16

Eders Kongliga Maijestättz allernådigste bref af den 16. Decembris nästförle-

17

den hafve vij den 2. huius här mädh allerunderdånigst reverentz handfått.

18

The Churbrandeburgische hafva nu på een tijdh föga rördt om grentzetracta-

19

ten. Vij hafve och vijd then närvarande beskaffenheet af alla saker hafft betän-

20

kiande att mäla therom. När någott oss emellan i then saken förfaller, vele vij

21

regulera oss effter Eders Kongliga Majestättz allernådigste ordre nu sidst an-

22

kåmpne.

23

Hvadh tillståndet på thenna orten anbelangar, hafver man väntatt, att stän-

24

derna skulle nu länge sedan hafva kunnatt föreena sigh om ett expedient,

25

förmedels hvilkett commutatio ratificationum kunde gå gör sigh och executio

26

pacis lichväl inthet lijda theraf något förfångh, aldenstund the sjelfve hafva så

27

högdt drifvitt på samma uthvexlingh och i förståne tyckt, att nebenrecessen

28

skulle kunna giöras och försäkra executionen i sin rätta gång. Män the hafva

29

alt ifron den 27. passato varit i deliberation theröfver och, så mychitt man

30

förnimmer, inthet än kunnatt finna någott expedient, theruthi alle kunna

31

kåmma öfvereens, eij heller ifron then tijden oss per deputationen låtitt besö-

32

kia. Då snart våre och greve Servientz schrifftelige declarationes om commu-

33

tationens hinder vore uthgifne, gjorde the keijserlige och een proposition till

34

ständerna, thermädh the fuller icke kunde beskylla, att chronornes postula-

35

tum vore obilligdt och ofunderat, uthan alt för skarpt och strängt effter pac-

36

ternes bokstaff, ther man vijd närvarande sakers beskaffenheet holler dicta-

37

men rectae rationis och bonam fidem, som littera A thet mädh mehra uthvij-

38

ser. När ständerna lichväl thenna, the keijserlige, påminnelse oachtatt, trädde

39

till deliberationes öfver nebenrecessen, förmedels hvilken the tänkte uthtryk-

40

kia the orsaker, som bevekte conventen att uthvexla ratificationerne och att

41

samma uthvexlingh inthet skulle praejudicera executionen i the andra styk-

[p. 906] [scan. 452]

1

kerne, lade the keijserlige sigh theruthi och afrådde ständerna från samma

2

förehafvande, lijkesom hadhe thet inthet på sigh, togo myckin tid mäd opsät-

3

tandett och gåfvo chronorne praetext, att desto längre plåga ständerne mäd

4

inquarteringen, theraf satisfactio militiae blefve svårare och nästan ogörlig.

5

The, caesareani, hade ingen potestet, till att ingå och oprätta någon flere re-

6

cesser. Sedan instrumentet är vordet underschrifvitt och Keijsarnes ratificatio

7

inkommen, vore theras fullmacht casserat. Om ständerne hade på sin sijda

8

annan fullmacht, måtto the theri giöra, hvadh the funno för gått

42

Vgl. Oschmann S. 133f.

.

9

Ständerne och enkannerlig the evangelische hafva repraesenterat theremot,

10

att thet inthet vore någon ny obligation, uthan allenast een declaration öfver

11

articulo executionis i thet styckett man nu vill gå therifrån. The keijserlige

12

sjelfve hafva högdt pousserat och rådt till commutationem ratificationum.

13

Ständerne gör thetsamma, men finna dett uthvexlingen inthet kan säkert skie

14

uthan nogon förklaring, huruvijda och till hvad ända man vijker i thetta fal-

15

lett ifron instrumentet. The behöfde ingen stor tijd ock skulle fast mehre be-

16

fordra än hindra sjelfve executionem tractatus. Omsijder när ständerne sågo

17

sigh inthet kunna få the keijserlige, till att consentera till een sådan nebenre-

18

cess, hafve the rådlagdt och begynet tänkia på, hurusom the förmedelst ett

19

revers skulle förvissa chronornes legationer om excecutionens operturberlige

20

gång, efftersom och till then ändan ett är vordett opsatt af directorio Mogun-

21

tino, som littera B dess innehåld mäd mehra uthtrycker. Thetsamma hafva

22

evangelici strax ogillatt och så theraf, som the keijserlige procedere begynt,

23

hålla theras intention och förhafvandhe misstänkt, som ginge the om mäd, att

24

hindra restitutionem statuum ex capite amnestiae et gravaminum. Ständerne

25

hafva i förleden vecka varit mäst hvar dagh theröfver tillsammans och gjordt

26

åthskillige projecter, men inthet kunnatt blifva eense, uthan nästan hvar gång

27

skildz mäd ovillja från hvarandra.

