Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
251. Salvius an Königin Christina Münster 1647 Juni 6/16
–/ 251 / [ 260 ]
Eigenhändige Ausfertigung: DG, A I 1, Legat . [ 6 ] fol. 984–985; Eingangsvermerk Stockholm
1647 Juni 24/Juli 4.
Unzufriedenheit mit der Instruktion betr. satisfactio militum. Franzosen wenig friedensbereit.
Subsidien. Kaiserliche Friedensbereitschaft. Satisfactio militum: Haltung von Kaiser und Reich;
Kritik an Erskeins hohen Forderungen; finanzielle Lage im Reich; Zurückweisung der Forderungen
des Militärs; Gegenvorschlag der Monatssoldbasis. Mangelnde französische Friedensbereitschaft
und deren Gefahren für Schweden, Bitte um Instruktion in dieser Angelegenheit.
Sidst berättade E. K. M:t jagh i underdånigheet huruledes h. Erskein blef
medh een tunna guld till armeens behoff affärdad. Vij hade fuller högeligen
önskat och förväntat at han skulle hafva bracht nogon viss resolution uhr
Sverige om militiens contentament, eftersom vij hafve nu så länge therom
varit förtröstade. Men så hafver han föga annat här haft göra än begärt
information af oss therom och ahnhollat hoos migh om peningar. Hade man
thet vetat för ett halft åhr sedan, så skulle, näst Gudz hjelp, friden nu hafva
varit richtigh. Hvadh nu skee kan, thet står hoos Gudh och tijden. Campag-
nien är nu ahngången, dervidh tractater gemeenligen stahna pläge. Franso-
serne holles i gemeen icke vara beredde til friden. Theres armee går nu
öffver Rheinströmen uhr Tyskland åt Flandern.
Om subsidierne säija the sigh fuller vele skrifva till hoffvet, men heelt frigide.
The kaijserische ervijse sigh ijfrige at sluta friden, och hafve vij inthet stort
som oss hindrar, uthan allenast militiens contente. Den hafver Kaijsaren
och Röm. rijket bevilljat, såvida den endrägeligh kan vara. Hade thet nogot
nähr mott blifva vidh feltmarskalkens greef Torstenssons förslagh, så hade
man nogorlunda kunnat hoppats at komma thermedh till ända. Her Er-
skein slår före att officererne moste beholla alla för dette undfångne donatio-
ner , sedan alla commenderii i Röm. rijket och theröffver etthundrade och
sechstijo tunnor guld i rijksdaler. Thet vore till önskande at sådane förslagh
vore practicerlige; thet skulle ingen heller see än vij, och var〈a〉 vij all
mensemöijeligh flijt ahnvändandes at bringa bemelte contentament thet
högsta som nogonsinn skee kan. Men om han hafver ordre at stå theropå,
så holler heela conventen thet vara ett medel at uthsla friden. Ingen holler
så monga peningar finnas i heela rijket, chur- och förstar förpanta thers
bästa ämpter at få peningar til theres nödtorftige underhold, adelen är uth-
märgladh , bonden hafver föga mehr än blotta lijfvet, och efter städerne
hafve föga commercier haft nu snart i 30 åhr, så kan man lätteligen tänckia
at fhå borgare hafva nogot synnerligen capital igen. Icke desto mindre
hoppas man at all[e] skola till thet yttersta gripa sigh ahn at en gång för
alla slippa thette älende krijghet. Men at gå efter ofvanbe:te förslagh är
heelt omöijeligh, och ther generalitet skulle theropå bestå muncklas under
ständerne besvärlige resolutioner. Vij befinne all E. K. M:ts force häruthe
vara så monge regimenter och compagnier som innelagda liste förmäler.
Therefter hafva vij låtet öffvercommissarien Brandt göra tvenne förslagh,
ett efter completta regimenter, thet andra nogot mindre, och alt räknat
efter en monadsold. Medan nu afdankningar skee gemeenligen medh två
eller tree monadsoldh, så varder E. K. M:t allernådigst theraf dömandes
hvadh summan vil blifva. Vij skole fuller alt drifva till thet högsta, men
gifve Gudh at vij man fingo nogot nätt 40 tunnor guld.
Vij nödgas nu holla tractaten oppe, till thes h. Erskein kommer från ar-
meen . Han är först i går reest ifrån Ossnabrugge. Vij hoppas lijkväl görat
medh sådant maneer at odium protractionis icke må synas vara hoos oss.
Galli synas icke aldeles så ijfrige nu till friden som i höstas och vintras. Om
thet skeer du bon escient eller simulate varder man snart förnimmande.
På fall at the skulle vela trainera krijget är oss höghst nödigt at veta E. K.
M:tz meening, hvadh vij skole göra, sluta eller eij? Bättre conditiones pacis
hafve vij fuller inthet at hoppas, uthan mehr at fruchta nogon stoor för-
andring in peius! Drager Gallia sijn vapn och subsidier från oss, så äre ock
E. K. M:t oobligeradh. Melander skrifves vara m/30 man starck, Sparren i
Westphalen 5000, thertill väntes Lamboy uhr Niederland. Och är Beier-
furstens armistitium inthet säkert at förlåta sigh opå; han skrifves värfva 18
nya regimenter. Derföre vore friden bäst. Hvadh nu vidare passerar, berätte
vij underdånigst efter handen.
H. Erskein berättade migh at E. K. M:t hafver i den honom tillsända
instruction befalt honom, när pennigar feelas, draga vechslar på migh.
Jagh stickar till dato i 216000 rd:rs gäld. Drager han på migh mehra, förän
detta blifver betalt, så ligger crediten heelt omkull. Thet beder jagh ödmju-
keligen at E. K. M:t täckes allernådigst ihugkomma.