Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
341. Salvius an Johan Oxenstierna Osnabrück 1648 August 18/28

[p. 656] [scan. 202]


1
–/ 341 /–

2

Salvius an Johan Oxenstierna


3
Osnabrück 1648 August 18/28

4
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B: II; Eingangsvermerk Wismar 1648 August 24/September 3.

5
Angebot Serviens, das Elsaß als Reichslehen zu nehmen. Bisher keine Gespräche über den Assi-
6
stenzpunkt . Wahrscheinliches Verbleiben der schwedischen Armee in Deutschland über den Win-
7
ter . Drängen Lambergs auf Freilassung des Obristen Gordon. Gespräch Salvius’ mit Krane. Ver-
8
langen der Stände auf Hinterlegung eines versiegelten Vertragsexemplars beim Mainzer Direkto-
9
rium . Protest Serviens gegen die Abreise Gustaf Hanssons mit der Ratifikation, weshalb eine
10
andere Abschrift geschickt wird, mit Rücksicht auf den Wunsch der Königin, die Freundschaft
11
mit Frankreich zu erhalten. Dank der Reichsstände für Salvius’ Vermittlung bei Servien. Ihr
12
Beteuern, mit dem Vertrag, mit Ausnahme des Assistenzpunkts, so gut wie fertig zu sein. Unbil-
13
liges Verlangen Serviens auf Aufnahme einer Klausel in den Vertrag, wonach Bestimmungen des
14
schwedischen Vertrages, die der französischen Satisfaktion widersprechen, ungültig sein sollen.
15
Vorschlag Salvius’, solche Punkte in einen Nebenrezeß aufzunehmen. Weigerung Serviens, vor
16
Austausch der Ratifikationen auf die Kontributionen zu verzichten.

17
Hvadh til i tidzdags här är förelupet, synes af relationen. Sedan hafver greff
18
Servien offererat, at taga Elsas til feudum. Thermedh blefve monga controver-
19
sier afhulpne om immediatis et feudatariis. Ständernes declaration ärne the
20
sända immediate til kungen i Franckrijke, men icke förän moot thet Gallicum
21
instrumentum skal underskrifvas. Om assistenspuncten är än inthet vist
22
handlat. Och lärer fuller, alt moste till Münster. Innelagda tijdende fick Ser-
23
vien idagh frå Munster. Han är öffver motton gladh theröffver. Holler thet
24
för vist och sant. C’est un grand coup! Thet synes lijkt, at vår armée blifver i
25
Tyskland öffver vintern.

26
Annat är här inthet förelupet, som meriterar skrifva. Alt går mächtog long-
27
sampt till. Greff Lamberg holler mächtog ting ahn, at öffversten Gordon
28
motte löössgifvas. Igår var jagh hoos Crane. Ständerne nogre begäre, at in-
29
strumentum pacis authenticum motte i pappeer försegles och hoos directo-
30
rium deponeras. Crane ville inthet, förän the Münsterische ständerne ock
31
consentere thertill. Servien opponerar sigh så högt moot Gustaff Hanssons
32
reesa medh ratificationen, at jagh hafver ännu icke torts försändan. Doch
33
sände jagh sidst ett annat collationerat instrument sampt formen på ratifica-
34
tionen . Jagh seer af Kunglige Majestäts breef, at Hennes Majestät vil ändeli-
35
gen bijbeholla Frankrijkes affection.

36
På timan var åter een deputation hoos migh af alle collegiis, tackede för den
37
interposition, som jagh hade härtil inlagt hoos herr Servien. Sade, sigh vara
38
mäst richtige medh instrumento Gallico, undantagandes assistenspuncten
39
(theri the begärte mijn meening om ett temperament) och een clausul i execu-
40
tionsartikeln , han vil therin hafva, si quid in instrumento Suedico reperitur
41
quod Gallicae satisfactioni directe vel indirecte praeiudicat, id pro nullo et

[p. 657] [scan. 203]


1
irrito declaratum esto. Denne clausul synes både oss och ständerne schimpflig
2
och praejudicerlig, at Gallicum skull declarera vårt instrument in parte vel
3
toto nullum. Så är hon ock så general, at therunder motte myket förbärgas.
4
Altså meente jagh, thet vara bäst, Servien sådant i en nebenrecess specifice-
5
rade , quod status approbarunt. Så myket herr Servien hafver mig sagt, skal
6
thet var 1. titulus landgraviatus Alsatiae. 2. in primo articulo rex catholicus.
7
3. Mompelgart. 4. Sarbruck wegen Lotthringen. 5. Vinstingen. Therom jagh
8
vil nu tala vidh honom. Han vil elljest icke cedera contributionerne ante rati-
9
habitionum commutationes. Om assistenspuncten vele the imorgon handla.

10
Detta är alt, hvad jagh denne gången hafver kunnat advisera.

11
PS: Sedan Gustaf Hansson var helst affärdat, sände greve Servien herr Schäfer
12
och herr Croißich til migh, bedjandes för alt thet heeligt är, at ännu nogot
13
inneholla medh afsändingen, ja hotande, at holla subsidierne tilbaka. Oahn-
14
sedt jagh hade nu stort betänkiande thertil, så moste jagh doch hollan ännu
15
ett pahr dagar, tilthes man får see, hvartuth thet vil. Han hafver nu skriftligen
16
begärt Elsas till lähn. Thermedh falla en hoop difficulteter. Men effter ius
17
dioecesanum på the tree stifterne Toul, Metz och Verdun sträcker sigh på en
18
hoop furstendömer och grefskap uthan bemälte stifter och her Servien vil
19
äfven så vidt extendera ius superioritatis Gallicae, så opponera sigh ständerne,
20
icke villjandes mehra inrymman, att Gallia i 100 åhr haft hafver och cum iure
21
supremi dominii. Härvidh står saken.

Documents