28

Caesareani vore alla fyra then 3. huius här och påminte, det ratificationerne

29

voro in loco; dagen, som the borde commuteras, förfluttin, oss hafva tesmog-

30

nerat vara villige thertill, men nu haffta på ett nebenrecess, som ständerne

31

hafva velat hafft. The kunde inthet förstå thertill, effter the inthet hafva man-

32

data. Theras fullmacht vore exspirerat. Eij heller stodo i theras macht, att

33

obligera sigh till att lengie töfva här, effter theras allernådigste herre måtte

34

behaga, att fodra them alle eller några mäd thet första härifron. Keijsarn hade

35

gjordt och fullbordat alt hvadh han, ikrafft af instrumento pacis, bör praes-

36

tera. Thet som änn resterar, eenkannerlig quoad restitutionem ex capite am-

37

nestiae et gravaminum, stööter och stannar deels hoos executorerne, dels

38

them, som skole något restituera. Tijden, som ständerne ändteligen ville hafva

39

och på theras trägne anhållande sattes till ratificationernes inlefvereringh,

40

hafver varit alt för knapp och kårt för så månge sakers fulkomlige praesta-

41

tion. Thet feelas förmodeligh inthet på opsåttett och villjan hoos then eene

[p. 907] [scan. 453]

1

eller andra. Hvadhsom änn finnes orichtigt och inthet vore restituerat, kan

2

äfvensåvähl skiee efter som förr commutationen.

3

Ständerne berätta, det the nu hafve funnitt meddel och uthvägar att, moot det

4

soldatesquen skall afdankas, bringa ihoop de 18 tunnor guld, som the hafva

5

låfvatt till första terminen. Förthenskull höllo the an, att å Eders Kongliga

6

Majestättz sijda vij inthet ville stärkia ständerne moot, uthan fast mehra pous-

7

sera till commutationem.

8

Thet blef them keijserlige therpå svaratt, dett vij vehl viste oss påminna, både

9

om tijden och vår tillseijelse. Thenne hafver altidh varit conditionerat och

10

derhänn stelt, att vij vore färdige att uthgifva och anamma ratificationerne,

11

såframpt thet, som mäd rätta bör förgå, är fullbordatt effter pacterne eller vij

12

förvissadhe om ett expedient i saken, som försäkrar oss, att alt thet öfrige

13

skall kunna förrättas effter commutationen. Nebenrecessen vore först kåm-

14

min i förslagh af stenderna. Om then inthet fins practicerligh, så kunde ett

15

annatt meddel opsettas. The, som någott böre restituera, må nu inthet skjuta

16

på att tijden faller them knapp. The hafva hafft icke allenast 2 måner emellan

17

conclusam pacem et tempus praesentandi ratificationes, uthan och nu snart 3

18

veckur theröfver. Om villjen är hoos them och intentionen, så hadhe the ful-

19

ler kunnatt kåmma thertill, hafvandes nu i några åhr hafft kundskap, men

20

eenkannerlig sedan emellan oss och the keijserlige blef reda in Augusto rich-

21

tigdt, hvad the effter pacterne borde giöra och effterkåmma. Thet procedere,

22

som höller i Aussburg, gafvo klarligen att förstå, det the ther sättia sigh

23

emoot slutett mäd opsåt och berådde mode. Churbeyern, hafvandes therinne

24

sin guarnison, kunde fuller secundera them, som skole restitueras, om han

25

hade hugh thertill. Vij ville inthet sättia misstroo till Keijsarn och the conte-

26

stationer, som å Hennes Kongliga Majestättz the gjordhe. Män thet kunde

27

man lichvehl inthet fördölja för them, det theras proposition, som the nyligen

28

hafva gjordt till standerne, synes villa vijsa någott annatt, ithet the något vi-

29

drigdt uthtyda vår declaration, som vore hon alt för stricte effter bokstafven.

30

Här vore inthet quaestio om ett ord eller tu, eij heller är sensus instrumenti

31

mörk. Thet vore alt klart att gå effter, och synnes inthet feela änn villjan. Och

32

effter then bör vara och lämpas effter publica pacta, som hereffter skole hållas

33

och achtas pro pragmatica sanctione, höllo man i thet fallett vara dictamen

34

rectae rationis, att the keijserlige och alla, som interessera, gjorde sitt till att

35

alt blefve rättatt på then foot thet böör kåmma och stå.

