27

98

Salvius an Joh. Oxenstierna

29

Osnabrück 1644 Januar 5/15

30

Eigh. Konz.: Salvius Slg. vol. 4; Ausf.: J. Ox. Slg. B II

31

Über Verhandlungen der französischen Gesandten in Den Haag. Unzufriedenheit

32

der Franzosen mit dem schwedischen Angriff auf Dänemark. Schwierige Finanzlage.

33

Verwendung Rosenhanes. PS.: Restitution Birsteins. Brief an den portugiesischen

34

Gesandten.

35

E. Exc. meening at låta Portugueserne komma till Minden, synes vara

36

godh

37

Vgl. [ Nr. 95 ] .

. E. Exc. eller feltmarskalken kan gifva Erich Hansson ordre att con-

[p. 131] [scan. 163]

1

voijeran från Wissmar till Lauenburg och tädan genom land Luneburg åt

2

Minden. I Nijenburg är alt för fattigt till lefva. Tempo, när han skal af-

3

hämptas , ställer jagh till E. Exc. gottfinnande.

4

E. Exc. seer af Spirings breef uhr Haagen och Griessheimbs uhr Münster,

5

hvadh för een dispute om högheeten Holländerne åter bringa på bahnen.

6

Galli vele icke egalera them Venetianerne. Desse äre gambla och hafva reg-

7

na under sigh, Batavorum respubl. nova tamquam in fieri, ut adhuc sub iu-

8

dice lis sit. Om thet nu och nogot holler Gallos oppe, får man see. Rorté

9

meenar, vårt Danska krijgh lärer skynda them hijt. D’Avaux skrifver migh

10

af den 8./18. Decemb., at han såge gerna, thet jagh ännu toge nogon orsak

11

at reesa hädan till Minden igen. Men Baron de Rorté afråder migh. Doch

12

voret gott, at Portuguesern vore i Minden, förrän E.Exc. begifver sigh

13

hijt, på thet han må, såsom den andra i Franssosernes, altså denne hafva sin

14

säkerheet i E.Exc. föllie.

15

Ablehnung der Bitte Steenbocks um Werbegelder. Klagen über Finanznot. Subsidien

16

noch nicht eingetroffen.

17

The här qvarrblefne Dani hafve i går först besökt Rorté, hafve förr suspi-

18

cerat , att detta infall i Holsteen är Frankrijkes practique, thet Rorté hafver

19

neekat. Aff Rorté och S:t Romains breef uhr Münster til honom märker

20

jagh, att Galli äre mächtig illa tillfridz medh detta infall. Nogot synes vara

21

orsaken, at the icke gerna såge Sverige per occupationen Daniae blifva för

22

mächtigt at tilleventyrs practicera en universal monarchia ex arcto, såsom

23

Rorté ridendo sade, thet gifva storr ombrage, att Sverige nu hafver alloreda

24

mäst alla the förnembste provincierne rundt omkring Östersiön occuperade,

25

Ingermanland, Liffland, Pommern, Mechelburg, Holstein, Jutland och så-

26

ledes Dennemark rundt omkring lijka såsom blocquerat. Men mäst därföre

27

att theres intentio foederis cum Suecia synes aldeles göres them therigenom

28

onyttigh, i thet Sverige efter theres meening icke kan tillijka så mächtigt

29

föra kriget mot hus Österrijke såsom tillförenne; och synes fördenskuld så-

30

väl Gallia som Venedich strax vela slå sigh theremellan att göra fridh mellan

31

Dannemark och Sverige och kan skee toras Daniae legati derföre ännu här

32

nogot töfva. Seer Gallia sigh ingen stoor adsistens mehr hafva af Sverige

33

moot Keijsaren, så fruchtar jagh subsidierne ophöra. Obscure videbatur id

34

innuere Rorté. Jagh hafver alt till thet bästa uthtydt, men tiden moste lära

35

thet öfrige. Rorté skrifver E.Exc. sielf till, sender och serdeles en copia af

36

S:t Romains breef om den Venetianische interpositionen, vänter theropå

37

svar, at E. Exc. den aggreerar in causa Imperatoris, så varder Venetus sigh

38

hoos alla parterne skrifteligen ahnpraesenterandes. Migh tycker, man kan

39

favorabiliter accepteran, aldenstundh Kon.M:t hafver thet sielff tillförende

40

skrifteligen giordt och vij nu elliest ingen annan medlare hafva. Men att

41

transferera denne congressen till Münster eller at Venetus skal mäst residera

42

thär och här genom en reipubl. secretarium status (sine nomine legati)

43

medla saken, såsom S:t Romain skrifver intenderas, thet hafver jagh sagt

[p. 132] [scan. 164]

1

Rorté icke kuna skicka sigh. Hvadh legati Gallici varda nu härpå

2

skrifvande och företagande eller om the sielfve snart komma, lärer tijden.

3

Thet faller migh mächtog illa, att the så lanternera medh subsidierne. Gudh

4

gifve, att icke nogon confusion theri kumme.

5

Att her Rosenhan ännu nogot blifver hoos E.Exc., kan vara gott. Hade

6

han kummet nogot förr eller ännu nogot ährende förefölle, torde han så

7

gerna göra en reessa som liggia stilla. Finge han reesa til armeen, torde thet

8

vara nyttigt, at han således confererade medh feltmarskalken om den punc-

9

ten , som ahngår soldateschans contentement. Ty nu är godh tidh thertill.

10

Thet moste doch en gång skee genom een afsendning; doch alt till E.Exc.

11

gottfinnande stält …

12

Eigh. PS.: Bitte des Landgrafen von Hessen-Darmstadt, der Landgräfin von

13

Hessen-Kassel u. der Grafen v. Nassau um Freigabe Birsteins; Brief Straßburgs;

14

Bitte des Hamburger Postmeisters Schute um Verleihung des Agententitels; Hin-

15

weis auf die à cachet volant beigefügten Briefe an portugiesischen Gesandten u. Tor-

16

stensson .