Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
165. Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna Osnabrück 1646 August 3/13
–/ 165 / [ 184 ]
Osnabrück 1646 August 3/13
Eigenh. Ausf.: A. Ox. Slg. , J. Ox.
Tod und Beisetzung seiner Ehefrau. Wunsch Johan Oxenstiernas nach Heimkehr.
In publicis ähr sedan sist affgågne post inthet aff consideration mehra pas-
serat ähn det som uthi breffvet till Hännes Kgl. Maj. vår allernådigeste
drotningh aff min herr collega och migh ähr berättat vordet. Dett synes
som saken ville något (som man säija plägar) skiutas på långa bänken.
Jagh ähr nu rätt illa därom för min salig käre hustrus dödelige frånfelle,
så att jagh icke rett väl veet, hvadh jagh skall göra.
Lijket ährnar jagh innan 8 eller 10 dagar att förskicka neder till Wismar
och, där inthet skepp där finnes, åth Strålsundh. Kunde jagh härifrån aff,
och föra lijket medh migh ini höst, så giorde jagh det aff alt mitt hierta
gerna och haffvar därtill månge praegnantes et gravissimas rationes, ville
och fuller nu aff Hennes Kgl. Maj. i underdånigheet begära permission och
breff därtill. Men jagh finnar lijkväl något betenkeligit det att göra, förähn
jagh förnimmer min käre herfaders meningh och om dit rayssonablement
skulle kunna ske. Gudh veet jagh ähr nu i ångett och stoor perplexitet, så
att jagh icke rätt väl veet mascule migh att resolvera. Men Gudh styrker
igen och hielper, och han ähr alena den som hielpa förmå. I honom tröstar
jagh upå.
Seine verstorbene Frau habe den Wunsch geäußert, in dem Grabe beigesetzt zu werden,
das Axel Oxenstierna für sich habe herrichten lassen. Wie das geschehen könne,
überlasse er seinem Vater zu entscheiden. Er bitte, auch seine Mutter und Schwieger-
mutter trösten zu wollen.