10

–/ 172 /–

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

12

Osnabrück 1646 August 17/27

13

Pr.: Stockholm 1646 September 3/13

14

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [5], 60–63

15

Bemühen um Erlangung des Beneficium de non appellando für die schwedischen Länder in Deutsch-

16

land . Schwedisches Drängen auf Abhandlung der ständischen Gravamina. Zurückhaltung der

17

Franzosen gegenüber einem vorgeschlagenen Treffen mit den Schweden in Lengerich, vermutlich

18

wegen bevorstehenden Abschlusses mit dem Kaiser und Spanien. Schritte zur Aussöhnung von

19

Hessen-Kassel und Hessen-Darmstadt. Bedenkliches Schreiben des Kurfürsten von Sachsen an

20

einige Reichsfürsten.

21

Eders Kgl. Maj. nådigste breef af den 25. passato [ 25. Juli/4. August 1646 ]

35

RR, 1334’–1335. Die Königin blieb in diesem Reskript bezüglich der Satisfaktionen und Reichs-

36

sachen bei ihrer Resolution vom 8./18. Juli d. J.

22

kom den 11. huius [ 11./21. August 1646 ] hijt medh Hamburger posten.

23

Hvadh theri nådigst befalles om beneficio de non appellando, skall af oss

24

hörsamligen effterkommas och sökias, när vij komma till at gifva uth instru-

25

mentumet eller vij elliest råda i conference medh the keijserlige.

26

Vij hafva på een tijdh förnämligen väntat på tvenne tingh: 1. att the evan-

27

geliske ständerne måtte blifva färdige medh sitt svar och betänkiande öfver

28

the catholiskes sidste förslagh in puncto gravaminum; 2. att the Frantzöska

29

skulle antingen komma hijt eller mötha oss i Lengriken. Hvadh thet hafver

30

lijdit medh thet förre, är efterhanden berättat och medh sidste posten, at

31

deputati evangelicorum af then här och i Munster hade då näst tillförende

32

varit ihoop i Lengrichen. Den 14. huius [ 14./24. August 1646 ] hade the,

33

som här äre, een deputation, bestående af fem furstlige, två greflige och två

34

städiske först hoos the keijserlige och sedan samma dagen hoos oss, lefvere-

[p. 423] [scan. 463]

1

randes ifrå sigh sitt svar, sådant som copian under A thet uthvijsar, medh

2

anhängd böön och begäran, at å Eders Kgl. Maj. vägnar vij, så häreffter

3

som härtill, ville taga oss evangeliske ständernes bästa an och handla theri

4

så gott som vij kunne. Hoos the keijserlige hade the fuller påmint och begä-

5

rat , the ville göra thet samma, men fått till svar, at the inthet hafva tagit an

6

then saken, som ville the immediate handla medh oss theröfver, uthan

7

allenast förståttet så, att the hoos them catholiske och vij hoos the evange-

8

liske , skulla göra påminnelsser och befordra värket. Hvilket såssom thet

9

löppo emot theras, the keyserliges, förre giorde contestationer och syntes

10

hafva något in recessu, altså höllo the an, att vij ville med desto mehra

11

alfvare fatta theras interesse, efftersom the, näst Gudh, hade sin bästa lijt till

12

Eders Kgl. Maj. assistentze och cooperation. Dagen thereffter hafver the

13

lefvererat samma förslagh åth them catholiske uthi the Maintziskes loge-

14

mente , ther the Österrijkiske och Wurtzburgiske hafva varit tillstädes. Evan-

15

gelici i Munster lära ther gifva the keijserlige och the Frantzöske hvar sitt

16

exemplar.

17

Hvadh anlangar congressen medh the Frantzöske, är thet svarat åth d’Avaux

18

på hans frågan, som bijladet i vårt sidste breef till Eders Kgl. Maj., dät vij

19

stälte i theras gottfinnande, om the ville mötha oss i Lengrichen eller komma

20

hijt alle tre, två eller eenthera, alt som thet them kunne bäst behaga och

21

falla. Hvadh Servien skrifver migh, Johan Oxenstierna, till och bland annat

22

mäler om alles trees öfverkompst, thet går härhoos under lit. B och mit

23

svar under lit. C. Vij kunna inthet vetta hvadh the håller tilbakar ifrå thet

24

eene eller andre. Residenten Rosenhanen synes indigitera i sine tvenne breef,

25

dess copian äre under lit. D, E. Och andre hållet och så före att, förän the

26

komma hijt, göra the ther sine saker richtige medh Keijssaren och Spanien.

