Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
Uthan tvifvell hafven Eder Kongl:e Maij:tt bekommit Nr. 209 och ther-
uthur förnummit att vij hade näst tillförende gjordt dem Churbranden-
burgiske aperture om particulartractaten, jämvähl hvadh för discurser ther-
öfver äre fallne. Vij hafva fuller någre gånger varit ihoop medh them
sedan, men äre inthet komne till handelss, efter the inthet hafva någon
fullmacht. I dagh reeste grefven aff Wittgenstein och her von Löben
Löben, Johann Friedrich, Frh. von: * 1595, † 1667 (1666 – nach UuA), kurbrandenburgischer
Bevollmächtigter beim Westfälischen Friedenskongreß. Vgl. ADB XIX S. 39f. ; UuA IV
S. 348.
till Bijlefäldt att ther mötha churfursten i morgon. The hafva altidh stådt
therpå att the inthet behöfde någon specialfullmacht, meenandes thet vara
nogh att the vore plenipotentierade till generaltractaten och hade een synner-
ligh instruction till thenne particularhandlingen medh oss. Thetsamma låthe
the i dagh säija oss och therhoos, att ifall vij ville hafva fullmacht af them
desidererade the thetsamma af oss igen. Thertill vij svarade att vij fuller
inthet sättia något misshopp till theras, the Brandenburgiskes, persohner
och therföre begära någon fullmacht, vettandes att the ähre fullmächtige
som the andre churfurstl:e hijt till tractaten. Men effter churfursten hafver
föreslagit och Eder Kongl:e Maij:tt bevilljat at ingå een particulartractat,
så ville thertill behöfvas een particularfullmacht. På vår sijda och för våre
personer höllo vij een sådan vara öfverflödigh, efter heela thenne conventen
viste att Eder Kongl:e Maij:tt haden låtit begära heela Pommeren och
reeda fåt Keijssarens consens therpå, jämväll att churfursten offentligen
hafver contesterat sigh inthet vella cedera af sin praetension. Nu sedan the
tesmoignera een annan resolution, så synes fullmachten vella vara af nöden.
Om the änteligen stodo på vår fullmacht, ville man therom skrifva och
imedlertijdh, och när theras kommo, tänkia på rådh i thenne saken att
sjelfva värket icke må förthenskuldh oppehållas.
Uthi sine discurser låthe the Brandenburgiske höra sigh att the i sin instruc-
tion inthet hafva hafft någre andre gradus än the tree som i vårt förra
breeff äre optecknade effter theras ordh
Vgl. APW [II C 2 Nr. 209 S. 513 Z. 25ff.] ; auch Breucker S. 62.
meente the, thet vara rästen inmoot Oderen
Geht man vom dritten Grad der Instruktion aus, den die brandenburgischen Gesandten den
Schweden mitgeteilt hatten (vgl. APW [II C 2 Nr. 209 S. 513 Z. 30ff.] ), konnten darüber hinaus
abgetreten werden: alle Ämter östlich der Linie Rügen, Barth, Demmin, Treptow bis zur Oder,
d. h. der größte Teil Vorpommerns mit Stralsund, Greifswald, Anklam, Gartz.
släppa Wolgast
pommeren och liggia uth medh Oderen, thet höllo the vara ogörligit, fast-
mehra att vij ville tala om Stettin och något som hänger vidh Hinder-
pommeren. Ja, the låthe höra sigh att churfursten, märkiandes dät Eder
Kongl:e Maij:tt ville behålla något vidh Oderen, måtte häller låtha thenne
tractaten fahra och befalla Gudh saken än angå och slutha thensamma medh
sin ägen stats skada. Vij hafva efter slijka discursers art them svarat och i
något låtit oss höra emot them allenast discursevijs igen, tesmoignerandes
oss vara färdige att tractera och hoppas thet kunna göra och slutha till
begges contentement, såframpt Hans Churfl:e Durchl:tt icke söker att gå
Eders Kongl:e Maij:tts säkerheet altför när, som lickväll bör hoos Hans
Churfl:e Durchl:tt komma i consideration för thet allmänna evangeliske
väsendets skuldh. Thet står nu therhän hvadh the bringa för resolution
medh sigh .
