Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
411. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1648 Oktober 20/30
Stockholm 1648 Oktober 20/30
Kopie: RR (sv) fol. 204–209 = Druckvorlage; Konzept: Kungliga Koncepter Nr. 121;
Druck, gekürzt: UA XXIII S. 122f.
Bestätigung der Berichte vom 1. und 2. Oktober. Befriedigung über den Abschluß des deutsch-
französischen Friedens und den guten Fortgang der schwedischen Verhandlungen. Weisung zur
Beförderung des spanisch-französischen Friedens. Bereitschaft der Königin, den Vertrag zu ratifi-
zieren , und Anweisung an Salvius, dazu nach Stockholm zu kommen. Unterschriftsleistung der
Gesandten in Osnabrück, wenn es durchsetzbar ist. Vorschlag Kurbrandenburgs zu einer Allianz
mit Schweden und Grenzverhandlungen in Pommern. Schwedischer Anspruch auf die Ämter
Kolbitz, Pyritz, Gollnow und Löcknitz sowie Anwartschaft auf die Neumark. Bezahlung der in
Paris eingekauften Krönungsutensilien.
Vi hafve igår på ordinarie posten bekommit Eder särskildte bref, daterade
respective i Osnabrügg och Münster den 1. och 2. huius, och deraf sedt, att
den Frantzöske-Tyske friden vore merendels och på någre af mindre impor-
tance varande saker när sluten, och att I förmente, att instrumenta pacis
skulle kunna innan få dagar blifva underskrefven. I förmäle ock, grefve Johan
Oxenstierna, att I vore sinnade och stode på färdande fot, att rycka öfver till
Münster, men icke där att sluta eller underskrifva den Svenske-Tyske friden,
utan i Osnabrügg. Utaf Edert bref, herr Salvi, se vi ock, som tyckes churfur-
sten af Brandenburg vara inclinerad till att ingå med oss en närmare alliance,
viljandes deröfver ett project uppsätta och oss tillskicka låta; påminner ock,
att gräntsetractaten i Pommern må gå för sig. Och sidst förnimme vi, att or-
dinarie ambassadeuren Rosenhane begärer, det I ville betala tijotusende
Ricksdahler för någon beställt chröningszirath.
Till nådigt svar härpå höre vi ganska gärna, att den Frantsösiske-Tyske friden
är sluten, och både den såväl som den Svenske stod allenast på fullkomlige
afhandlingen öfver någre flere saker, som I hade öfverlefvereradt vid deposi-
tionem instrumenti pacis, såsom och uppå föreningen af någre articlar och
paragrapher derutinnan vid des renskrifning och sidst uppå subscriptionen.
Är och oss der hos kärt förnimma, att I med flit drifve de ännu resterande
sakerne och inrätte dem på en tilldrägelig och våre ordres eenlig fot; eftersom
vi förnimma och på sidsta post Eder härom och mera vigtige ärender i vårt
bref påminte. Kunde I ock inter conclusam et ratificandam pacem med dem
keijserlige, ständerne och mediatorerne drifva den Fransijske-Spaniske friden
till någon god ricktighet och endskap, tå vele vi Eder den saken hafva recom-
menderat .
När alle de andre förberörde och den Svenske så och den Fransijske-Tyske
friden angående saker äre richtige, instrumentum pacis renskrifvit eller och,
hvad deri alstinges icke är begrepet, affattadt uti någon nebenrecess, tå vele vi
förvänta instrumentum hit till oss att blifva underskrifvet. Och tåge häldst,
att I, herr Salvi, hade det med Eder hit, eftersom vi utom dess vele, att I Eder,
så snart allt är såvida slutet, hit till oss begifva , och I, grefve Johan, imedler-
tid blifvande quar, drifve och förrätte de saker, som länder till fridens execu-
tion och där in locis tractatuum kunna och böra ställas i värcket, särdeles
emillan conclusam et ratificatam pacem. Häldst såge vi, att alt det, som oss
och den Svenske friden, så ock härtill är tracterat i Ossnabrugg och än bör
afhandlas, måtte ock därsammastädes, såsom en till vår och de evangeliskes
ständernes bestämde ort, fullkommeligen blifva slutat och ju der underskri-
fvit . Och vele vi, att I det söke och göre. Men där detta skulle gifva för store
och sjelfve friden förhinderlige difficulteter, må I omsider och ändteligen det
göra och förrätta i Munster, som vi och på sidsta post Eder tillskrefve.
Churfurstens af Brandenburg förslag öfver alliancen vele vi förvänta och
derutur dijudicera, hvad alfvar dermed är, och imedlertid vara betänckte
uppå, hvad oss och vår stat tilldrägeliget deri är att göra och företaga. Gränt-
zetractaten hafve vi Eder committerat, att genom subdelegatos förrätta. Och
efter det synes aldrabäst, att I taga och fullmägtige dertill någre af vårt consi-
lio status i Pommern, så förmene vi ock föga göras behof, att vi dem imme-
diate hädan ifrån plenipotentiere. Finne I och nödigt, att vi sjelfve dertill full-
mägtige och instruere någre våre betjänte i Pommern, tå låte oss derom itid
veta, att vi må det kunna i ackt taga låta. Vi se eljest af Edert bref, herr Salvi,
att churfursten befarar sig, det vi skole lära extendera vår gräntz utöfver Ode-
ren något vidare, än honom kan vara kärt, särdeles begripandes derutinnan
ämpterne Colbitz och Piritz med hederne nid åt Golnau, och på den andra
sidan Oderen begära ämptet Lökenitz, som är ett pass och bastion för Stettin,
hvar icke eljest, så emot den summa penningar, som churfursten och dess
land är oss och cronan förmedelst stillestånds och afträdspacterne blefven
skyldig. Och derföre kommer han nu förut, att sonderat eller görat anhängist.
Men det kan icke annars vara, och kunne vi det icke gå förbi. Och där chur-
fürsten ingalunda vill dertill förstå, hafve vi de cuneos uti händer, genom
hvilcka vi förmene oss kunna honom dertill drifva. Expectancen på Neu-
marck och dess pertinentier, vele I göra Eder möijeligaste flit, att kunna oss
och chronan tillaccorderas.
De tijotusende Ricksdahler, som Rosenhane af Eder, herr Salvi, begärer att
blifva fournerade till inlösen af någre i Paris bestälte chröningssaker, skole I
intet graveras med, efter vi hafve nu gjordt andre anordnigar för Rosenhane,
dem att bekomma i Paris, och honom derom nu adverterat.