieth efter duc de Longuevilles och hans collegers förslagh och gjorde
10
förtröstning emot the Churbrandenburgiske, hvarpå vij them medh alle
11
skääll och tjenlige rationibus mötte, så at the och syntes vara någorlunda
12
thermedh till fridz. Men the hafva sigh låtit höra här emot them Hessiske
13
som ressenterade the och togo illa op at vij icke hafva vellat strax deferera
14
them i theras recommendation. Duc de Longueville skreef hijt uhr Munster
15
till d’Avaux at the Holländske äre bittre theröfver och, som hans ordh i
16
brefvet lyda, mortifies.

17
[ 3 ] D’Avaux bringade oss then 14 huius [ 14./24. Januar ] svar, sade dät han
18
fann ingen disposition hoos dem Churbrandenburgiske at cedera heela
19
Pommeren cum consensu, bedjandes vij ville vijdare förskona honom medh
20
then saken. Han gaf skullan på the Holländske, hvilka, meenandes att the nu
21
hafva arbitrium mundi och kunde styra the keijsl:e och Spagniske efter sin
22
tööm, styfva thenne saken på alla sätt

42
Zum gespannten französisch-niederländischen Verhältnis vgl. Dickmann S. 302–304, 440–443.
. Vij måtte taga een varnagell af Gene-
23
ralstaternes procedere med Frankrijke. The skulle hafva lijtet betänckiande
24
at tillskynda andra något, hälst ther the tyckia sigh hafva interesse uthi,
25
efter the hafva bevijst Frankrijke itt så oförsvarliget stycke i tractaten, som
26
är samma republiques icke allenast benefacteur, uthan så till säijandes crea-
27
teur . Föruthan dätt att plenipotentiarii som äre i Munster ijdka och pläga
28
heemligh communication medh the Spagniske, så hafva och theras princi-
29
paler , Generalstaterne, admitterat och in pleno hördt Castel Rodoriges uth-
30
skickade

43
Gemeint ist Bruns Reise in die Niederlande; vgl. Dickmann S. 440; Nég. secr. IV S. 258–292.
praesente legato Regis Christianissimi, comite Serviento, uthaf
31
hvilket alt han då dömbde dät Generalstaterne gå om medh at formaliter
32
slutha och sedan justificera sin i Munster begångne act medh något publico
33
scripto, fijkiandes och skyndandes till sluthet medh Spagnien efter the appre-
34
hendera och befahra chronornes lycklige progresser och närmare nalkande
35
naborskap. Han läste för oss itt cardinal Mazarinis breef och memorial, ther
36
han recommenderar them Frantzöske fullmächtige att remonstrera oss när-
37
varand [e] concurrence af alle saker, eenkannerligh at princessinnan af
38
Uranien nu lijkasom gouvernerar sin herre, princen, och dess creaturer,
39
som äre månge och i then Staten mächtige, sökiandes på alla vägar at
40
engagera Generalstaterne i sin mågz, churfurstens af Brandenburgz, saak at

[p. 233] [scan. 289]


1
mainteneran vidh Pommeren. The andre Eders Kongl:e Maij:tts grannar
2
måtte lättelig concurrera thertill medh och förorsaka itt fahrligit väsende

41
Dies entspricht der von Frankreich wiederholt vorgetragenen Meinung, wonach die Gefahr bestehe,
42
daß Schweden von den Niederlanden, Polen und Dänemark eingekreist werde – ein Problem, das
43
sich für Schweden realiter (noch) nicht stellte; vgl. Lorenz S. 14, 53f., 205–208.
.

3
Han bekände fuller at grefven af Trautmanssdorff och hans colleger låtz
4
vara indifferent och unna Eders Kongl:e Maij:tt heela Pommeren medh
5
churfurstens consens, om then är at nå och erhålla. Men han hafver obser-
6
verat therhoos at hvadh the på then eene sijdan gifva efter, thet styfva the
7
på then andra uthi aequivalentet, i thet the svärja om alt thet heeligt är dät
8
churfursten, han må gifva Pommeren heelt eller halfft, inthet får mehr igen
9
än Halberstadt och Magdeburg.

10
[ 4 ] Moot migh, Salvium, sade Trautmanssdorff den 16 huius [ 16./26. Januar ]
11
dät dee keijsl:e vetta vist at churfursten tager simpliciter vidh primam
12
partem alternativae. Skeer thet, så kunde vij medh inthet foog strängia på
13
heela Pommeren under Keijssarens och imperii garanda. Churfursten hade
14
fuller in antecessum förklarat sigh moot collegium electorale at aldrigh villja
15
sättia Oderen pro termino, men thet var så i hast skeedt och andre clausulae
16
therhoos satte, som synas excusera thetsamma och hålla rem in integro till
17
dess Hans Churfurstl:e Durchl:tt plenipotentiarii kommo. The vore nu här
18
och kunde inthet för een så lijten drögzmåhl få så stoort straff, att theras
19
herre skulle mista heela Pommeren och få inthet therföre igen. Han, grefven,
20
och hans colleger hafva på Keijssarens och imperii vägnar inthet annars
21
lofvat at vella garantera Eder Kongl:e Maij:tt och chronan vidh heela
22
Pommeren än när churfursten slogo priorem partem i vädret och achtade
23
henne inthet. Nu skedde thet inthet, uthan the churfurstl:e stå medh uth-
24
rächte armar och vella acceptera henne. Therföre rådde han at vij ville och
25
låtha blifvat thervidh.

26
Collegium electorale skall och hafva concluderat i Munster att villja main-
27
tenera Eder Kongl:e Maij:tt vidh the stycker som äre in priori parte alter-
28
nativae , men inthet annars.

29
På samma sätt talte och discurserade een och annan af ständernes gessandter,
30
som oss efter handen besökte, tesmoignerandes at the föllo them churfl:e
31
bij och jämrade sigh at res imperii och sjelfva friden blifva för thenne saken
32
tilbakar.

33
[ 5 ] D’Avaux rådde at effter the Brandenburgiske opiniastrera och stå på at
34
Oderen måtte blifva terminus, vij då ville lysa alternativam tredje gången
35
op och sättia them Brandenburgiske två dagar till betänckia. Ville the icke
36
thessförinnan simpliciter et sine exceptione taga emot priorem partem alter-
37
nativae , så vore vij excuserade at han tillijka medh them keijsl:e resolverat
38
och fullmächtig att räckia oss handen på garandan.

39
[ 6 ] Effter vij nu för ofvanbem:e orsaker och een slijk beskaffenheet, ther
40
alle man lågo oss an, inthet annars kunde än åter resolvera till alternativam,

[p. 234] [scan. 290]


1
så puncterade vij någre artikler uth för d’Avauxes skuldh att desto bättre
2
kunna förstå och menagera saken. Thesamma, som och nu gå copialiter här
3
hoos under Lit. B, fick han den 14 huius [ 14./24. Januar ] klockan 9 om
4
aftonen

34
Vgl. Suedica resolutio ultima et peremptorialis in puncto satisfactionis ratione Pomeraniae – vgl.
35
Meiern IV § XII S. 264f. und dazu S. 261f. Meiern gibt an, die schwedischen Postulata
36
seien d’Avaux von Biörenklou am 15./25. Januar überreicht worden; vgl. UuA IV S. 512–522
37
(unter dem 15. Januar); UuA V S. 107f. Vgl. weiterhin Breucker S. 84; Odhner S. 208.
, så at dee Brandenburgiske hade den 15, 16 och 17 [ 15./25., 16./26.
5
und 17./27. Januar ] at betänckia och svara.

6
[ 7 ] Den 16 [ 16./26. Januar ] brachte d’Avaux een annan skrifft ifrå the
7
Brandenburgiske igen

38
Vgl. Breucker S. 85f.; Meiern IV S. 266–270; UuA IV S. 512ff. (unter dem 16. Januar);
39
UuA V S. 107f.
, sådan som Lit C innehåller. Vij, hafvandes reeda
8
uthslagit particulartractaten af the Brandenburgiske och förthenskuldh stoort
9
betänckiande at låtha oss inn i någon skrifftväxling medh them, svarade
10
ungefär efter thet innehållet som notae, tecknade i brädden till nästan hvar
11
puncht, thet med mehra och korteligen uthvijsa, hvilket skedde den 17
12
[ 17./27. Januar ] om morgonen tijdeligen mundteligen emot d’Avaux

40
Vgl. UuA IV S. 516ff. (unter dem 17. Januar); UuA V S. 107f.
.

13
[ 8 ] Samma dagen inemot 8 om aftonen kom han, d’Avaux, igen

41
Vgl. UuA IV S. 526–532 (unter dem 18. Januar).
och
14
berättade at Brandenburgici hade varit hoos honom och altifrå middagen
15
in i qvällen han engagerat i conference medh them öfver ofvanbem:e
16
punchter, hafvandes them efter all sin macht och förståndh repraesenterat
17
våre rationes emot thet eene och andre, hade och fuller något obtinerat,
18
men lickväll inthet altsammans. Summan gick theruth på at the churfurstl:e
19
lämpa sigh uthi alt som man kan bevijsa vara infattat i propositionen af then
20
9 [ 9./19. November 1646 ] och vårt breef till legationem Gallicam af den
21
25 novembris [ 25. November/5. Dezember 1646 ] . Men hvadh anlanger 1)
22
Gollnou, Piritz

43
Pyritz, Stadt südöstlich Stettin und Greifenhagen, südwestlich Stargard.
och Colbatz och 2) totum littus Oderae Orientale, vore the
23
nova quaedam, inthet tillförenda nämbde, item 3) ius ducis Pomeraniae in
24
episcopatum Caminensem reeda i vårt breef till legationem Gallicam för-
25
gifvit , i thet vij cedera stifftet. 4) Donationes regiae vore fuller begrepne i
26
brefvet, men efter churfursten, ifall the skulle gälla, finge då inthet igen,
27
uthan the cederade öhrter behölles deels af the furstl:e enkierne

44
Es handelt sich weniger um die Versorgung kurfürstlicher Witwen als vor allem um die Versorgung
45
der Witwen der pommerschen Herzöge; vgl. Wehrmann S. 111f. sowie Bär S. 156 Anm. 639.
, deels
28
Eders Kongl:e Maij:tts officerare, så begärte Brandenburgici at vij ville
29
them cassera, the ville theremot lämpa och skicka sigh in determinatione
30
littoris såssom een saak hvilken nu först vore begärat.

31
När vij till thet eene efter thet andra replicerade, och 1) att vij fuller acquies-
32
cerade priori parti alternativae, men inthet efter thet första uthkastet, som
33
nu långe sedan vore dödt, uthan på thet slaget som han nu vore gjordt,

[p. 235] [scan. 291]


1
och förthenskuldh hade Gollnou, Piritz och Colbatz therunder, 2) att then
2
som hafver Grieffenhagen, Piritz, Colbatz, Dam, Stettin och Wollin hade
3
och totum littus, efter ofvanbem:e ohrter råda mäst uth medh stranden, så
4
vore thet postulatum inthet nyt, 3) att stifftet Camin vore inthet simpliciter
5
förgifvit, uthan allenast så mycket som hafver hördt till Hinderpommeren;
6
uthi propositionen af den 9 novembris [ 9./19. November 1646 ] förbehålles
7
Förpommeren medh alle sine pertinentier och per consequens thet som thet
8
hafver hafft och än hafver i stifftet Camin, men i vårt breef förstodes och
9
cederades allenast den deelen som hörer till Hinderpommeren; i lijka måtto
10
och 4) när vij sade att inthet vore at tala om donationernes cassation,
11
begynte d’Avaux något alterera sigh och vrijdat therhän som ville man
12
despectera hans herre och konung sampt legationem Gallicam, i dät vij
13
hade förmedelss vårt breef af den 25 novembris [ 25. November/5. Dezember
14
1646 ] opdragit den Frantzöska ambassaden at drifva saken. När nu chur-
15
fursten vore disponerat at godvilleligen och efter vårt förslagh gifva sin
16
consens, så träda vij uhr våre gjorde förslagh och göra andra nya, ändrandes
17
och bytandes itt och annat, så at conventen inthet kan finna sigh theruthi,
18
märkiandes han inthet annat än at vij med flijt oppehålla värket, deduceran-
19
des thet med någon vehementze och fleere ordh.