Så mycket vij förnimma icke allenast uhr Munster uthan af Generalstaternes
ägne rapporter till Haagh (hvilka residenten Spiringh
Spiering, Pieter, geadelt Silfvercrona (1636): † Februar 1652 in Den Haag, Spiering trat in
schwedischen Dienst und war Initiator des Lizentenwesens in Preußen, den schwedischen Ostsee-
provinzen und Deutschland; 1636 wurde er Finanzrat, 1637 Resident in den Generalstaaten
und 1640 als Nachfolger Camerarius’ schwedischer Prinzipalvertreter in den Vereinigten Nieder-
landen. Vgl. SMK, VII S. 15 (unter Silfvercrona, P.); Odhner S. 43f., 48, 82f.
uthan tvifvell sända till Eder Kongl:e Maij:tt), så äre the Munsterske
tractater, såväll emellan Frankrijke och Keijssaren som Frankrijke och Spag-
nien sampt Gen:staterne, hvar icke reeda slutne, lickväll på brädden at
sluthas. Thee Churbrandenburgiskes sinkesamheet medh fullmachten hin-
drar oss något, och the keijssl:e låtha sigh inthet höra.
The evangeliske drifva therpå att vij måtte reesa öfver till Munster att tala
medh legatione Gallica om rikzsakerne. Thet står nu therhän hvadh vij i
morgon, efter brefvens ankompst uhr Sverige, taga för resolution.
Thet som Eder Kongl:e Maij:tt i sitt sidste breef af den 26 passato [ 26. Sep-
tember /6. Oktober]
Fehlt in APW II C 2. Vgl. Odhner S. 192.
Im folgenden wird der Wortlaut dieses Schreibens wiedergegeben:
Königin Christina an J. Oxenstierna und Salvius.
Stockholm 1646 September 26/Oktober 6
Kopie (von der Hand L. Canthers): RR fol. 1771–1773
Till commissarierne i Osnabrugg, angående landtständernes i Pomern congresser och
capitularers installerande i capitulo Caminensi.
Vår synnerlige ynnest. Tvenne Eder skrifvelser de dato den 31 augusti och 7 septembris
[ 31. August/10. September
Vgl. APW [II C 2 Nr. 179] .
b Vgl. APW [II C 2 Nr. 186] .
väl öfverantvardade vordne, trogne män och commissarier till fridztractaten, och för-
nimme vij deraf hvadh till den tijden hoos Eder var passerat, eenkannerligen at dee
Frantzösiske gesandterne vore till Eder och Osnabrügg förvändtandes, fördenskuldh
vij och åstunde att erfahra hvadh Eder emellan förelöper och huru sakerne efter deres
öfverkompst sigh anlåtha vele. Vij vete vidh denne gången inthet synnerliget at
påminna, uthan referera oss på vår instruction, Eder förr dette gifven, och deropå
folgde åthskillige ordres, i synnerheet och sasom pro extremo at bruka, sedan I medh
bäste mesnage hafve gådt per gradus, det bref och forklaringh vij Eder af den 19 passato
[ 19./29. August] tillskicka monde; af hvilcket vij och nu sände Eder een doublett i cifren
afsatt på den oförmodelige händelse at sjelfve brefvet icke vore kommet till sin ohrt.
Elljest, hvadh dee Pomerske landtständernes begäran angår, at måge komma ihopa till
deliberation öfver det som deres deputerade skrifva ifrån Osnabrügg om Pomern.
Så endogh vij fuller icke hafve sådane congresser, när dee hafva een nödhtarftligh
orsaak, förbudet, kunne och fuller lijda at be:de ständer ordentligen och medh vår
förordnade regeringz samtycke komma tillsamman, dogh så at emädan vij för denne
tijden hafve i våre händer ducalem administrationem och belli directorium, sampt efter
alliancen och sampt för den fordomb Pomerske regeringen afgångh och undvijkelse
uthur landet, det då sådane congressen blifva rätteligen anstält medh föregående consens
af vår förordnade regeringh, och sedan at medh den alt förtroligen communiceres, men
at få generaliter dertill bevillja, och enkannerligen efterlåta dem at holla communication
och conference medh churfursten af Brandeburg, det kunne vij uthan hazard af vår
staat medh ingenskähl giöra, see icke heller nogon necessitet och synnerligh nytte eller
fördeel för ständerne i den saken, ty der lähnet oss af Keijseren opdrages och vij medh
fridztractat blifva detsamme öfver Pomern mächtige, så hafve dee icke at tvifle det vij
ju oss öfver landzens frijheet och privilegien således skole förklara at dee kunne medh
oss vara content och tillfridz. Der dee och vele sakerne rätt öfverläggia efter tijdernes
vilckohr hafve dee icke orsaak än att rätt döma om vare procedeurer. Skulle och
tractaten annorlunda slå uth eller komma till een ruptur, så vore desse deres congresser
inthet nyttige, men kanskee oss och dem sjelfvom till skada. I vele fördenskuldh dehor-
tere dem från alle sådane consilier som reta op suspicioner och förorsaka mehre ondt
än proufitera in utrumque eventum. Samme skähl hafver det och med churfursten af
Brandeburg, som begärer at pläga communication medh landtständerne i Pomern öfver
det som i Osnabrügg kommer i berådslagh, sampt honom och dem inbördes angåår,
det vij vidh denne tijdens conjunctur för ingen deel kunne consentere, uthan I hafve
sådant genom andre orsaker, som kunne komma till pass och gälle hvadh dee gälla
kunne, at excusere och declinere.
