Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
276. Rosenhane an Joh. Oxenstierna Münster 1645 Januar 17/27 Pr.: Osnabrück 1645 Januar 18/28
276
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Besuch bei französischen Gesandten: Urteile d’Avaux’ u. Godefroys über Axel
Oxenstierna. Godefroy über Teilnahme der Reichsstände.
Jag sände i tisdags, min ord. audiencedag, hooss h. d’Avaux och genom
hans secret. lät förnimma, om honom var lägligit jag måtte komma dijtt;
mig bleff svarat, att Servient och Contareni vore dijtt väntandes, och inthet
svar för mig, om jag måtte komma äller intet. Jag drog likväll dijtt att pröff-
va , om the intet ville admittera mig, och sände mons:r d’Aligandt in att
avisera, jag vore där excuserandes, att min dräng intet rätt hadhe förstått,
thet han var occuperat. Han låt säija, om thet intet var något, som presserade,
måtte jag förlåta honom, thärmedh gick jag till Rorté därnäst hooss; strax
jag var dijtt kommen, kom en page äffter och begärte, jag ville komma, och
låtes the behaga, att jag närvarandes hörde Contarenis discurser. H. Servien
sade och, när the häräffter med vederparten komma till att göra, att jag väll
alltid måtte vara därhooss. H. d’Avaux ibland annandt låt sig märkia, att
han intet väll behagade, att rikzcantzlärens excell. var vid tractaten, och
vidt thet jag upnämbde the andra commissarier, sade han, att the intet vore
aff rikzcantzl. partii, män Biälken dubiterade han om och sade, han känner
them alla väll. Gotofredus låter sig meer ut, hvadh han aff them hörer, och
sade uttryckelig, att the taga thet mycket sällsamt up, att r. cantzl. ex. ab-
senterar sig vid dänne tiden från håffvet och att the thäraff befruchta chan-
gement uthi consilierna; och tror jag, dätt måtte vara orsaken, att här taalas,
om Rorté skall dijtt igän. The dömma aff sin ägen stat, att allt måtte gå per
partier. Han uttyder således, att thärutaff ähr till dömma, att cronan menar
allffvar med Dansche tractaten, ty älliest, om man hade ärnat traherat värket
och amusera Juterna, så behöffdes intet r. cantzl. draga däräffter, uthan thet
kunde skee igenom andra. Hvadh Frantzoserna haffva för händer, så tycker
mig, the troo oss illa. S:t Romain bliffver nu åter affärdat till Paris. Hvad
thet betyder, får ingen veta; item haffva the för händer att åter låta utgå en
skrifft till ständerna, som Gärnant viste säija, dåch i heemligheet. Gotofredi
iudicium går ut på ett långt stillestånd till kungens myndige åhr och att
man kunde separera Spanien frå Käijsaren, hvilke bägges partii säijes nu
intet stå mycket väll med hvarandra. Han håller och orådeligit, man skall
admittera churfösterna vid tractaten äller någre få aff ständerna, med min-
dre the komma alla tillhopa; ty äffter the alla ähre siällff interesserade och
Käijsaren meer bevågne, så skulle the oss intet gått göra och fördänskull
aut omnes aut nullus. Hans conclusion ähr alltid, att vij ingen universalfridh
ha att vänta. H. d’Avaux sadhe och, att han i thässe dagar vill spassera till
Ossnab. pour y faire sa devotion …