36

Caesareani invände, att the hafva thet proponerat på Keijsarns befalning, i

37

meening att befordra alla saker och enkannerlig att örkia på standerne. The

38

sågo fuller, att een part ginge sjelfvilljandes om mäd opskåf. Thet kunde

39

hända, att, om Keijsarn blefve behörligen besökt af ständerne, torde han änn

40

vijdare göra till executionens befordran, hvadsom någonsin kan skie. Och

41

uthan tvifvel kåmmer thet af them, the keijserlige, att ständerne hafva nu fått

42

ett förslagh, att skrifva till Keijsarn, efftersom Eders Kongliga Majestätt tä-

43

ches allernådigst förnimma af littera C och D, på hvadh sätt the evangelische

44

skola hafva samma schrifvelser till Keijsaren projecteratt och restituendos in

[p. 908] [scan. 454]

1

specie opsatt i een arctiori modo exequendi. Catholici skola hafva åthskillige

2

invändingar theremot, så att begge religionsförvanterne äre igår förmiddagen

3

theröfver råkade hårdt ihoop. Huru thet nu aflööper och the sigh kunna

4

enteligen förlijka, thet måste vij afvänta.

5

Man förnimmer af här flygande discourser, det de catholische nu fatta större

6

modh och håpp, att giöra sijne saker bättre, än the förr hafva hafft och sigh

7

kunnatt innbilla. Nuntius Papae, som här ligger, är uthan tvifvell een god

8

rodt thertill. Hans protestation moot thet, som slutitt är, vijsar nogsampt

9

hans mening. Thet seijes och, att Påven låter i Wien negotiera och drifva, att

10

Keijsåren måtte vijd närvarande constitution af alla saker in Europa taga ec-

11

clesiae Romanae interesse i acht, och inthet tvinga the catholische till ett så

12

obilligdt accord och therpå grundade restitution. Kan hända att Spaniens

13

mood och håpp, att hereffter kåmma bättre till rätta mäd Frankrijkett, sampt

14

thet närvarande misförstånd i samma kongerijkett. Jemvehl the tiender nu

15

lööpa om Cosakernes tillfridzställande i Pålandh och Tyscha soldatesquens

16

sampt andres tesmognerade höghe trängtan effter friden, gifva och inbilla

17

them påvische sådana tankar.

18

Then Beyersche skall hafva sagdt, det dhe fuller ville kåmma till rätta, om the

19

man först kunde bringe the Svensche till att afdanka sitt folk. Vij vela nu

20

venta, hvadh stenderne finna för uthväg och meddell i ofvanbemälte commu-

21

tationssaak. Härtill hafva vij inthet annors och mindre kunnatt giöra, än på-

22

minna och drifva på de sakers fullkombligen execution, som för commutatio-

23

nen, effter instrumenti klara innehåldh, böre vara fullgjorde 1., effter sådant

24

är instrumento lijkmätigt och 2. man nogsampt kunde see och märkia, det

25

caesarei och catholici hade något i sinnett och vill tillbjuda någott, som föga

26

skulle doga.

27

Gennerini hafver berättatt effter her Contarenis ordh, det chronan Sverige

28

hade orsak, att see sigh vähl före i thenna saken. Om icke, sadhe han, then

29

Svensche starke secoursen hadhe i förledne sommar kåmmitt åth och een deel

30

af Prag näst tillförende blifvitt förloratt, sampt Bavvarus fådtt någon anstööt,

31

hadhe the keijserlige i höstas inthet condescenderat i slutett. Thet the då

32

gjorde tvungne, skulle the nu, om tillfället sigh öppas, lätteligen nappa igen.

33

Män måtte inthet låta sigh af een lithen halsstijfheet irra och draga från een

34

god intention, uthan mäd samma försichtigheet och resolution exequera och

35

chröna verkett, som theet af Eders Kongliga Majestätt härtill vore fördt och

36

till slutett bracht.

37

Sådana påminnelser ställa vij fuller till sin hörige ort, män achta 3. vara thet

38

mästa, att her generalissimi Forstlige Durchlaucht hafver några gånger, som

39

nyligen genom praesidenten Erschein effter bijlagen under E låtitt hoos oss

40

påminna, det vij inthet måtte förhasta oss mäd commutationen, hvilkett fuller

41

till een deel nu skie för the saker, som böre praesteras ante commutationem,

42

och lichvel än stå tillbakar. Men thet kan och hända, att högbemälte Hans

43

Furstlige Durchlaucht seer 4. på närvarande vintertijden och then olegenheet

44

nu är, att föra öfver folkett, som frambättre emot våren kan bättre skie. Jem-

[p. 909] [scan. 455]

1

vehl kan man då tilläfventyrs 5. få see af thet Pålnische vesendet, hvadh man

2

af militien behöfver eller inthet, effter secreterarn Cantherstein schrifver hijt

3

uhr Warnemunde, det tractaten tyckes skola anställas i Lubech in Aprili eller

4

Martio, och att thet vore att önska, det executio här något drögdes inmoot

5

then tijden, som extractet af hans bref under littera F thet mädh mehra gifver

6

tillkänna.

