25

[131] / [154] / 178/ [193]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina

27

Osnabrück 1647 März 22/April 1

32

Vgl. Odhner S. 231.

28

Ausfertigung: DG, A I 1, Legat. [ 6] fol. 449–452.

29

Junktim zwischen Behandlung der gravamina und der satisfactio militum. Gravamina; Donauwörth;

30

Aachen; Bm. Minden; Bm. Osnabrück, Gegensatz zwischen schwedischen Gesandten und d’Avaux,

31

Lamberg zu Beratungen über Bm. Osnabrück nach Münster gereist. Punctum amnestiae. Causa

[p. 352] [scan. 408]

1

Palatina. Causa Hassiaca, Marburg-Problematik, Satisfaktion Hessen-Kassels. Schwedische

2

Satisfaktion. Entschädigung Brandenburgs. Stift Hamburg. Justizwesen in Pommern. Bremer

3

Reichsstandschaft. Vorschläge zur Beilegung der Differenzen zwischen Lutherischen und Refor-

4

mierten. Visite der bayrischen Gesandten: Causa Palatina.

5

Såssom vij i Nr. 173 månde förmäla dät vij, väntandes dagen therefter

6

Eders Kongl:e Maij:tts svar och förklaringh öfver heela satisfactionen,

7

ville efter thensamma mätha och rätta the andre sakerne som vij hafva

8

händer emellan, altså och emedan bem:e declaration, författat i Nr. 154,

9

kom den 16 huius [ 16./26. März] och vij blandh annat theraf förnummo

10

dät Eder Kongl:e Maij:tt voren till värka att icke allenast fatta resolution

11

i soldatescans contentement och oss thensamma låtha bekomma medh

12

nästa post, uthan och sända een man till oss, som mundteligen kunde göra

13

berättelsse om itt och annat i then saken, oss nådigst befallandes att inga-

14

lunda affhandla punctum gravaminum förän militiens förnöijelsse kommo

15

i lijka steeg och blefve tillsammans slutten, dy hafve vij hållet inne medh

16

specificationen af någon vijss summa af penningar, som the keijsl:e fordra

17

och drifva på, hoppandes att Eders Kongl:e Maij:tts resolution och then

18

hijt ämnade mannen skolo nu snart föllja.

19

In puncto gravaminum haffver man på evangelicorum statuum anhållande

20

sedan sidste posten gick bort hållit någre conferencer medh them keijsl:e

21

och theri sökt att jämka och laga articklarne, som effter the evangeliskes

22

opsatt äre två och tjugu

42

Vgl. Meiern V S. 89–99 sowie 131–155.

, tillförende hoos vårt breeff aff den * * * februarii

43

Vgl. [Nr. 157 Beilage A] .

23

insände. Theraf hålles nu then 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19 och

24

20:de för richtige. Uthi the andre är och alt placiderat, undantagandes

25

hvadh theri förmäles om städerne Aaken och Donawerth, hvilket the keijsl:e

26

mycket spänna emot. Vij finge i förgår Nr. 131 och vella effter dess inne-

27

håldh gör〈a〉 vår möijeligste flijt för thee evangeliske i bem:e Aaken.

28

Minden och Ossnabrugge hafva the keijsl:e inthet än fulkomligen cederat

29

åth them evangeliske. Om Minden göra the lickväll nu mindre väsende och

30

synes hafva släptet. Hvadh Ossnabrugge vidhkommer, hafva vij medh alle

31

thertill tjenlige motiver remonstrerat them keijsl:e 1) att bem:e stifft är itt

32

evangeliskt stifft, 2) att thet fuller för een tijdh sedan var råkadt i the catho-

33

liskes händer, men strax thereffter förmedelss Eders Kongl:e Maij:tts

34

vapn satt i sitt förra ståndh, 3) att Frankrijke efter alliancens lydelsse inthet

35

kan medh foogh tala och stå emot oss, aldenstundh att scopus foederis är att

36

bringa alt i thet lagh som thet var anno 1618, förän kriget begyntes, då

37

och Ossnabrug var evangeliskt

44

Vgl. die Monographie Stüves.

.

38

Greffven aff Trautmanssdorf svarade till thet sidste det d’Avaux består

39

fuller att foedus coronarum hafver itt sådant måhl, men lickväll medh

40

anhängdh condition att chronorne skulle göra alt hvadh dee kunde och

41

möijeligit vore at bringat therhän. Thertill svarades at obstacula inkastade

[p. 353] [scan. 409]

1

aff foederato kunne inthet achtas för oöfvervinnlige. Caesareani tycktes

2

innuera att the föga stå therpå.

