Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
331. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 August 7/17
–/ 331 /–
Osnabrück 1648 August 7/17
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 389–390’; Druck (Auszug): UA XXIII S. 120.
Anfertigung einer Reinschrift des schwedischen Friedensvertrages auf Pergament. Streit mit den
Kaiserlichen um die Inserierung der Vollmachten der vertragschließenden Parteien. Restitution
der Geschütze. Verlangen der Kaiserlichen nach Verlegung der Verhandlungen über die franzö-
sischen Sachen nach Münster. Unannehmbare Forderungen Serviens betreffend die staatsrechtli-
che Stellung der Stifter Metz, Toul und Verdun in Frankreich. Kollation des französischen Ver-
trages mit dem schwedischen. Ausbleiben der französischen Subsidien. Kurbrandenburgische
Wünsche nach Regelung aller Punkte wegen Pommern, einer eventuellen Allianz mit Schweden,
der Donatäre im Stift Minden und der schwedischen Reiterei in der Mark.
Sedan greff Johan Oxenstierna för fyra dagar sedan förreeste, hafver jagh låtet
på pergameen reentskrifva instrumentum pacis, ratihabitationi caesareanis
placitae insertum. The skulle medh denne posten hafva fortsändts, men vij äre
med the käijserische tvistige, om ock parternes fullmechter skole medh ad
finem instrumentorum insereras. Jagh holler thet fuller nödigk i the instru-
ment , som legati underskrifva, och är therom inthet tvifvel. Men at Eders
Kungliga Majestet skulle de novo ratificera icke allenast sijn egen oss gifne
plenipotentiae, uthan ock Kaijsarens och ständernes fullmechter et viceversa
(quod caesareani urgent, renuente Serviento et statibus), thet holler jagh icke
allenast onödigt, uthan ock absurdum. Lamberg och Crane äre icke här-
komne i sådana saker, altså vackla the i desslijka minutier.
Vij strijda ock ännu nogot om tormentis bellicis, quorum restitutionem caesa-
reani et status generalissime urgent (ut Pragensia et Benfeldiana salvent), men
jagh ville the gerna beholla, som äre fundne in locis non-amicorum. Que in
occupatione locorum amicorum tempore occupationis reperta sunt, them
lämbnar Eders Kungliga Majestet them evangelische. Caesareani et catholici
status cedera allenast the, som i fält tagne äre eller elljest till platzerne förde,
föregifvandes ita conventum esse, thet jagh intet veet. Doch efter Eders Kung-
liga Majestet hafver sigh therom för detta förklarat, hvilket en part vete, mo-
ste fuller friden icke thervidh stahna.
Elljest skall Gustaff Hansson medh instrumentet vidh nästa post, näst Gudz
hjelp, föllja.
På res Gallicas hafver man nogra dagar starkt arbetat. Caesareani opponera
sigh, vele icke tillåta at the skole här, uthan i Münster afhandlas. Status, som
här äre, fruchta Hispanos, nuncium och schismaticos status i Münster och
vela här terminera den saken. Begäre migh till underhandlare under sigh och
Servient.
Servien vil ock fuller här ända sina saker, men inströr nogra svåra difficulte-
ter , som synas ständerne insuperable. Ständerne consentera til Franckrijkes
satisfaction i alt thet, som hus Österrijke hafver tilhört i Elsas, så ock til the
tree stifters Toul, Mets och Verduns total alienation från Rijket. Men efter i
desse länder äre monga status immediate Imperio subiecti, them caesareani
fuller icke hafva bortgifvit, eij heller kunne thet göra, och hafve doch satt
orden i satisfactionspuncten så mörkt, at the kunna in varios sensus trahi, så
vil herr Servien, at ock the status skole eodem iure höra under Franckrijke,
som the hafve härtil hört under Römische Rijket. Nu äre inga status singula-
res i Franckrijke, altså ville theraf föllja, at the som hafva härtil varit liberi
status Imperii, skole härefter blifva allenast Gallici landsassii, hvartil the i
evigheet icke vele consentera. Sedan är een svår difficultet om bemälte tree
stifter i thet, at status Imperii vele, at Frankrijke må behålla them eo iure,
quod iam per seculum exercuit, doch alienative ab Imperio. Men efter ius
diaecesanum eller iurisdictio ecclesiastica i bemälte stifter erstrecker sigh ex-
tra dictorum episcopatuum territoria på åtskillige andra immediat status Im-
perii , och den är i den Tyska religionsfriden restringerat allenast intra cuius-
que episcopatus territorium, så vil inthet Servien thermedh vara tilfridz,
uthan vil extendera ius superioritatis Gallicae på alla the status, som extra
territoria episcopatuum hafva antiquitus agnoscerat theras ecclesiastique ju-
risdiction . Hvaraf ville föllja, at Gallia finge superioritatem öffver nogra fur-
ster och ständer, etiam evangelicos (atque ita ius reformandi), hvartill Rijks-
ständerne ingalunda vele consentera. Och efter Servien ingalunda vil theröf-
ver admitera nogon declaration, så seer saken svår uth.
Thet hafve nogra ständer varit tilhopa medh herr Servien och collationerat
instrumentum Gallicum cum Suecico, villjandes både han ock the, att alla
negocia Imperii skole införas in Gallico, sasom the stå in Suecico. Hvadh
differentier thervidh äre uptecknade, vijser littera A.
Hvadh ständernes meening är om bemälte differentier, synes deels af littera
B. Är ett opsatt, huru status vele hafva den Fransosche satisfactionpuncten
declarerad. Medh nästa post skal instrumentum Gallicum föllja efter, at Eders
Kungliga Majestät ex collatione kunne desto bättre therom döma.
The öfrige differentier äre ock fuller här och ther af consideration, men doch
icke så vichtige som satisfactionspuncten och assistencen. Doch står Servien
än hårt theropå. Hvad nu detta vil vinna för en utgång, moste tijden lära. Ju
kunde Eders Kungliga Majestet nu hafva fridh, men förer nu krijget för
Franckrijke, och doch föllja ännu inga subsidier. Ambassadeurn Rosenhane
skrifver migh idagh, at 100 000 Riksdaler äre på desse sommarsubsidier be-
villjade och resten lofvas. Men Servien sadhe migh för ett pahr timar, Hoeufft
i Amsterdam hafver sändt vechseln på desse 100 000 Riksdaler oaccepteradt
tillbakas. Jagh underlåter ingalunda, at medh macht drifva på bemälte subsi-
dier .
Greff Witgenstein proponerade migh idagh på Churbrandenburgs befalning
fyra ting: 1. at vij motte substituera nogon, som i Pommeren medh the Chur-
brandenburgische justerade gräntzerne ante pacis ratihabitionem; 2. på al fall
medh Frankrijke ingen fridh blefve (de quo dubitabat), at Eders Kungliga
Majestet ville lijkväl sluta all richtigheet om Pommeren medh churfursten
och gifva honom hans öfrige land igen. Han ville försäkra Eders Kungliga
Majestet på Förpommeren in omnes eventus och elljest medh alliance; 3. at
Eders Kungliga Majestet ville förbjuda donatarierne i stift Minden, thet the
icke så illa motte nidhugga skogarne och sällja värket, esse damnum irrepara-
bile ; 4. at Eders Kungliga Majestet rytterij i Marck icke motte så illa ruinera
landet. Två squadroner låta tractera sigh för 1300 hästars etc. Jagh lofvade
sampt at referera och sampt entskyllade jagh thet bäste jagh kunde. Pace om-
nia emendari posse, eam urgeret.