Det andre, at be:de landständer motte installere nogre visse capitularer i capitulo
Caminensi, så ehuruväl vij hafve dem sådant för dette tillåtet medh condition och oss
iura ducalia förbeholdne, så förnimmer vij lijckväl at dee till contrarium af vår rätt
sampt be:de vår resolution och tillståndh hafve dertill förordnat nogre suspecte och
vår stat illa affectionerade personer, och iblandh dem eenkannerligen Philip Horn,
fördenskuldh vij och inthet kunne annars än läggie oss deremoot och så mycket mehre
hindra hvadhsom oss kan vara till mehn och förfångh. Det kan fuller vara skähl att
dee tala om deres privilegier, men så moste dee och tillstå oss hvadh een hertigh af
Pomern medh rätta tillkommer, föruthan det och vij sittia deri medh svärdet och vele
inge andre hafva under vår protection än dee vij kunne förlåtha oss opå.
Hvadh elljest tractaten berörer tilltroo vij Eder dexteritet och försichtigheet at gå
deruthinnan det bäste I kunne och som I pröfve lända till vår och rijckzens tjenst och
nytta.
PS:
Sicherung der Donationen schwedischer Militärs in Hinterpommern.
Nr. 192] är hijtkommit) nådigast befaller at remonstrera them Pommerske
är nu och tillförende skedt. Thetsamma oachtadt hafva the leegat oss an
och anhållet om een skrifvelsse till regeringen i Hinderpommeren, hvilket
vij och hafva måst göra och then inrätta som copian under lit. A thet
uthvijsar. Vij hoppas at then inthet skall vara emot Eders Kongl:e Maij:tts
intention och at öffvercommendanten och assistentzråden therpå inthet skole
något praeiudicerligit tillåtha.
The refomerade hafva föreslagit och begärat att Eder Kongl:e Maij:tt till
att consolidera protestantium stridigheeter nådigst behagade at ungefär på
sätt, som copian under lit. B innehåller, låtha förfärdiga een skrifft och then
här af oss och protestantium statuum gessandter underskrifvas. Vij hafve
inthet ännu hördt them af vår religion. Hoppas thet kunna göra till nästa
post och theras sentiment Eder Kongl:e Maij:tt i underdånigheet före-
bringa.
Hvadh anlangar condominii explication, meena the Altenburgiske
August Carpzow und Wolfgang Konrad von Thumbshirn.
Carpzow, August, Dr.: * 4. 6. 1612 Colditz, † 19. 11. 1683 Coburg. Vgl. ADB IV S. 10 ;
APW [II C 2 S. 57 Anm. 1] ; Dickmann S. 344.
Thumbshirn, Wolfgang Konrad von: Bevollmächtigter von Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg,
Henneberg; vgl. Dickmann S. 344 und Register.
Weijmarske
Dr. Georg Achaz Heher: * 30. 12. 1601 Nürnberg, † 22. 5. 1667 Rudolstadt. Vgl. ADB XI
S. 291 ; APW [ II C 2 S. 99 Anm. 3] .
oppe i rijket mycket är i bruk, nembl:n att Eder Kongl:e Maij:tt och
hertigen af Mecklenborgh blifver pro indiviso condomini öfver Wissmar
stadh, hampn och alle theras pertinentier, så at bägge toge staden, commen-
danten och guarnisonen i eedh och plicht, bägge boore lijka opp och bytha
inkompsterne, betalade guarnisonen och nyttjade hampnen med annat slijkt.
Om Eder Kongl:e Maij:tt, befarandes igenom een slijk aequalitet någon
osäkerheet antingen i hampnen eller in i guarnisonen, funne häri betänkiande,
meente the at man slijkt kunde medh conditioner limitera.
Die Lgfin. von Hessen-Kassel
Amalie Elisabeth, Lgfin. von Hessen-Kassel: * 29. 1. 1602 Hanau, † 8. 8. 1651 Kassel,
Tochter des Gf. Philipp Ludwig II. von Hanau-Münzenberg, vermählt mit Lgf. Wilhelm V.
von Hessen-Kassel am 21. November 1619, folgt ihrem Gatten in der Regierung 1637. Vgl.
ADB I S. 383–385 ; NDB I S. 237 ; Isenburg I T. 98f.; vgl. auch Dickmann ; Weber.
durch schwedische Truppen. Die Belagerung Augsburgs durch die schwedische Armee
soll aufgehoben worden sein .