20
Vij påminte honom till svar at vij fuller hade skrifvit them Frantzöske
21
plenipotentierade till af den 25 novembris [ 25. November/5. Dezember 1646 ] ,
22
men inthet annars än at the måtte tala medh them keijsl:e och göra ouverture
23
om Eders Kongl:e Maij:tts äntelige och cathegoriske declaration. Att the
24
Frantzöske nu hade gåt längre och förmedelss S:t Romains uthskickande
25
till churfursten vijdare sigh anteen med promesser eller förslagh fördjupat,
26
thet stälte vij till sin ohrt. Vij erkände med taksamheet at the på vår begäran
27
hade saken föredragit hoos them keijserlige. Therpå hade the keijsl:e sändt
28
Plettenberg, och han bracht tilbakar ifrå churfursten itt responsum pure
29
negativum, hvilket alle som thet läsa och rätt döma måste bekänna, ja, the
30
här vistandes churfurstl:e gessandterne sjelfva hafva improberat then theri
31
inrijchte clausulen och gifva skulden på sine ägne, hvilket oss hafver för-
32
orsakat at gå uhr thet förslaget om alternativen, finnandes the keijsl:e och
33
andre att vij hafva foog till at blifva vidh heela Pommeren uthan chur-
34
furstens consens, eftersom icke allenast the här altidh subsisterande keijsl:e
35
gessandterne, uthan och först Wollmar och sedan grefven af Trautmanss-
36
dorff thet hafva confirmerat, varandes medh oss på vägen och beredde at
37
slutha när han, d’Avaux, kom hijt. Nu när vij på hans trägne anhållande,
38
intercessioner och remonstrationer hafver theri stannat och omsijder amore
39
pacis åter öpnat churfursten vägen till alternativam, så trädde hans gessand-
40
ter icke allenast inthet till plenariam et puram omnium partium acceptatio-
41
nem , uthan the ville nappast sättia Oderen pro termino, sökiandes här och

[p. 236] [scan. 292]


1
ther at göra difficulteter. Vij hade på hans, d’Avauxes, begäran at gifva
2
them två dagar till betänckiande undt dem tree, efter the nu innan them
3
inthet hafva sigh cathegorice förklarat, så vore nu till all öfverflödh och
4
för heela världen saken klar och han, d’Avaux, obligerat at på Frankrijkes
5
vägnar gifva oss handen på garandan. När alt vore så oprichtigt procederat
6
och alle man sågo at the churfurstl:e temporisera, så måtte dee som då så
7
högt åstunda friden låtha oss, hvadh Pommeren vidhkommer, gå then vägen
8
och fatta the medlen till Eders Kongl:e Maij:tts staats säkerheet och sluthet
9
af friden som kunde erhållas. Eder Kongl:e Maij:tt kunde nogsampt finna
10
meddell till förlijkningh medh churfursten, så at hans contradiction inthet
11
skulle förorsaka någon breche i universalfriden. Om han på Frankrijkes
12
vägnar icke allenast inthet ville läggia sigh theremot, uthan disponera saken
13
thertill, skulle han finna at vij icke een tijma tänckte dröija, uthan strax in
14
continenti slutha. Eder Kongl:e Maij:tt hafva affattande af priori parte
15
alternativae tagit sigh så när som thet skee kan och Eders Kongl:e Maij:tts
16
ägen och dess allieredes säkerheet thet kan tåla och lijda. Och när man står
17
på at erhålla och stadga thensamma, så äre vij så lijtet at förtänkias eller
18
then saken värd någon reproche, så lijtet som Frankrijke lät medh gode
19
ordh eller för andre respecter skuldh sättia sigh uhr Elssas och från Rheen-
20
strömen .

21
[ 9 ] Den 18 [ 18./28. Januar ] besökte han oss hvarthera à part och hölt lijka-
22
som positum, dät dee churfurstl:e hade gjordt priori parti alternativae efter
23
vårt breef af den 25 novembris [ 25. November/5. Dezember 1646 ] itt nöije,
24
villjandes då i lijka måtto bevijsa 1) at stifftet var heelt och hållit cederat
25
och 2) at postulatum om Gollnou, Piritz och Colbatz sampt östrestranden
26
af Oderen och Friske Haffvet, så och Dipenou var een novitet, som inthet
27
fans hvarken i vår proposition eller brefvet, 3) att Eders Kongl:e Maij:tts
28
donationer, ehuruväll the funnes tecknade i vårt breef, vore lickväll efter
29
all apparence inthet införde at man tänckte bestå på them. Churfursten finge
30
inthet igen om donationes skulle gälla; Frankrijke hade efter itt vanligit
31
bruuk i lijka måtto casserat sine donationer i Elssas; man kunde finna itt
32
bättre och hederligare meddell at förnöija officerarne; thetta hafver stoort
33
nampn för världen och lijtet in recessu. Man gjorde bättre at man såge på
34
soldatescans rätta contentement och låthe thetta fahra, efter donationerne
35
ändå gå uth effter någre åhr.