7

Thet äre the rationes, som vij hafve på then eena sijdan. Om nu ständerna

8

lichvel blifva eense, och vij see oss någott så när kunna gå säkert i then saken,

9

som oss härtill hafva stått i vägen och Eders Kongliga Majestättz interesse in

10

particulari allena beröra, varandes ändå någon strijdh om restitutione ex

11

capite amnestiae et gravaminum, är hoos oss kåmmitt i consideration, om vij

12

icke, såframpt alla andra förslagne meddell vele difficulteras, måtte på sid-

13

stone förstå till commutationen, doch så att vij oss först skriffteligen förklara,

14

det vij inthet vele eller kunna consentera till platzernes restitution och mili-

15

tiens afdankning, förän restitutio ex capite amnestiae et gravaminum vore

16

skiedd och chronorne sampt ständerne ett nöije gjordt i thee saker, som man

17

mädh rätta hafver effter instrumenti tenor att praetendera på.

18

In summa, såsom vij vetta Eders Kongliga Majestättz allernådigste villja och

19

ther hoos kunne efftertänkia, det Eders Kongliga Majestätt nu under varande

20

rikzdagh gerna skulle vara förvissatt om thenne tractatens endskap, altså vele

21

vij göra vår flijt, att menagera alt effter Eders Kongliga Majestättz ordres och

22

interesse sampt sjelfve sakernes och tijdernes tillåtelse, såvijda vij thet kunna

23

och förmå.

24

Här kåmma som åfftast klaghmål in hoos oss öfver the reformerades hårda

25

procedere mäd våre religionsförvanter, enkannerlig uhr Churbrandeburgz ge-

26

biet i the Clevische länderne, såsom i desse dagar uhr staden Cleven, jemvehl

27

och uhr staden Bremen. Hurusom the reformerade på både orther på det

28

skarpeste (värre och icke bättre än papisterne thet pläga giöra ther the råda)

29

förfara mädh the våra på ett och annatt sätt. Thet är then tack the nu gifva för

30

dett, att the förmedelss thetta slutett blifva capaces pacis publicae, thet the alt

31

härtill hafva stått effter och inthet kunnatt nåå. Vij vele tillsee, huru man

32

sådant behörligen moot them, som så giöra, ihugkomme och effter all möje-

33

ligheet och sjelfve billigheeten räckia våra religionsförvanter händerna. Om

34

Eders Kongliga Majestätt allernådigst behagade, att röra härom någott emot

35

then Churbrandeburgische och then Hessen-Casselsche residenterne, skulle

36

thet uthan all tvifvel hjelpa mychett. Icke att här är något nyligen inkåmmit

37

om Hessen-Cassell i slijkt fall, uthan att kåmma them till att verna sijna brö-

38

der från sådant förehafvande.

39

Sedan vij någre resor hadhe försökt hoos ständerne, att skaffa fru landtgref-

40

vinnans Förstlige Nåde the 100 000 Rijksdaler och ther funnitt een så stor

41

vidrigheet, att the och lådes tvijka, om the skulle kunna beståå och försäkra

42

hogbemälte Hennes Furstliga Nåde om the 100 000 Rijkzdaler, som hon nu

43

advancerer och bör tagas igen af förste Rijkzcontributionerne, som Hessen-

44

Casselsche landet skall gifva uth, så hafve på Eders Kongliga Majestättz aller-

[p. 910] [scan. 456]

1

nådigste ordre vij för några dagar therom schrifvitt till her generalissimi

2

Furstlige Durchlaucht och till hogbemälte Hans Furstlige Durchlaucht bättre

3

effterrättelse om Eders Kongliga Majestättz resolution i thenna saken sendt

4

ett extract af samma Eders Kongliga Majestättz schrifvelse i vårt bref.

5

I tractatu Gallo-Hispanico är allt stilla. Then courieren, som the sålänge

6

hafva talt om och ventatt uthur Spanien, skall nu vara ankåmmin till Brussell.

7

Om han bär fridzconditioner eller annatt, thet måste nu snart blifva kun-

8

nigt.