Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
Vij ähre intet ähn kombne något vijdare i tractaten, ähn vij i vårt sidste af den
1. huius i underdånighet monde förmäla. De kaijserlige grefv af Lamberg och
Crane hafva stått stilla och alt härtill kastat skullen på de catholiske, att desse
cuncterade och drögde med sijne deliberationer, förorsakandes dermed detta
opskofvet. Evangelici status hollandes så före, att ofvanbemälte här vijstandes
kaijserlige gesandter vore och någon vållan till deres och vår separation och
att tractaten dermedh stanade, hafve fallet derpå och med macht drijfvit, att
Vollmar måtte återkomma hijt, såssom den deri förledne vinters på den käij-
serlige sijdan gjorde myckit och tyckes hafva icke allenast meera vetskap om
sakerne, uthan och förmögenhet hos de catholiske. Hvad i den saken och till
hans öfverkomst ähr gjordt och föreluppit, hafve vij, så myckit oss ähr före-
kommit, effterhanden hörsambligst skrifvit om.
Nu fogas här hoos under littera A, hvad den Brandeburgiske gesandten
Fromholt svarar mig, Johan Oxenstierna, uhr Münster af den 1./11. Novem-
bris på det, som jag skref honom härifrån till , och lades copialiter hoss sidste
brefvet.
Nu omsijder ähr offtabemälte Volmar den 5. huius hijt ankommen. Vij visite-
rade honom i förgår och han igår oss igen, förefallandes då föga annat ähn
vanlige complimenter. Så myckit vij härtill hafva kunnat spörja, skall han
intet hafva någon fullmacht. Vij achte ähn vijdare förnimma derom och hafva
Eders Kungliga Majestätz allernådigste ordre af den 4. Septembris nestförle-
den för vårt rettesnöre. Skulle så vara, att han, Volmar, intet kan sig nu legi-
timera och ständerne helst nu sedan icke allenast satisfactio Galliae ähr rigtig
i Mönster, uthan mäste parten emillan Frankrijke och Spagnien, hefftandes
allena på Cathalonien och Lothringen, som kan slättes, när Generalstaternes
plenipotentiarii blifve färdig, skulle hereffter med ijfver bjuda, till att läggia
sig heruthi, till att förebyggia så att verket icke måtte på Volmars legitimation
lijda något meen och stööt, ville vij tenckia på ett bequemligit temperament i
denne saken.
Hvad den Beyerske gesandten doctor Ernst skrifver till mig, Johan Oxen-
stierna, det legges här hos under B. Hvad Bavari manifesti refutation anbelan-
ger, ähr man nu deröfver i arbete.
PS: Eders Kungliga Majestätz bref af den 23. passato kom rett nu mot posten
skulle gå sin koos.