36
[ 10 ] När vij sågo at dee Churbrandenburgiske inthet ändå, sedan vij hade
37
till öfverflödz satt dem 3 dagar att betänckia sigh, ville här förre, befans
38
för gott at tesmoignera emot them keijsl:e dät vij nu funne oss så mycket
39
mehr exsolverade och löste från alternativan, eftersom jagh, Johan Oxen-
40
stierna , thet och hölt grefven af Trautmanssdorff före then 19 huius [ 19./29.
41
Januar ].

[p. 237] [scan. 293]


1
Han låddes fuller villja då som förr consentera till heela Pommeren, men
2
rådde lickväll at vij ville see på och trachta efter churfurstens consens.

3
Strax som jag var från Trautmanssdorff, hafver Vollmar varit hoos dee
4
Brandenburgiske

41
Vgl. UuA IV S. 526–532 (unter dem 19. Januar, 16 Uhr).
och thesse hoos d’Avaux, besvärandes sigh, the Branden-
5
burgiske , theröfver at vij förhala värket och görat svårt till at få heela
6
Pommeren uthan churfurstens minne.

7
[ 11 ] När vij den 20 [ 20./30. Januar ] vore tillijka hoos d’Avaux, begynte han
8
måla op the fahrligheeter som theraf skulle föllja om Eders Kongl:e Maij:tt
9
skulle villja taga emot Pommeren uthan consens. Så länge churfursten bjuder
10
sigh till förlijkning och funderar thensamma på vår proposition och förslag,
11
så kan hvarken Frankrijke träda i garantie eller någon opartijsk gilla vårt
12
procedere. In summa, vij råkade då i een lång dispute och ordevexling medh
13
honom.

14
Omsijder och sedan han efter itt mödosampt falkande offererade Gollnou,
15
resolverade vij att släppa först Piritz och sedan Colbatz, thet vij lickväll
16
gjorde hvar efter annan och med then condition att the Brandenburgiske
17
inthet skulle difficultera något i the andre öfrige begärte conditionerne

42
Vgl. UuA IV S. 529; UuA V S. 107f.; auch Baltische Studien XIV 2 S. 96ff.
.
18
Om the thet gjorde, ville vij inthet hålla oss till thenne cessionen af tvenne
19
så sköne ämbter. Men thet ville inthet hjelpa hoos d’Avaux.

20
Hvadh stifftet Camin anbelangar, när han hörde at vij stode så hårdt på
21
pertinentierne af Förpommeren som af ålder hafva varit i stifftet

43
Vgl. Spahn S. 45–54; vgl. zur weiteren Geschichte des Bistums Cammin Szczeponik .
slog han
22
före at hvad som biskopen egenteligen tilkommer och plägar kallas stifft,
23
måtte komma till churfurstens behoof, efter vij thet hade cederat och the
24
keijsl:e thet räcknat i churfurstens satisfaction, men capitlet och dess prae-
25
bender måtte blifva som the hafva varit För- och Hinderpommerske, doch
26
lickväll så att Eder Kongl:e Maij:tt skulle hafva ius nominandi och chur-
27
fursten allena ius conferendi them Förpommerske praebenderne åt För-
28
pommeren .

29
I lijka måtto dreeff han och på cassationen af donationerne.

30
Vij remonstrerade honom dät han, d’Avaux, lågo oss nästan allena i vägen
31
och hindrade at få heela Pommeren. Förän han kom, var thet lijkasom
32
gjordt medh them keijsl:e, nu sedan vij till öfverflödh och på hans trägne
33
anhållande hade oss thet billigaste som skee kunde förklarat tridje gången,
34
finna vij at han scrupulerar mehr än the Brandenburgiske sjelfve, eenkanner-
35
lig kom oss främmande före at han ville vara emot officererne them han
36
viste göra sin deboir som redskaffens cavallieri och suurt nogh hafva för-
37
tjent thet lilla som äntå är till een tijdh gyldigt. In summa, vij skildes then
38
gången misslynte och nästan ovänner åth.

39
Efftermiddagen låg han oss åter an och subornerade then eena här then
40
andra ther att poussera oss till cassationen af donationerne. Vij sökte fuller

[p. 238] [scan. 294]


1
at conservera Jatzigk

39
Gemeint ist wohl das Amt Satzig (genannt bei Spahn S. 56). Nach dem Brockhaus von
40
1908 ist Satzig ein Kreis im Regierungsbezirk Stettin mit der Kreisstadt Stargard.
för feldtmarskalken herr Wrangell, men måste om-
2
sijder för d’Avauxes importune anhållande gifva then deelen efter, doch
3
lickväll med den condition om han, d’Avaux, brachte the 12 tunnor guldh
4
som vij begära till vederlag för the cederade ohrter i Hinderpommeren till
5
sin richtigheet, jämväll pousserade militiens contentement till itt nöijachtigt
6
sluuth.

7
[ 12 ] D’Avaux begärte till sin efterrättelsse och pro memoria itt opsat af
8
thetta som var på både sijder accorderat. När han den 22 [ 22. Januar/
9
1. Februar ] fick itt sådant som lit. D innehåller, begynte han then 23 [ 23.
10
Januar/2. Februar ] och continuerade then 24 [ 24. Januar/3. Februar ] at drifva
11
och urgera på thet vij måtte thetsamma, i någre stycker ändrat af them
12
Brandenburgiske, som lit. E uthvijsar, på bägge sijdor uthi hans praesentz
13
hoos oss först genomgå och sedan, unanimi consensu affattat, underteckna
14
och bekräffta, på det man thermed kunde komma uhr then ovissheet och
15
the variationer som antingen nu äre eller häreffter måtte opkomma

41
Vgl. im folgenden Continuatio protocolli des markgräflich-brandenburgischen Gesandten betr.
42
die Verhandlungen um Pommern ( Meiern IV § XIV S. 272–280 ); vgl. auch UuA IV S. 531;
43
UuA V S. 107f.
. När
16
thet vore skedt, så kunde the Brandenburgiske icke allenast bättre tala om
17
churfurstens aequivalent, uthan och med mehra efftertryck secundera oss in
18
negotiis imperii. Churfursten sökte medh all flijt at förbinda sigh och stå
19
medh Eder Kongl:e Maij:tt.