3

Greffven af Lamberg reeste den 19 huius [ 19./29. März] till Munster, efter

4

dee keijsl:es föregifvande mäst för stifft Ossnabrugz skulld, nembl:n att

5

tala medh them som stå på Frantz Wilhelms sijda, eenkannerlig the Frant-

6

zöske, förnimmandes af thesse hvadh the, ifall å Eders Kongl:e Maij:tts

7

vägnar vij inthet ville låtha Ossnabrugge komma under the catholiske,

8

uthan behållat för itt evangeliskt stifft, ville göra, om Frankrijke då ville

9

therföre låtha Tourenne coniugera sigh medh them keijsl:e och taga Ossna-

10

brugge uhr the evangeliskes händer?

11

I går hafva och status evangelici hafft een starck deputation hoos residenten

12

de la Cour och hoos honom i lijka måtto talt om thetta stifftet. Thet säijes

13

at d’Avaux väntes åter hijt igen.

14

The differentier, som ännu äre öfrige uthi den 9, 12, 13, 14, 15, 21 och

15

22:dra articklerne

43

Vgl. Meiern IV S. 156–158 sowie Anm. 1 S. 352.

, finnes på här hoosfogade bijlago under lit. A.

16

Effter punctus amnestiae och restitutionen aff een och annan, som hoos oss

17

hafver angifvit sine besvär och begärat blifva infattade i fridzslutet, är af

18

consideration och betänckiande, blef samma puncht för någre dagar vijst

19

och lefvererat åth them keijsl:e, doch med thet betingande att han inthet

20

ännu var fullkomligen inrättat, uthan vij hade ändå någre som borde i lijka

21

måtto ihugkommas. Samma puncht med någre andre som då gofves åth

22

them keijsl:e är här afskrifven under lit. B. Och ehuruväll man inthet

23

begärte, så brachte lickväll Vollmar i går therpå sådant svar som lit. C inne-

24

håller. Han förmälte derhoos att om vij ville alle af oss införde particular-

25

interesse i thenne restitutionspunchten fatta och begripa uthi instrumentet

26

såssom een conditio pacis, kunde the keijsl:e på sin sijda thet inthet annars opta-

27

ga än att Eder Kongl:e Maij:tt inthet hafver någon hugh till friden. The kunne

28

inthet troo att vij skulle vella stå therpå, effter vij hade hvarken i proposi-

29

tionen eller the sidermehra passerade actis framstält slijka particularia, som

30

fuller till een deel må vara i någon oreeda, men then kommo inthet af kriget

31

och kunde deelss genom andre punchter i thetta sluthet, deels elljest blifva

32

afhulpne, som then 6 articklen uthi the keijsl:es svar thet particularius

33

gifver till känna.

34

Thet svarades att interessenterne föregifva och vella bevijsa thet dee äre

35

mästedeels graverade genom kriget, oss och hafva meendt och seedt på them

36

i första propositionens 3:dje artickell medh the orden universi et

37

singuli status tam mediate quam immediate imperio subiecti imprimis qui

38

cum regibus regnoque Sueciae Galliaeve quacunque necessitudine iuncti

39

fuerant aut etiamnunc sunt electores, principes, comites, barones, civitates

40

et libera imperii nobilitas etc. att the alle och hvar för sigh måtte blifva

41

restituerade. Skulle thet skee, så vore bäst att man specificerade hvars och

42

eens angelägenheet och hvartill the med rätta böra komma.

[p. 354] [scan. 410]

1

Den 18 huius [ 18./28. März] höltz här på rådstugun rikzråd af alle 3 colle-

2

gierne öfver caussa Palatina

41

Vgl. Meiern IV S. 388–393.

. Huru vota äre fallne, vijsar protocollet under

3

lit. D.

4

I går var een rikzdeputation, bestående i två Maintziske, två Chursachssiske,

5

den Wurtzburg-, Altenburg-, Hildessheim-, två Wetteraviske och städer-

6

nes Strassburgz och Regenssburgz gessandter, och berättade in generalibus

7

terminis hvadh som ständerne emellan var här passerat in decisione caussae

8

Palatinae. The, deputati, ville inthet beröra caussas motuum och altså

9

sjelfva saken ifrå sin begynnelsse, effter hon vore oss kunnig till alle sine

10

circumstantier. Thet eendeste och mäste som rijket vore angelägit är att man

11

måtte bringa then saken till sluuth och richtigheet, hvilket the på thet bästa

12

recommenderade.

