Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
57. Rosenhane an Königin Christine Münster 1646 Februar 21/März 3

[p. 173] [scan. 213]


1
–/ 57 /–

2

Rosenhane an Königin Christine


3
Münster 1646 Februar 21/März 3

4
Pr.: Stockholm 1646 März 16/26

5
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 5 ], 1255–1256

6
Gespräch mit Trauttmansdorff nach seiner Rückkehr von Osnabrück: Wunsch nach Übereinkommen
7
mit den Franzosen und Vorantreiben der Ständeverhandlungen. Beschwerden über hohe französische
8
Forderungen und türkische Rüstungen. Abneigung der Holländer gegen schwedische Landerwerbungen
9
an Nord- und Ostsee. Reise der Gesandten Knuyt und Pauw nach Den Haag. – Gespräch mit
10
Longueville: Bestätigung der Angaben Trauttmansdorffs. Drängen auf französisch-schwedische
11
Einigkeit gegenüber allen Feinden, besonders auch gegenüber den Holländern. Haltung der Stände
12
zu den Satisfaktionen der Kronen. Angebliches kaiserliches Angebot einer Abtretung Mailands an
13
Frankreich anstelle des Elsaß. Französischer Vorschlag, dem Kaiser zum Ersatz dafür mit
14
vereinten Kräften Land in Ungarn zu erobern.

15
Uthi i föreledne måndags som var den 16. huius [ 16./26. Februar 1646 ], kom
16
grefven af Trautmansdorff öfver ifrån Ossnabrügk, hvilken af härvarande
17
alle gesandter är beneventeradt vorden och desslikest i denne veeka aflagt
18
sine visiter tilbakars. Jempte alle andre låt jag mig denne lägenheet betiena
19
at förnimma hans sentiment om närvarande tilståndh och den negotiation
20
han hafver förehafft uthi Ossnabrügk. Han unfick mig tilbörligen och låt
21
sig min ankompst högeligen behaga. Dher han i förstonne näst aflagde
22
complimenter straxt begynte referera mig, som han tilförende har giordt
23
för den Frantzöske legationen, sine störste orsaker at komma hijt öfver vara
24
at contentera Frantzoserne, at the icke skulle fatta någon jalousie, som han
25
värkade någon particuliere tractat medh Eders Kgl. Maj. legater heller
26
stenderne. Jemväl och, märkiandes consultationer gå frigide och långsamt
27
af stenderne på denne orthen, förmedelst sin presence poussera dem sten-
28
derne medh större flijt och alfvar at gripa värkadt ann; härjempte bekla-
29
gandes den ringa apparence vore förhanden til itt forderligit uthslag och
30
endskap, besynnerligit effter omöijeligit och heelt impracticabelt vore, at
31
hans herre, Keijssaren, någon tijdh kunde förstå til chronan Franckrijkes
32
desiderier och Elsass abalienation, dermedh at spoliera omyndige pupillos ,
33
hvilket uthi hans macht icke vore och dessföruthan itt ochristeligit sam-
34
vetsvärk synes. Han besvärade sig desslikest mycket öfver Turkens armatur
35
nu som elliest tilförende emot andre. Gaf mig på Eders Kgl. Maj. och
36
chronan Sveriges fordrade satisfaction och securitet temmelig godh för-
37
tröstning , som man väl dhertil kunde finna expedient, dher elliest Eders
38
Kgl. Maj. täckes moderera något conditionerne, effter the synas alt för odrä-
39
gelige och consequenter i framtiden osäker. Men emedan Generalstaternes
40
ambassadeurer oppehålla Churbrandeburgiske gesandterne medh förtröst-

[p. 174] [scan. 214]


1
ning om cooperation, och dhe til sin estats conservation vele slå sig i vär-
2
kedt , ty tviflade han, hvadh uthgång häropå föllia ville. Vist är det, at
3
härvarande ambassadeurs af Generalstaterne låtha sig offentligen och grofft
4
emot een och annan märkia deres fattade jalousie och at theres stat icke kan
5
tillåtha, at Eders Kgl. Maj. och chronan Sverige bemächtigar sig alle porter
6
och siöstäder vidh Öster- och Västersiön, deres commercier til störste ruin.
7
Derföre, sådant at hindra, vele the heller sökia giörlige medel det i tijdh at
8
förekomma, än veetandes och villiandes samtyckia til deres ägon skeenlige
9
skada och förlust. Grefven af Trautmansdorff meente sådant deeres uptåg
10
icke vara til förachta, helst dher dhe byggia på andre månge assistenter,
11
som Eders Kgl. Maj. och chronan Sveriges upkompst icke mycket gott
12
unna, och dhe til vatn andre potentater kunna högt vara öfverlägne. Tvenne
13
af Generalstaterne, her Knuyt