20
Vij temoignerade theremot dät vij inthet vore onägne at göra itt aftaal om
21
thet som än kan vara stridigt och behöver explication, såvijda som thet kan
22
här skee och sigh göra låther, men thet föllo oss betenkeligit at oprätta och
23
underskrifva något med them churfurstl:e, aldenstundh thet vore och borde
24
hållas för een particulartractat. Han, d’Avaux, viste sigh påminna dät
25
particulartractaten vore genom the churfurstl:es vållan satter uhr vägen.
26
Att tractera och skrifva något under uthan fullmacht, vore orijmliget, och
27
at nu, der man så när är kommin, begynna på at examinera fullmachterne,
28
vore praeposterum och een tijdzspillan. Eders Kongl:e Maij:tt, märkiandes
29
theras, the churfurstl:es, procedere medh fullmachterne, hade oss nådigst
30
befallat at hålla oss till generaltractaten. Vij vore till fridz at gå igenom
31
differentierne och, sedan the vore communi consensu slättade, fatta op heela
32
Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction at öfverlefverera then them keijsl:e,
33
förvissandes föruth d’Avaux och the Churbrandenburgiske att thet som
34
oss emellan blefve afftalt om Pommeren skulle blifva gyldigt, såframpt Eders
35
Kongl:e Maij:tt finge sitt nöije i the andra styckerne af satisfactionen.
36
Skulle vij nu gå i een particulartractat medh them Churbrandenburgiske
37
och then bekräffta förän vij vore viss på Eders Kongl:e Maij:tts aequivalent
38
i penningerne sampt resten af satisfactionen och militiens contentement,

[p. 239] [scan. 295]


1
så måtte the keijsl:e lijtet eller inthet vetta oss till vederlagh för cessionen
2
af Hinderpommeren, och i thet öfrige knyta oss säcken hårdt nogh.

3
[ 13 ] När vij nu komo till collationen af bägge papeeren, vårt och thet
4
Churbrandenburgiske, stötte d’Avaux sigh i förste punchten på thesse
5
orden: adiacentibus utrinque terris, som ville vij på östre sijdan om Oderen,
6
Friske Hafvet och Divenoun extendera littus längre än the cederade ohr-
7
terne medgifva, sökiandes at slå under Eder Kongl:e Maij:tt the interstitia
8
af landh som liggia uth med stranden emellan Grieffenhagen och Damm,
9
jämväll emellan Damm och Wollin och inthet höra till the ohrter som Eders
10
Kongl:e Maij:tt får, uthan antingen till churfurstens ämbter eller och till
11
någon adelssman. Sade att the churfurste cedera ju Eder Kongl:e Maij:tt
12
heela strömen och the vatnen med stranderne, så at Eder Kongl:e Maij:tt
13
finge them i sitt våldh och vore elljest allestädes försäkrat. Thet skulle lijtet
14
båta och gagna om Eder Kongl:e Maij:tt ville nu på nytt stå effter sådane
15
små stycker, som till exempel Store Stepenitz

40
Groß Stepenitz, Ort am Papenwasser (Odermündungsgebiet) und der Mündung des Guben-Baches
41
in dasselbe.
, hvilket churfursten bör få
16
igen medh heedhamptet Fridrichswaldh

42
Friedrichswalde, Ort in Hinterpommern, östlich Altendamm, nordwestlich Stargard.
. The uthi Stepenitz kunde ändå
17
inthet fiskia och läggia sine näät uth i Friske Hafvet, om the icke tillförende
18
hafva loff och itt skeen uhr Wollin eller Ukermunde

43
Ueckermünde, Stadt in Vorpommern südöstlich Anklam.
.

19
Till thet 2) ville han hafva uhr then 3:dje punchten thet som mäles om
20
episcopatu Caminensi, hvarpå vij lickväll bestodo medh the skääll som
21
ofvantill äre införde.

22
Till thet 3) sade han at the Churbrandenburgiske hade varit emot cessions-
23
brefvet , som vij i then 4:de punchten fordra, och at han, d’Avaux, hade
24
bracht them till at consentera thertill.

25
I lijka måtto och till thet 4) difficulterade the och ville icke hoppas att vij
26
ville framhärda therpå at churfursten, som i then 6:te artickeln begäres,
27
skulle affstå titulum Stetini, aldenstundh thet vore titulen af Hinderpomme-
28
ren som churfursten får igen. När vij regererade at Eder Kongl:e Maij:tt
29
finge staden Stettin, och altså allena rätt at föra thet nampnet, och kunde
30
lijda at churfursten skrefve sigh af Pommeren, beropade han sigh på the
31
Pommernske deputerades information och chrönikorne ther i landet.

32
Hvadh anlangar till thet 5:te sessionen in conventibus imperii et circuli,
33
sade han att the Brandenburgiske fuller gofve effter at Eder Kongl:e Maij:tt
34
måtte hafva praecedentzen på creitzconventerne, men bode att Eder Kongl:e
35
Maij:tt måtte låthat komma till een alternation på rikzdagarne. Vore sessio-
36
nen ostrijdigh, som hon är på creitzconventerne, så kunde thet föga hafva
37
på sigh, men nu äre 5 huus som in conventibus imperii alternera, såssom
38
Pommeren, Mecklenburg, Hessen, Wurtenberg och Baden Durlach, ther-
39
under Hollstein och Lawenburg villja vara medh, men blifva inthet admit-

[p. 240] [scan. 296]