13

Man tackade them för communicationen och thermedh bevijste ähra; sade

14

them inthet göra illa att the inthet opräckna hvadh för procedere var hållit

15

i then saken, effter theri kan så vara gott, som gamble ordspråket lyder, Illia-

16

cos intra muros peccatur et extra. Vij ville taga saken i betänckiande, och

17

thertill göra alt hvadh möij- och tjenligit kan finnas, beflijtandes oss therhän

18

att förmedelss thenne sakers afhjelpande Romerske rijket och naborskapet

19

må åter komma till een beståndigh och säker roo.

20

The Hessiskes controversie, och in specie Hessen-Cassells satisfication, står

21

än nästan som före. The keijsl:e säija at the inthet kunna i then Marburgiske

22

saaken ophäfva Keijssarens doom

42

Vgl. Dickmann S. 29; Weber S. 11ff.

. Om vij kunna disponera the Darm-

23

stadtiske till något skulle the thet gärna see. Vij hafva talt med them och fåt

24

af them itt slijkt förslag

43

Vgl. Meiern IV S. 434f. und dazu S. 429–434.

som är bijlagt under E. Cassellani äre inthet ther-

25

med till fridz. Vij hafva åter förmåt them att förtroo oss sine yterste man-

26

data, hvilka skole vara i heela Hennes Furstl:e Nådes satisfactionspraeten-

27

sion, som lit. F gifver till känna

44

Vgl. Meiern IV S. 435 f. (nur ein Ausschnitt aus dem Text der Beilage, und zwar Teil 5).

. I går gjorde man begynnelssen at nego-

28

tiera theri med the Darmstadiske. Hvad som vijdare förefaller skall effter

29

handen underdånigst berättas.

30

Vij hålla så före att H:es Furstl:e Nådes landtgrefvinnans satisfaction aff

31

stifterne skulle kunna gå och blifva eftergifven af the keijsl:e om icke the

32

Frantzöske plenipotentiarii vore i vägen och sökte med sitt patrocinio

33

devinciera sigh the catholiske, efftersom och d’Avaux skall kittla sigh ther-

34

medh att papisterne kalla honom här och uthropan öfver Italien och i

35

Room pro salvatore catholicorum! Cassellani besvära sigh mächtog ting

36

öfver thetta the Frantzöskes procedere.

37

Hvadh Eders Kongl:e Maij:tts satisfaction och the theri effter Eders

38

Kongl:e Maij:tts nu nyss af then 13, 20 och 27 passato [ 13./23., 20./30. März,

39

27. März 16. April] ankomne breef desidererade stycker anlangar, hafve

40

vij effter handen och under the andra här framför refererade och med them

[p. 355] [scan. 411]

1

keijsl:e tracterade saker optächt them hvaruthi satisfactionen vore icke

2

till förbättras, men så att inrättas och lagas att man på både sijder kunne

3

vara behållen och föruthan trätor, recommenderandes thensamma saken

4

till att drifva henne hoos the Churbrandenburgiske. Thesse effter the icke

5

allenast hafva, som förr är berättat, contradictiones af Magdeburg och huus

6

Brunswijk för stiffterne Magdeburgz och Halberstadts skuldh, ja, af ertz-

7

biskopen aff Bremen

39

Vgl. Lorenz S. 160f., 166–168, 168 Anm. 7; Meiern IV S. 339–340.

, som copian under lit. G gifva til känna, uthan the stå

8

och i fara med stifft Minden, om the kunna thet få, som the keijsl:es till-

9

säijelsse här hoosfogat under lit. H med mehra beteer

40

Vgl. Meiern IV S. 329f.

, effter Brunsuicenses

10

stå thereffter, som theras upsatt under lit. I låther see

41

Vgl. Lorenz, Koadjutorwahl S. 127, 129.

; så hafva vij här och

11

ther hulpit öka samma theras bekymmer, görandes först oss nödige för them

12

till att obtinera sitt intent och sedan thermed vägen för oss desto bättre

13

att erhålla Eders Kongl:e Maij:tts öfrige desideria i Hinderpommeren och

14

elljest. Vij hafva them gjordt therom special apertur och the reeda skrifvit

15

till churfursten.

16

Hvadh then Hollsteinske cantzleren Dr. Hatte hafver här inlagt emot

17

cessionem dioecesios Hamburgensis

42

Vgl. Beilage No. 3 zum Schreiben Hattens an Kg. Christian IV. Osnabrück 1647 März 21/31

43

(Ausf.: TKUA 145/7) sowie Lorenz [S. 213 Anm. 2] .