38
Johan de Knuyt, Deputierter der Provinz Seeland, * im März 1587 Middelburg, † 17. Dezember
39
1654 ebd.: A. J. van der Aa X S. 274–277. APK 13711–13713.
och Paw

40
Adriaan Pauw, Herr von Hemstede, Deputierter der Provinzen Holland und Friesland
41
* 1. November 1585 Amsterdam, † 21. Februar 1653: A. J. van der Aa XV S. 134–137.
42
APK 18830–18832.
, reeste för otta dagar sedan åth
14
Haag, och tvenne nu för två dagar sedan. Een deel meenar, theres resa
15
företagas af det missförståndh och oenigheet them emellan ähr. Samblige
16
meena den reesa vara ansedd at intaga resolution om deres fulmachter och
17
procuratorier medh dhe Spaniske och af desse förslagne trefves effter giorde
18
stilleståndh anno 1609

43
Erzherzog Albrecht und seine Gemahlin Isabella, Tochter Philipps II., schlossen am 9. April
44
1609 mit den Vereinigten Provinzen einen zwölfjährigen Waffenstillstand.
. Gemeenligen conjecturerar man mästedeels angå
19
Pomerske väsendet.

20
Duc de Longueville bekräfftade hvadh ofvantil förmält ähr och dherhoos
21
bekände sig vidh sådant mediatorernes anbringande hafva skattadt dette
22
inkast af ringa importance och som föga hade til betyda. Lijkväl förmeente
23
nödigt man det icke heller förachtade, uthan heller underhanden hade
24
Hollenderne uthi ögonsicht. Vara och för tijden i dette som alle andre
25
emergencier (hvilket han vidh alle förefallande occasioner och discurser
26
högeligen styrcker), det krafftigste medlet at förvinna alt jalousie, afvundh
27
och missförståndh, dher desse mechtige chronor Sverige och Frankrijke
28
(hvilke i dess vide aflägenheet från hvarandre icke kunna öfver huns annars
29
tilväxt och opkompst vara jaloux) stå beständigt och fast uthi union och
30
confience medh hvarandre nu mehr än tilförende, så kunde hvarken Hollen-
31
derne heller annan nation desse rikers eenhällige desseiner förhindra. Hvilket
32
han vidhlyffteligen deducerade, alt til den ende at gådt förståndh emellan
33
desse rijken och dess ministros må erhållas och conserveras. Uthi dette fallet
34
medh Generalstaterne hölt han för gådt, at man förekomme them uthi desse
35
deres consilier på samme sätt, som skedde vidh Danske tractaten medh itt
36
hastigt slut, och thermedh afskoore them alt vidare tilfälle at förbinda sig
37
medh nye alliencer.

[p. 175] [scan. 215]


1
Iblandh annat berättade mig högbemälte prince sig hafva förnummit, at
2
stenderne, som nu tesmoignera öfver chronornes satisfaction, äre uthi sine
3
meeningar differente. Een deel skole hafva fallit på penningar; een man
4
iblandh ständerne skal uthi rådet hafva gifvit det förslaget, som Keijssaren
5
motte biuda til at disponera kungen i Spanien at cedera Mäijlandt för Elsass.
6
Det fuller neppligen kan synas giörligen. Dogh dher thet kunde gå för sig,
7
skulle chronan Franckrijke dhermedh vara mechta väl content. Elliest sade
8
han, på det Elsassiske motte så hårdt och sterckt difficulteras, vore legatio
9
Gallica sinnat på chronan Franckrijkes vägnar at tilbiuda Keijssaren tye
10
heller mehr tusend man på ägon umkostnadt at underhålla til Keijssarens
11
tienst effter sluthen fridh, dermedh at taga igien så mycket landh i Ungern
12
af Turken, som han mister för Elsass. Dher och chronan Sverige ville til
13
3000 man offerera honom, förmeente han vara itt gått medel til Pomerens
14
erhållande.

Dokumente