1
terade

40
Vgl. zur sessio Holsatiae Lorenz S. 126.
. Om nu churfursten skulle altidh stå baak effter Eder Kongl:e
2
Maij:tt, så komme han inthet till alternationen och blefve honom förthen-
3
skuldh een skimff. Kunde Eders Kongl:e Maij:tt bringat till een richtigheet
4
och thesse husen till eenigheet om praecedentzen, så ville churfursten gärna
5
cedera, men nu hoppas han at Eder Kongl:e Maij:tt considererar ofvan-
6
bem :e skääl och consenterar i alternationen medh honom. Churfursten
7
hafver ingen competentz medh Eder Kongl:e Maij:tt, uthan veet väll och
8
är redebogen at göra Eder Kongl:e Maij:tt then respect som Eder Kongl:e
9
Maij:tt ägnar och bör. In hoc passu concurrera Eder Kongl:e Maij:tt och
10
han såssom två hertigar af Pommeren; Eder Kongl:e Maij:tt finge fuller
11
större deelen theraf på sin part, men churfursten theremot thensamma som
12
af ålder hafver gåt föråth, hvilket han, churfursten, lickväll inthet så mycket
13
anseer eller achtar som thet inconvenientet som i alternationen med hög-
14
bem :e furstl:e huuss är anfördt.

15
Thernäst ville d’Avaux på the Brandenburgiskes vägnar hafva inn först att
16
churfursten skulle få igen alla stycker som finnes i Hans Churfl:e Durchl:tts
17
fästningar, såssom Driesen

41
Driesen, kurbrandenburgische Festung in der Neumark an der Netze.
och annorstädes

42
Vgl. [ S. 47 ] , [ 51 ] , [ 186 ] , [ 186 Anm. 3 ] , [ 194 ] , [ 206f. ] , [ 220 ] ; Baltische Studien VI S. 27; UuA V
43
S. 46f.
. Nos, att thet hörde till een
18
specialpuncht in instrumento pacis; hvadh andre ständer theri vederfores,
19
thet kunde churfursten inthet undvijka. Om vij nu skulle något cedera och
20
gifva churfursten efter, skulle andre thet strax allegera till sitt bästa. d’Avaux
21
regererade at thet vore itt annat besked medh churfursten; thenne cederar
22
Eder Kongl:e Maij:tt itt så härliget och sköönt land, så at man i regard af
23
dess commoditeter måtte göra honom någon mehr courtoisie än them
24
andra.

25
Sammaledes ville han at vij skulle per expressum sättia inn att Eders Kongl:e
26
Maij:tts donationer skulle med thenna friden ophöra och casseras; om thet
27
icke uthtrycktes med visse ordh, så finge churfursten allena dominium
28
directum och donatarii behöllo utile och alt thet som theraf föllo.

29
Vij svarade thet vara nog och nästan för mycket att han med sitt trägne
30
eenbändige drifvande hafver bracht oss till at consentera i een så effter-
31
tänckeligh saak; att han nu ville förmå oss till publicera thetsamma för-
32
medelss itt offenteligit scripto, thet komo oss främmande före. Churfursten
33
vore nog försäkrat och viss på at få alt igen, när friden här sluthes.

34
Hvadh i then b:te theras puncht förmäles om reversalibus och libera sub-
35
ditorum Pomeranicorum emigratione, therom ville vij oss vijdare informera
36
och tillsee hvadh brukeligit hafver varit och kommer öfvereens med herti-
37
gernes sampt landssens lagh och rätt.

38
[ 14 ] När thetta var igenom och discurrerat then 24 huius [ 24. Januar/
39
3. Februar ], var i går, då ville d’Avaux ändteligen at the Churbrandenbur-

[p. 241] [scan. 297]


1
giske måtte admitteras till audience tillijka medh honom at fulborda alt
2
thetta med underskrifvandet. Vij vijste honom at vårt opsatt öfver heela
3
satisfactionen var färdigt och på vår sijda inthet hinder at gifva thet uth.
4
Thet vore bäst at the Brandenburgiske låthe sigh thermedh nöija.

5
När han inthet fick strax theri sin villja, foor han åter uth med någre hårde
6
ordh, säijandes sigh hafva ordre från hoffvet at expresse fråga oss om vij
7
då inthet ville göra fridh? Han concurrerade nu här icke allenast som een
8
mediator, then chargen han och strax ville afläggia, om vij så ville, uthan
9
och som een ambassadeur du roij de France. Ville vij inthet träda till friden,
10
så måtte man säijan; hans herre och konung kunde inthet längre see på
11
christenheetenes förderff och thess fiendes, Turkenss, progresser till alle
12
christelige potentaters desavantage och disreputation.

13
Vij frågade honom theremot om han och icke kunde uthan någon quaestion
14
emot oss medh gott samveet svara till hofvet dät å Eders Kongl:e Maij:tts
15
vägnar vij hafva gjordt och göra alt hvadh möijeligit är till att komma medh
16
ähran och säkerheet uhr thetta besvärlige kriget. Vij kunde inthet annat
17
iudicium och rapport af honom vänta än thet som vore opartijskt. Skulle
18
thet feela och vij i then opinionen fahra vill, så vore Gudh och vårt sam-
19
veett vittnessbördh nog, som oss i thetta fallet contentera. Hvadh han be-
20
gärar och vij medh raison kunna gifva effter, thet vore ju skeedt, och ändå
21
nästan alt för mycket; men at någon skulle understå sigh at lijkasom obtorto
22
collo draga oss till något som oss inthet vill anstå, then kunne vij inthet
23
annars än behörligen möta.

24
[ 15 ] När han gick bort, var först then keijsl:e Vollmar hoos migh, Johan
25
Oxenstierna, och Crane hoos mig, Salvium, både på een stundh och i itt
26
ährende, nembl:n at vij, varande nu någorlunda till rätta komne in puncto
27
satisfactionis, måtte efter gjordt aftaal och promesse emot ständerne taga
28
gravamina före ymse här hoos oss och ymsse hoos them keijsl:e praesentibus
29
aliquot evangelicorum deputatis; hvartill vij efter alt anseende i morgon
30
eller öfvermorgon måtte komma. Vollmar sade mig med thetsamma dät
31
d’Avaux hafver i desse så när 3 veekur han ligger här föga communicerat
32
af sin negotiation medh them Brandenb:e.

