Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
19. Königin Christine an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1646 Januar 3/13

2

Königin Christine an Johan Oxenstierna und Salvius


3
Stockholm 1646 Januar 3/13

4
Kopie: RR, 8’–10

5
Erneuerung der Vollmachten für die schwedischen Unterhändler. Verlangen der Hansestädte auf
6
Berücksichtigung ihrer Interessen im Friedensvertrag.

7
Uthi the bref I hafve skrifvit oss till den 1. [ 1./11. ] och 8. [ 8./18. ] Decem-
8
bris nästförvicken månadz och åhrs, hålla vij före vara tre förnemblige tingh
9
att svara uppå: nemligen renovationen af fullmachten under vårt eget
10
nambn, och dispute emellan någre af ständerne och corpus Hansae, om
11
thetta och thess interesse motte på tractaten namentligen i acht tages.

12
Belangande nu thet förre, så hålle vij för rådsampt vara, att under vårt eget
13
nampn och subscription låta uthfärdiga fullmachten, och vele Edher på
14
nästa post skicka Eder tillhanda, efftersom vij och förnimme thet grefven
15
af Trautmansdorff hafver giordt therom påminnelsse, och Keisaren gifvit
16
honom een ny fullmacht, then vij sij vara oföranderadt och formen af den
17
förra theruthinnan observeradh. Och endoch för detta hafver på tractate-
18
platzerne varit moverat någon controversie om thet ordet „concludendi“
19
et „concluserint“, så hafver lickväll Keisaren låtet blifva vidh thet ordedt
20
„statuendi“ et „statuerint“

39
Vgl. die kaiserliche Vollmacht vom 23. Juni 1643: J. G. von Meiern I S. 353.
.

21
Sedan sij vij och af Edert bref, hvadh betänkiande the furstlige deputeradhe
22
hafve, att icke vederlaga corporis Hanseatici opsatt, så att thess interesse
23
allestädes vidh tractaten och i dess sluuth per expressum, som städerne thet
24
sökia, må blifva ihoghkommet och infördt. Nu ähr för inga pacta hoos oss
25
medh bemelte corpore slutne och ingångne vijdare än att vij per resolutio-
26
nem hafve oss åhr 1643 in Octobri förklaradt emoth staden Lubeck i andres
27
af Hansestädernes nampn till frij tillåtelsse af den Rijssische handelen, icke
28
allenast genom Refwall, uthan och genom staden Narfwen, jämväll och i
29
nästförledne åhr 1645 den 6. [ 16 .] Novembris emoth dee 3 städer Lubeck,
30
Brehmen och Hamburgh, att vele taga deras interesse vidh almenne fridz-
31
tractaterne i Ossnabrügg i acht, så till ehrhållelse och förkofringh af com-
32
mercierne , som elliest till conservation af dem och deras städer såsom
33
ledemöter af Rommerske rijket. Men icke hafve vij oss derhän velat låta
34
förbinda, att anten desse eller samptelige Hansestäderne måtte i tractaten
35
och dess conclusion per expressum blifva innslutne, mycket mindre att vij
36
skulle hålla rådsampt vara till att styfva foedus Hanseaticum genom een

[p. 73] [scan. 113]


1
solenne autorisation vidh sluteat af almenne fridztractaterne. Men hafve
2
altidh förstådt i sådant fall implicitam inclusionem i frijden, efftersom I hafve
3
till sij af hoosfogade vår bemälte tree städernes gesandter gifne sidste reso-
4
lutions copia. Thertill vij eij heller någon synnerligh annan fogh hafve haft,
5
althenstundh bemälte städer icke hafva velat träda medh oss i vapnen, tå
6
vij hadhe haft både större fogh till taala för dem, jämväl och varit så myckit
7
mehra obligeradhe thertill. Hvarföre och såsom vij andre förnemblige ricks-
8
städer , som medh oss hafve stådt i vapnen, men af redhhoga och irresolution
9
ähre gångne från oss, icke kunna alla per expressum i frijden begrijpa, så-
10
väll sigh eij heller skicka, att vij strängare oss för desse andre uthlåte och
11
anstelle, men taale för dem i gemeen, såsom för andre ständer och städer.
12
Och bevekas vij besynnerligen härtill theraf, efterdij corpus et foedus Han-
13
seaticum ähr principaliter stichtadt och rättadt emot thesse nordische chro-
14
norne ; hvarföre och Hansestäderne i förre tijder och vidh deras flor, altijdh
15
hafve varit i mangell medh våre förfädher. Derföre och, der res ähn vare
16
integra, kunne i thetta alt på thet försichteligeste menasgera, undvijkandes
17
deputatorum Hanseaticorum förslagh, att allestädes nämbnes i consulta-
18
tioner öfver frijden och dess sluuth, men till afröija invidien, tagandes
19
derhoos i acht, att sådant blifver tillbakar drifvit icke såsom genom Edher,
20
uthan såsom genom förvållande af ständerne och besynnerligen det furstlige
21
rådhet, efftersom vij sij desse hafva lagt sig deremot och icke veelat Hanse-
22
städerne så vidh deferera.

23
Elliest efter det frequente omgånget, som residenten Rosenhanen tillåter
24
dem keiserlige och Spanische commissarierne i Münster, causerar hoos
25
Franckerijke een temmeligh apprehension och jalousie, ty skrifve vij här-
26
hoos Rosenhanen till, att han går theri heelt sparsamt och heller undvijker
27
det än att han må synes thet prompt tillåta.

28
PS. Vij månde fuller i brefvet iblandh andre orsaker, hvarföre Hense-
29
städerne icke kunne per expressum blifva i fridztractaterne inneslutne,
30
såsom incidenter förmäle, att vij andre städer, som hafve stådt medh oss i
31
vapnen, alle theri expresse icke kunne änteligen begripe. Nu hafver detta
32
icke den meningen, som skulle I icke sökia derhän arbeta att ricksstäderne
33
theroppe i Tysklandh ju måtte blifva i frijden helst per expressum compre-
34
henderadhe . Ty oss tienar intet annat, än att vij efter all möijeligheet drage
35
dem ifrån vederpahrten; men derhän går vår resolution och comparation,
36
att ther vij ad extremum icke skulle kunna nåå ricksstädernes expressam
37
comprehensionem i frijden, mycket mindre skulle tå the andre som i krijget
38
icke hafve medh oss stådt, kunne theri begrijpas. Och såsom I letteligen
39
kunne derivere invidien af denne saken inpå andre, så tycker oss thetta
40
vara ett skääl thertill, att Hensestäderne thet icke borde draga fram, såsom
41
een ny saak, om hvilken för detta intet voro rördt och drifvit.

Dokumente