Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
148. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1647 Februar 20/März 2
–/ 148 /–
Stockholm 1647 Februar 20/März 2
Kopie: RR fol. 225’–227.
Pommernfrage. PS: Interessen der Stadt Magdeburg.
Endoch jagh inthet tviflar att I om sakerne så på fredztractater kunna före-
komma både hafva bättre vetskap än jagh kan Edher här påminna för dee
månge och difficile rencontrer som Edher på den orthen mötha och förestå,
kan och hända att denne min påminnelsse kommer Eder sent til handa,
lijkväl effter jagh blifver af andre, som dhen Pomerske staten väll är bekändh,
därom påmint, hafver jagh medh denne lägenheet inthet kunnat unlåtha att
communicere Edher bijfogade puncter den Pomerske saken * * * [ betref-
fande ], på det I så myckit meere må hafva orsaak att fråga däreffter sampt
bruka och nyttia deesamma till H:s K. M:tz och rijkzens tjenst på det fall
och händelsse att Pomern råkar i division medh Brandeburgh, såframpt * * *
in totum icke kan unvijka. Jagh förmodar fuller att I, gode herrar, som in
loco och dageligen af dhe ährenden besvärade äre, hafve alleredo kunskap
därom och fördenskull förebygger sådane saker som i framtijden kunde
lända H:s K. M:t till praeiudicium den förde af sigh någon ny dispute.
Nu såframpt allareda i saken inthet är skedt och slutit, så hafver jagh meent
min plicht lijkmätigt att komma detsamma emot Edher ihugh till den ände
att den division af landet, som i förtijden emellan framfarne hertiger af
Pomern öfver den Stetinske eller Wollgastiske eller För- och Hinder-
pomerske delen skedt är, icke må lända H:s K. M:t till praejuditz och för-
fångh i possessionen af alt Förpomern sampt dee stycken af Hinderpomern
som H:s K. M:t och Sveriges crono nu cederes skole, såvijda så och alle
des regalier, privilegier och jurisdiction, inthet tviflandes att I detta varde
* * * regerandes till H:s K. M:t och regerings tjänst, som det tilförenne
kan händt så icke particulariter af Eder skedt är; hvilcket såsom det till
H:s K. M:tz och fäderneslandzens bästa af migh är mentionerat och ihugh-
kommit , altså vill jagh förmoda att det af Eder, gode herrar, väll blif:r
förståndet och optagit.
Postscriptum. Tro män och commissarius, såsom vij den 12 decembris näst-
förledet åhr månde recommendere Eder stadens Magdeburgz anlägenheeter
och åliggjande interesse till sin förrige restitution och restauration , altså
och emedan vij vidh förre posten förnummo att ertzstifftet Magdeburg
jämpte annat föreslås till churfurstens af Brandeburgz vederlagh för Pomern,
och theröfver till äfventyrs nogon tractat medh honom kunde förelöpa,
hvarföre är härmedh vår nådige villje och befalningh att I på det fallet, icke
mindre än elljest och vidh tractaterne medh them keijserlige, adsistera och
tage Magdeburgz stadz interesse i acht till deeras privilegier, och särdeles
keijsares Ottonis Magni och Ottonis secundi, item kongelige donation och
förstädernes perpetuele desolation; huruvidt I häri kunne gåå, thet ställe vij
uthi Edher dijudication och sköön, tvifle inthet I så göre däruthinnan Edert
bäste, efftersom stadsens borgemästare som till Osnabrug är förskickat,
varder Eder stadzens desideria vidare och in specie föredragandes. Dette vij
Eder till effterrättelsse vidh thenne occasion, ther någon tractat medh then
Churbrandeburgiske öfver ertzstifftet skulle passera, icke ville förholle.