Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
Hvadh min collega och jagh hafver för denne gångh haft at mentionera om
är af oss i här hoosgående conjuncte underdånige rapport till Eder Kongl:e
Maij:tt författat. Saken hade snart varit för oss förkärfvat, men dät är nu
alt in integro, och hoppas jagh thet skall alt aflöpa till Eders Kongl:e
Maij:tts allernådigste behagh och nöije.
Dätt synes efter all apparence att värket lärer nu blifva medh macht drifvit.
Talet går att såväll dee Frantzöske som Venetus och Holländske gessand-
terne skole och vella komma hijt at poussera värket till ändskap. Om Veneti
och Holländernes ijfrige fridzbegirigheet är fuller ingen tvifvell, men om
dee Frantzöskes ståår jagh i tvijk, ty dät seer så uth medh theras väsende
som ville the icke till sluuth med Spagnien, och uthan fredh medh Spagnien
blifver föga af den medh Keijssaren. Uhr Frankrijke skrifves at Påfven
är heel godh Frantzösisk och at starke praeparatoria till krigets continuation
i Italien moot Spagnien görs, hvilket föga teckn är till freden. Princen af
Conde, som mycket altidh rådde quocunque pretio till fridh, är och nu
nyligen dödh blifven. Tijden måste lära alt, och när Trautmanssdorff kom-
mer, få vij fuller något mehra ljus i saken.
Han medh sine colleger, dee keijsl:e gessandterne, tesmoignera vara mycket
content medh Eders Kongl:e Maij:tts resolution till at behålla Pommeren
etiam invito electore på Keijssarens och rikzständernes guarande . Och så
mycket man kan af externis och discurserne taga, synes at Churbrandenburg
föga gott skall hafva sigh at förvänta af Keijssaren och huus Österrijke,
hvartill och kanskee månge orsaker äre. Den första är fuller religionen,
hvilken churfursten är tillgedan, sedan hjelper fuller interesset och commu-
nionen medh Churpfaltz och icke lijtet thertill. Så hafver och Keijssaren
sine praetensioner i Silesien, på Crossen
han lärer sökia at knappa af honom så smånigom lijkasom är gångit medh
Jägerndorff
Jägerndorf: Fm., kam 1523 durch Kauf an den Mgf. von Brandenburg-Ansbach, 1596 durch
Erbvertrag an den Kurprinzen und späteren Kf. Joachim Friedrich von Brandenburg, der es
seinem 2. Sohn, Johann Georg, als Apanage zuwies. Dieser wurde 1621 als Anhänger Friedrichs V.
von der Pfalz geächtet und verlor sein Land, das an den Fürsten Karl von Liechtenstein fiel.
Maij:tt och chronan af Keijssaren och ständerne medh garande nogsampt
blifven förvarade.
Dät lärer fuller nu blifva larm i lägret, som man säija plägar, hoos chur-
fursten öfver förbem:e Eders Kongl:e Maij:tts af oss dem keijsserlige
pur et simpliciter gifne resolution. Jag tviflar och inthet at när nu rikssens
ständer få saken emellan sigh at debattera, at thet varder gifvandes starke
altercationes dem emellan, som vahnan är.
Huru dee Pommerske här varande deputati sigh nu varda anställandes hafver
man at afsee. Dee äre fuller däruthinnan heelt medh oss eensee at landet
må blifva orijfvit och odeelt under een herre, som jagh för någre dagar
sedan medh någre ordh Eder Kongl:e Maij:tt i underdånigheet månde
berätta, men at thet skulle komma under Eder Kongl:e Maij:tt och chronan,
thertill veet jag icke om the så synnerlig inclination skole hafva; och att det
skall invito electore Eder Kongl:e Maij:tt tillagt varda, deröfver skola the
uthan tvifvell vara mycket perplexe, eftersom dee sigh inbilla att the på thet
sättet måste sättia, eftersom ded språket lyder, håret till. Dee hafva gjordt
sigh det visse hopp at Eder Kongl:e Maij:tt skulle hafva hafft någon
reflexion på dät förslagh dee här öfvergåfvo om spe successionis per simul-
taneam investituram in casum deficientis lineae masculinae domus Branden-
burgicae etc. och jag sammaledes för otta dagar sedan månde i underdånig-
heet omröra
Vgl. zu dem Komplex der pommerschen Vorschläge [S. 73] ; [77 Z. 13f.] Vgl. weiterhin UuA IV
S. 482 (Relation der brandenburgischen Gesandten vom 23. Dezember 1646/2. Januar 1647).
måtte göra facit, dy Eder Kongl:e Maij:tt nepligen skulle släppa itt vist
och det Eder Kongl:e Maij:tt allaredo hafven händer emellan för itt ovist
och det som stodo på missligheet at få medh tijden igen, altså hafva dee nu
loppan i örat och skole fuller icke rätt vetta sigh häruthinnan at skicka.
Dät synes och på thetta slaget lijkt at the medh deeras postulatis här icke
kunna så blifva i tractaten nu attenderade som dee elljest hade sigh inbillat
och förmodat at vara befogade till. Dee hafva oss städes anlegat om special-
mention in instrumento pacis öfver deeras privilegier, item garnisonernes,
licenternes och contributionernes total afskaffande såssom och appelationen
och slijkt, men dät måste alt ställas på annan foot än som varit hafver,
ehuruväll jagh inthet tviflar dee keijsl:e skole, till at göra sigh hoos dem
gode, vella secundera dem medh införandet af bem:e punchter uthi sitt
instrument.
I mårgon, vill Gudh, träda vij medh them keijsl:e igen tillhoopa öfver
garanden, då vij varda tillseendes huru sigh alt bäst göra låther. Korteligen
at säija, måste Keijssaren 1) absolvera status Pomeraniae a iuramento et
homagio, medh hvilket the äre churfursten förbundne, och förvijsa dem till
Eder Kongl:e Maij:tt och chronan; 2) conferera Eder Kongl:e Maij:tt
och chronan totam Pomeraniam cum Rugia et episcopatu Caminensi in
perpetuum feudum et irrevocabiliter ab imperio recognoscendum cum titulo,
insigniis, votis et sessione aliisque iuribus ac pertinentiis; 3) suo et totius
imperii nomine hålla Eder Kongl:e Maij:tt och chronan skadelöös, prae-
sterandes evictionem, securitatem et manutentionem emot churfursten och
dee interesserade, der the sive per se sive per alios, directe vel indirecte etc.
något machinera och tentera ville på Pommeren eller ex eius caussa emot
Eder Kongl:e Maij:tt och chronan nu eller framdeeles; 4) inthet måste
Keijssaren göra någon andringh i Pommeren, såssom är till äfventyrs medh
concessioner af nya frijheeter anteen i städerne eller å landet, eftersom
kanskee Strålssundh och Stettin dermed måtte omgå at the måtte blifva
rikzstäder erkände, exemplo Breemensium ! Detta äre så dee principaleste
punchterne som mig nu i hastigheet infalla, men the måste väll öfverläggias
förän the sättias på paperet at gifvas uth.
Vij varde oss och om dee Markiske platzerne
innehafver, efter dess allernådigste ordre rättandes och elljest hvadh Eders
Kongl:e Maij:tts höge interesse kan fordra efter yterste förståndh i acht
tagandes och inthet underlåtandes at drifva sakerne till dät högsta uth som
möijeligit är.
Gudh erhålle Eders Kongl:e Maij:tts armee och vapn uprätt. Hvadh i går
ifrå feldtmarskalken Wrangell inkom uthvijsar bijlagon lit. A. A., och hvadh
Brandten hafver skrifvit lit. B. B.