33
[ 16 ] När nu grefven af Wittgenstein och Fromholt besökte oss i aftonsse
34
klockan 5

43
Vgl. UuA IV S. 526–532 (unter dem 24. Januar).
, strax efter Vollmar och Crane, förfrågandes sigh om rådh huru
35
churfursten bäst sigh skulle comportera i then Neuburgiske saken, antingen
36
draga henne hijt eller sökia at elljest redressera henne efter förlijkningen,
37
komo vij på tals om tractaten. Då dee churfurstl:e bode att vij ville con-
38
sentera i conferencen och subscriptionen, berättades them hvadh Vollmar
39
hade sagt om d’Avaux, at han lijtet eller inthet hafver af honom förståt om
40
thet som här var förefallet. D’Avaux ville snöra och vickla oss i een parti-
41
culartractat , thertill vij nu inthet väll kunde komma och förstå för the här
42
ofvantill anförde consequentier.

[p. 242] [scan. 298]


1
The läste vårt opsat af the Pommerske styckerne, som vore blandh heela
2
satisfactionspunchten, och hade föija at säija theremot eller och inthet med
3
sådan ijfver som d’Avaux. Thet var lickväll nästan på thet slaget som här-
4
ofvantill är mält. Thertill kom att vij i vårt opsatt restringera domum
5
Brandenburgicam på thenne churfurstl:e sampt Onolssbach och Culn-
6
backiske , så at marggref Christian ginges förbij.

7
Electorales vände theremot 1) at churfursten inthet kunde uthslutha sin
8
nästa agnatum, 2) att marggreff Christian på detta fallet inthet skulle villja
9
gifva sin consens till cessionen af Pommeren och 3) att vij förthenskuldh
10
måtte taga saken i betänckiande, aldenstundh vij begära Pommeren cum
11
omnium interessatorum consensu. Högbem:e marggref Christian vore een
12
uthlefvat herre inmoot 70 åhr och hade ingen hopningh at få någre manlige
13
arfvingar som Eder Kongl:e Maij:tt skulle komma i vägen.

14
The Brandenburgiske berättade at thet går svårt medh churfurstens aequi-
15
valent

26
Vgl. Meiern IV § XV S. 280f. (Extrema resolutio dominicorum Caesareanorum de
27
aequivalente domini electoris Brandenburgici,
Osnabrück 1647 Februar 1 st. n.).
. The keijsl:e villja inthet gifva mehr än Halberstadt och Magdeburg.
16
Medh Halberstadt vore 4 difficulteter, 1) att herrskaperne Helgenstein

28
Gemeint ist die Gft. Helgenstein-Hohenstein.

29
Vgl. Des capituls der Hohen Stifftskirchen zu Halberstadt memoriale an der Augs-
30
purgischen confession zugethaner stände abgesandten, die von den grafen zu Schwartz-
31
burg und Stolberg praetendirte restitution der grafschafft Hohnstein betreffend. Halber-
32
stadt
1646 Oktober 17/27 ( Meiern III § XXX S. 693f. ).
och
17
2) Regenstein

33
Gemeint ist die Gft. Blankenburg-Regenstein. Vgl. Leibrock I S. 326–334, 339–347; II S.
34
3–22, 162–190; Steinhoff S. 94, 150–155.
fordras therifrå, 3) vore och Onshein

35
Onsheim: nicht ermittelt.
disputerligh och 4)
18
hade een keijssersk öffverste fordring på någre tusendt rikzdahler, som ther-
19
uthur nödvändigt ville vara betalter.

20
På Magdeburg finge churfursten allena exspectance och vore ovist om han
21
thet någonsin bekommer i possess. Churfursten af Sachssen står efter the
22
4 ämbterne

36
Burg, Querfurt, Jüterbog, Dahme.
, och huuss Brunsswijk-Lunenburg praetenderar coadiutorien

37
Vgl. Meiern IV § X S. 256f. : Das Domcapitul zu Magdeburg notificirt dem Kayser
38
die auf den hertzog zu Braunschweig Lüneburg ausgefallene coadjutoriewahl. Der Hg.
39
von Braunschweig-Lüneburg ist Ernst August, vgl. [ Anm. 3 S. 243 ] .
.
23
The dagarne hade erkiebisperne af Magdeburg och Bremen låtit insinuera
24
protestationer hoos the Churbrandenburgiske, then förre tillijka medh then
25
Lunenburgiske för Magdeburg skuldh och then senare för Halberstadt

40
Vgl. hierzu und zum folgenden Manifestum, daß keine gerechte ursache vorhanden, warum
41
Churbrandenburg zur satisfaction vor gantz oder halb Pommern das ertzstifft Magde-
42
burg begehren und hinnehmen wolle ( Meiern IV § IX S. 242–256 ); Sächsisch-magde-
43
burgisches
Deduktionsschreiben gegen die Abtretung Magdeburgs ( Meiern IV S. 142ff. , 494–
44
508 – unter dem 13. Januar –); erzbischöflich-bremischer Protest gegen die Abtretung Halber-
45
stadts
an Brandenburg ( Meiern IV S. 339 ); Protest des Halberstädter Domkapitels gegen die
46
Abtretung des Hochstifts an Brandenburg ( Meiern IV § XI S. 258 ); Lorenz S. 160f.;
47
Lorenz Koadjutorwahl S. 126f.