, thet lägges under lit. K.

18

Deputati Pomeranici berätta att theras committentes bedja at man i then

19

clausulen som talar om privilegio de non appellando måtte föraccorderas

20

therhoos ius erigendi tribunal quoddam superius, tijt caussae appellabiles

21

uhr Eders Kongl:e Maij:tts provincier kunde skjuthas. Föruthan itt sådant

22

see the inthet att iustitien skall kunna administreras med undersåternes

23

åthnöije, och nu vore rätt tijden at erhålla thetsamma, effter Keijssaren

24

måtte till äfventyrs een annan gång blifva difficil och gärna see och trachta

25

thereffter att Eders Kongl:e Maij:tts undersåter för iustitiens skuldh blifva

26

illa content.

27

The, Pomeranici, tala och om licenterna, att landtständerne måtte blifva

28

här förbehållit och them aff Eder Kongl:e Maij:tt tillåtheligit at vara med

29

och säija sin meeningh, när moderationer af licenterne skall fattas.

30

Staden Bremen håller och an att blifva per expressum nämbd för itt rikz-

31

ståndh

44

Vgl. hierzu Lorenz S. 222.

.

32

Här hoosfogas under lit. L the reformerades och under M var religions-

33

förvanters förslagh att bijläggia theras specialquaestion.

34

The Beyerske gessandterne vore här i dagh och påminte först hurusom man

35

här tillförende hade beropat sigh på Romerske rikssens ständer sentiment

36

till att slutha caussam Palatinam. Therpå hade the, Bavarici, förmåt at een

37

consultation är theröfver anstält. Hvadh theri var förefallet hade deputati

38

förmodeligen i går förebracht. Så emedan icke allenast Romerske rikssens

[p. 356] [scan. 412]

1

ständer, uthan och Keijssaren, Franckrijke, Spagnien och fleere andre er-

2

kännia att theras nådigste herres praetension är funderat, så förmodade the

3

att Eders Kongl:e Maij:tt skulle och nu gifva sitt samtyckie thertill. Eder

4

Kongl:e Maij:tt haden för Pfaltzes skull gjordt mehr än någon annan hade

5

kunna tänckia och så mycket at Palatina domus i evigheet lärer thet erkänna,

6

effter thet elljest hade af alle och hälst sine ägne varit förlåtit. Theras nå-

7

digste herre ville och optaga för then högsta obligation, som honom någon-

8

sin kunde skee, om Eder Kongl:e Maij:tt nu ville gifva sin consens härtill

9

och i thet öfrige sigh så lämpa emot Eder Kongl:e Maij:tt att Eder Kongl:e

10

Maij:tt förmodeligen skolen fatta itt gott behagh till hans tacksamheet och

11

förtrolige correspondence. The ville och oss försäkra att ther å Eders

12

Kongl:e Maij:tts vägnar vij ville i förtroende emot them låtha oss märkia

13

nägne till theras nådigste herres billige praetensioner, skulle vij spörja och

14

i värket förnimma att thet vore then rätta klubban at befordra och drifva thet

15

andre som ännu vore öfrigit och disputerligit i tractaten med them keijsl:e,

16

hvilke saker såssom the äre af stoor consideration och svåre, åltsa och ther

17

the äre på thet sättet at erhållas, kunna the icke annars än lända Eders

18

Kongl:e Maij:tt till högsta ähra, respect och een odödeligh renomée.

19

Thet svarades att man hade af deputatis förnummit hvadh i then saken var

20

förefallit, icke allenast i alle 3 collegierne, uthan och vidh hållen re- och

21

correlation

43

Vgl. Beilage D und [S. 357 Z 16] .

, och att vij thetsamma stälte till sin ohrt och värde. Man kunde

22

icke så strax förklara sigh therpå, effter thet vore een saak aff stoor conse-

23

quence. Vij väntade att d’Avaux skulle komma hijt igen. Om thet skeer

24

kunde vij först hoos oss och sedan med honom saken efftertänckia och

25

theri fatta een tjenlig resolution. Hvadh vij befinna vara practicerliget och

26

lända till een universal och ährligh fridh, thet skulle på vår sijda inthet

27

skjuthas uhr vägen.

28

Hvadh sedan vårt sidsta är inkommit ifrå residenten Rosenhanen finnes

29

under lit. N och under lit. O armistitiipunchterne emellan Frankrijke och

30

Beyern

44

Vgl. Meiern V S. 6f.; ST VI 1 S. 82–90; auch den Auszug in Ledreborgske Samling.

.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [ 6]: