17

100

Salvius an Joh. Oxenstierna

19

Osnabrück 1644 Januar 6/16

20

Pr.: Minden 1644 Januar 9/19

21

Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II

22

Besuch Rortés bei Langerman. Unzufriedenheit Frankreichs u. der evangelischen

23

Reichsstände über Krieg mit Dänemark. Reise nach Hamburg aufgegeben. Ver-

24

öffentlichung der Briefe der schwedischen Regierung u. des Reichsrates an den dänischen

25

Reichsrat zur eigenen Rechtfertigung. Brief des Kaisers an den Deputationstag in

26

Frankfurt. Hilfe für Steenbock.

27

Baron de Rorté visiterade i går Langerman allena meo instinctu, förnam

28

ther in substantia detta, först at the än til denne dagh icke den ringeste

29

skrifvelse hafva frå theres konung, ja icke sedan otto vekor, vete förden-

30

schuld icke, huru thet tilstår i Danmarck, om the skole blifva här eller reesa

31

hädan eller hvadh the skole taga sigh före. Thet rijkzcantzlern Hög var

32

bortryckt, var uthan nogon ordre eller befalning skedt, allenast til at besö-

33

kia erchiebispen af Bremen at förnimma, efter han stodo väl medh Sveriges

34

chrona, om han icke kunde strachs interponera sigh och in herba bijläggia

35

detta missförståndh. Kann skee han, cantzlern, torde medh thetsamma

36

ryckia öffver till Gluckstadt att see, huru ther tilstode.

[p. 135] [scan. 167]

1

I går sade här en borgare sigh hafva hört i Danicorum legatorum logement,

2

at rijkzcantzleren väntes snart hijt igen. De iusticia vel iniusticia armorum

3

Suecicorum hade Langerman sagt sigh inthet kunne döma, effter han icke

4

viste Sveriges chronas praetenderade orsaker, hafver lijkväl nogot sökt at

5

justificera sin kung och inculpera Sveriges chrona. Men baron de Rorté haf-

6

ver tämmeligen mycket vetat föra honom til sinnes theremot, som the Dans-

7

ke hafve i longan tijdh i ett och annat varit Sverige till meen, doch alt mo-

8

derate såsom en neutral i saken. In summa migh synes, at Dani vete än icke,

9

om the skole blifva här eller afreesa, uthvälia lijkväl thet förne, til thes the

10

kunne få ordre. Men qua via? Cimbria är dem heelt slutin, Oceanus fahrlig,

11

åt Lubeck genom Östersiön torde vara then principaleste och säkraste vä-

12

gen , men i Trawmünde skal man nu för ijsen skuld näpligen komma i land

13

och på Mechelburgische eller Holsteinische sidan liggia the våre.

14

Jagh hafver inthet kunnat märkia ännu, huruledes the hafva optaget E. Exc.

15

svar

42

[ Nr. 90 ] .

. The synes nästan vara i the tanckar, at hvarken E.Exc. eller jagh

16

hafve nogon ting vetat af detta infall, förän thet skedt var, oahnsedt the i

17

förstonne meente thet icke allenast vara vår practique, uthan mäst komma

18

af Frankrijkes drifvande hollandes så före, at legati Gallici hafva mäst der-

19

före så länge drögt theres ahnreesande, til thes detta infall skulle skee och at

20

the allenast derföre ännu liggia i Hagen och siuda ihoop medh Holländerne.

21

Langerman hafver ock sagt Rorté, at the hafve i 8 vekor inthet sedt the keij-

22

seriske , eij heller desse the Danske. Men sedan detta skrijet om infallet kom,

23

hafver Auersberg två reesor på hvarannan ultro besökt them och offererat

24

alt gott. Men Langerman hafver slaget op händerne cum exclamatione

25

bediandes, Gudh bevare them för the kaijseriskes assistence.

26

Ehuru ock mehra är, så förnimmer jagh uhr alla örter, att alla evangeliska i

27

Tyskland så väl som Frankrijke sielff äre illa tilfridz medh detta Danska

28

krijget, ja vele häraf skiuta skulden på oss, at vij til ingen fridh i Tysklandh

29

vele, efter vij hafve nu rätt i begynnelsen af tractaten assaillerat sielfva me-

30

diatorn ; och är fördenschuld högh-högh-nödigt, at chronan låter medh

31

then alreförsta uthgå ett manifest pro iusticia belli Svecici contra Daniam.

32

Ehuru höga orsaker jagh mu hade at göra ett lijthet ryckiande til Hamburg,

33

så moste jagh doch samma E.Exc. betänckiande in contrarium, efter alle

34

man, ja Rorté sielff äre här i samma tanckar som E.Exc., medh mindre

35

jagh läte sielff säija Auersberg migh strachs vela komma tilbakes och han

36

gofve sielff sitt betänckiande, at han ville väl töfva så länge. Men thet ville

37

illa skickia sigh at fråga honom therom.

38

Ibland annat ställer jagh till E.Exc. höghförnuftige betänckiande, om icke

39

ett ting vore, at man läte väl transferera regeringens och senatens sidsta bref

40

til rijkzrådh i Danmarck, thet sedan tryckia och uthsprida här och ther sotto

41

la mano, dock icke såsom thet kommer af oss. Jagh meener, thet skulle

[p. 136] [scan. 168]

1

tiena för en lijthen justification, til thes stora manifest uthkumme, såframpt

2

jagh elliest rätt minnes thes contenta, som E.Exc. migh sidst communi-

3

cerade . Jagh beder E.Exc. täckes öfversee samma breef och tänckia theropå.

4

Thet Danska svaret theropå giordes inthet behoff at låta uthkomma. Chro-

5

nan är fuller icke skyllig at reddere rationem consiliorum suorum nisi soli

6

Deo. Men alla imperia göra lijkväl sådant at erholla verldennes applausum

7

eller ju åtminstonne at praeoccupera sinistra malevolorumque iudicia et ca-

8

lumnias .

9

E.Exc. seer af innelagde Kaijsarens innelagde breef til conventen i Frank-

10

furt , huruledes han traducerer regna foederata, såsom hitzade the Turken på

11

Christenheeten. Thet tiente fuller ock dementeras medh een contarie skrif-

12

velse til bemälte convent, ther E.Exc. så gott funne, eller ju från E.Exc. till

13

landgrefinnan, och at hon theraf communicerade E.Exc. brefs copia till be-

14

mälte convent … Rortée hafver än ingen skrifvelse frå d’Avaux. Post von Spie-

15

ringk beigefügt.

16

Eigh. PS.: Her Steenbeck ville jagh hierteligen gerna assistera, men jagh

17

veet för Gudh ännu ingen rådh eller medel hertil annat än the jagh i går

18

skreef E.Exc. … Thet låter inthet göra sigh att sittia här och uphandla

19

penningar i Hamburg hoc praesertim tempore et rerum statu!

Beilagen [ fehlen sämtlich ].