[p. 243] [scan. 299]


1
Om penningarne ville the keijsl:e inthet höra. The Magdeburgiske och the
2
2 Brunswijk-Lunenburgiske som här äre bemöda sigh allestädes till at hindra
3
och förekomma at churfursten icke må få Magdeburgh till vederlagh. I ge-
4
meen hafva the theremot 1) att evangelici hafva nu een så lång tijdh arbetat
5
therpå at gravamina måtte blifva richtige, när thet kommer så när, så gå
6
nästan alla evangeliske stiffter in i satisfactionen, så at then lasten kommer
7
nästan allena på them. Thermedh vore 2) mångt furstligit huuss vägen och
8
exspectantzen afskuren

35
An dieser Stelle wird deutlich, daß die geistlichen Territorien zur Versorgung von Fürstensöhnen
36
und zumindest zeitweiliger Arrondierung fürstlichen Besitzes dienten; vgl. Literatur bei Lorenz
37
S. 9f.
. Och 3) om Magdeburg skulle äntelig löpa in i
9
satisfactionen, så vore thet lickväll betänkeligit för them af vår religion at
10
een reformerat skulle få directorium i Nedersachssiske creitzen. In parti-
11
culari och 1), så kunde inthet then nu varande erkiebiskop af Magdeburg
12
consentera theri för then eedh han hafver gjordt och lofvat at vella hålla
13
stifftet vidh macht och sine rättigheeter, i lijka måtto och huus Brunsswijk-
14
Lunenburg för hertigz Christian Ludwijks

38
Christian Ludwig, Hg. von Braunschweig-Lüneburg: * 25. 2. 1622, † 15. 3. 1665 Celle; folgt
39
zu Kalenberg 1641, zu Celle 1648. Vgl. ADB IV S. 163f. ; Isenburg I T. 74.
yngste broder

40
Gemeint ist Ernst August, Hg. von Braunschweig-Lüneburg: * 20. 9. 1629, † 23. 1. 1698.
41
Vgl. [ Anm. 6 S. 242 ] .
, som är valdh
15
coadiutor.

16
The Pommerske och Strålssundiske hafva nog rändt hoos oss desse dagar
17
och anhållit at theras nödtorffter måtte blifva införde efter thet opsatt the
18
hafva gjordt

42
Vgl. UuA IV S. 526–532 (unter dem 20. Januar mit Verweis auf Baltische Studien XIV 2
43
S. 96ff.).
. Vij hafva them berättat huru christeligen och väll Eder
19
Kongl:e Maij:tt förklarer sigh i thet sidst ankomne brefvet. Thermed the
20
fuller syntes contenteras, men anhålla lickväll att vij ville thet närmaste vij
21
kunde taga theras ord och mening inn, låthandes them njutha then nåden
22
och ähran att the blifva här på tractaten ihugkomne. Vij velle see efter och
23
göra hvadh tjenlegit är och medh Eder Kongl:e Maij:tts allernådigste ordre
24
conformt.

25
På d’Avauxes oändelige pådrifvande hafve vij nu på stunden, näst förän
26
posten skulle gå bort, måst sättia någre notas marginales till the Branden-
27
burgiskes här ofvantill bijlegde project och thet honom så sändt tilbakar.
28
Samma notae finnes uthi oftabem:e uthkast.


29
Beilagen in DG, A I 1 , Legat . [ 6 ]:


30
A: 67–67’ Kurbrandenburgische Vorschläge betr. Äquivalent und andere zu regelnde Probleme
31
(Declaratio Brandenburgica ad Suecorum postulata in puncto satisfactionis ratione
32
Pomeraniae exhibita Gallis d. 9. Jan. 1647; ex Gallico illustrissimi domini d’Avaux
33
concepta in Latinum translat. et ab eod. dictat. legationi Sueciae d. 9. Jan. 1647);
34
vgl. Meiern IV, S. 236f.

[p. 244] [scan. 300]


1
B: 68–68’ Schwedische Gegenvorschläge (Suedica resolutio ultima et peremptorialis); vgl.
2
Balt. Stud. XIV 2, S. 184f.; Londorp VI, S. 36; Meiern IV, S. 264f.; auch
3
Breucker S. 85

4
C: 69–72 Neue kurbrandenburgische Vorschläge mit Marginalien der schwedischen Gesandten
5
(Declaratio legatorum Brandenburgicorum de cessione Pomeraniae agens); vgl.
6
Meiern IV, S. 266–270; Londorp VI, S. 33ff. ( dt. )

7
D: 73–74 Inter Regiae Maiestatis regnique Sueciae legatos ex una et Brandenburgicos
8
electorales ex altera parte de Pomerania et episcopatu Camminensi in sequentes
9
articulos instrumento pacis generalis expressis inserendos conventum est

10
E: 75–76’ Brandenburgische Fassung obigen Schriftstücks mit Marginalien der schwedischen
11
Gesandten [Notae marginales kunde inthet in alla bliffve afskrefvne, med näste post
12
skole the föllja]. Osnabrück 1647 Januar o. Tag

13
77 G. Fürstenhäuser ( 1517 ) an G. Keller [ Ausfertigung ]. [ Nürnberg ] 1647 Januar 15/25

14
78–80 Avise

15
81–81’ Kf. Friedrich Wilhelm von Brandenburg an die kurfürstlichen Gesandten in Münster.
16
Den Haag 1646 Dezember 23/1647 Januar 2; vgl. Meiern III, S. 779f.

17
82–85 Aufsatz wegen der pfandtschafften

18
86–87 Memorial an Ihre Churfürstliche Durchlaucht zu Brandenburg und herrn
19
marggraff Christians Fürstliche Gnaden Instruktion. Osnabrück 1646 Dezember 18/28

88–97 Avise

20
98 Billerbeck an G. Keller [ Ausfertigung ]. K [ öln ] 1647 Januar 6

21
99–103’ Avise

22
104–104’ Schreiben C. G. Wrangels [ Auszug ]. Bregenz 1646 Dezember 28/1647 Januar 7

23
104’–107 Avise

24
4 Seiten: Ihr Churfürstlichen Durchlaucht von Brandenburg denen Schwedischen herren
25
plenipotentiariis überreichete letzte resolution [ Druck ]. 1647

Documents