27

Effter Eders Kgl. Maj. nådigste befallningh och then resolution som then

28

Hessiske-Casselske gessandten, han von Hoff, hafver erhållit, hafve vij här

29

sedan bägge partiernes, the Casselske och Darmstädtiske gessandter, äre i

30

sine principalers strijdige saker komne till oss, budit till at bringa the tvenne

31

husen till värligh förlijkningh. Ännu hafver thet inthet kunnat skee, uthan

32

controverteras de modo reconciliationis. The hafva tvenne i vahl och på

33

tahlet: 1. nembligen att saken måtte kunna slijtas genom aussträge, som

34

beståt i visse män, hvilka, effter arfförbundningen, må vällias uthur theras

35

landh och blifva lössgiorde ifrå then plicht och eedh som the äre sin landz-

36

herre medh förvant, så länge saken är bracht tillända; 2. att theras tvist

37

måtte skärskadas och förlijkas af the arfförbundne husen Sachssen och Bran-

38

denburg och 3., at chronornes och the keijserlige gessandterne, hafvandes

39

visse referenter sigh tillhanda, tracterade henne, som thet skeer medh then

40

Pfaltziske. The Darmstätiske villia blifva vidh arfförbundningen och the

41

meddell som theri äre fattade, at jämka och föreena slijke eller andre tvister,

42

när the emellan husen opväxa, och stå therföre på at man togo the tu husen

43

Sachssen och Brandenburg till mäklare. Skulle then Casselske hafva betän-

44

kiande medh Chursachssen, så säija the sin herre vara tillfridz, om landt-

[p. 424] [scan. 464]

1

grefvinnans Furstlige Nåde vällier någon annan af thet huset i churfurstens

2

ställe igen, jämväll at tractaten plägades här i Ossnabrugge eller Munster.

3

Eders Kgl. Maj. intervention låddes the inthet villia slå uth, men effter duc

4

de Longueville skall hafva sagt emot them keijserlige, att the ville hålla

5

medh landtgrefvinnans Furstlige Nåde och hennes sak, hon må vara rätt

6

eller orätt, så ville the inthet gärna thertill effter bägge chronorne begäras

7

till interponent, och Frankrijke tesmoignerer een partialitet. Then Hessen-

8

Casselske säger theremot: 1. at hans nådigste furstinna inthet kan hållas till

9

the modus reconciliationis, som äre beskrefne i arfförbundningen, efter

10

landtgref Jörans herrfader, han sielf och the af thet huset tvertemot then

11

förlijkning, som var skedh effter arffördragen, hafver sökt thet keijserlige

12

hofvet och thermedh ophäfvit thet samma. Theraf vore theras eenigheet

13

och thetta hüüs Hessen-Cassells gravamen kommit. Hvilket såssom thet

14

hafver bracht landtgrefvinnan af Hessen-Cassell i vapnen, at recuperera thet

15

som var medh våldh honom och hans huss ifråtagit. Altså drifva the med

16

macht, at samma gravamen må gå lijka medh the andra ständernes gravamina

17

inuthi universalförlijkningen, som skeer emellan oss och them keijserlige,

18

ståendes allenast therpå at vij och the keijserlige effter thet tridie sättet af

19

förlijkningzförslagen ville handla och tractera oss emellan. Thermed vore

20

at förmoda, thet saken skulle kunna få een ändskap, ty föruthan thet at the

21

andre modi som föreslåes, äre brutne och förkastade af the Darmstädiske

22

och een annan vägh uthvälder, så hålles the arfförbundne hussen nästan för

23

particulariske, och therföre fruchta the inthet mehra än at saken, fallandes

24

i theras händer, kommer på långebänken och till ingen ändskap. Hvadh duc

25

de Longueville hafver talt emot the keijsserlige, vore mehr at tesmoignera

26

then ijfver Frankrijke hafver att hielpa saken till richtigheet, än at han eller

27

hans colleger skulle vore så passionerade på landtgrefvinnans Furstlige

28

Nådes sijda. In summa: Schäffer står icke allenast på thetta förslaget, uthan

29

han håller och an, att vij och the Frantzöska ville sättia landtgreef Jöran een

30

tijdh före, innan hvilken han måtte sigh förklara. Om han inthet thess

31

förinnan uthlåther sigh, uthan saken blifver medh hans vållan oppehållen,

32

skulle han hotas och tillsäijas, at chronorne ville träda i partiet med landt-

33

grefvinnan och försvara Hennes Furstlige Nådes saak och rätt. Vij hafva

34

fuller tesmoignerat vår villfarigheet att låtha bruka oss på thet slaget, som

35

then Casselske föreslå, men inthet ännu kunne förstå thertill, att een slijk

36

termin skulle sättias och comminationen therhoos hängias. När the Frant-

37

zöska komma ihoop med oss, får man höra hvadh häri kan fattas för een

38

resolution. Om Eders Kgl. Maj. nådigste betänkiande kunde och komma

39

oss tillhanda, vore thet så mycket bättre.

40

Hvadh churfursten af Sachssen för een efftertänkeligh skrifvelsse hafver

41

låthit afgå till någre furstar här i rijket, thet vijsar bijlagen under lit. F.

42

Vij hafva inthet vist breef ifrå armeen mehr än hvadh innelagde aviser under

43

lit. G förmäler. Thet äre gode tijender, som friska oss och them som väll

44

meena inthet lijtet.

[p. 425] [scan. 465]

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [5]: