Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
119. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1647 Januar 16/26
Eigenhändige Ausfertigung: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 342–344 = Druckvorlage; Eingangs-
vermerk Osnabrück 1647 Februar 2/12. Druck: Gjörwell S. 347–351.
Pommern: Präferenz der Abtretung ganz Pommerns; Garantie von Kaiser und Reich; Pommersche
Stände. Französisch-Spanischer Krieg. Bremen und Verden. Niederländische Intervention. Privata.
PS: Grießheims Gesandtschaft in Stockholm.
Din schriffvelse aff den 28 decembris [ 1646 Dezember 28/1647 Januar 7 ]
uthij förledne åhr kom medh senaste post väl öf:r. Jag sijr aff Ditt breff till
mig och till H. M:tt , sosom och uthur begges Eder schrijffvelse till H. K.
M:t hvadh larm hoos Eder ähr och hvarpå difficulteterne ståå sedhan
förklaring ähr uthgiffven att Kong. M:t medh hela Pomern uthan chur-
furstens consens och på imperatoris et statuum manutention sig vill nöija
latha. Jag sijr och att churfursten sig dilatorie haf:r förklarat, doch medh
sådane ordh att icke mörkt synes ded han till consensen intet lather sig föra.
Medh kort ord och till min menings förklaring emott Dig, då tycker mig att
ingen partage aff Pomern ähr tjänlig, och fördenskuldh best att beholla hela
Pomern uthan consens, och att vinna tijdh heller anammat heelt medh sina
tilbehöringar uthan någon diminuition ähn att sökia eller admittera consen-
sum electoris medh en fördeelning för de skääl skuldh som Du i Din
schrijffvelse till Kong. M:t medh förre posten infört haf:r. Kantu förden-
skuldh , så laga så att punctus satisfactionis nostrae må bliffva aff handlatt och
sluten och tijdhen därmedh vunnen, så och alle andhre handlingar affskurne.
Fatter guarantien och manutentionen ded besthe och starkaste I kone,
sedhan moste possessionen och andhre vaanlige medell, som aff Gudh och
rijked sjelff kommer, prestera och göra var säkerheet. Man förekomme alla
inconvenientier ded besthe man kan och göra däruthinnan all möijelige
flijtt, men ingen behöff:r lijkväl at billa sig in att kone alt förekomma, ty
ehuru et och anned görs, så beholla lijkväl interessenterne sina desseiner.
Ded mäste mig bekymbrar ähro stenderne i Pomern, och serdeles Strål-
sundh . Medh dem moste frambdeles à part tracteras, icke in loco tractatuum
universalium, uthan i landed hema, sedhan H. K. M:t och Sveriges chrono
ähr förklaratt hertig och landzherre. In pactis pacis universalis kan intet
mehra om detta införes ähn att hertigdömed Pomern Kong. M:t och
Sveriges chrono ähr cederat medh sådane rett och rettigheet, högheet och
regalier som de förrige dem besuttett haffve och eljest andhre förstar i rijkedt
sine landh besittia och att H. K. M:t Pomern och des stender skall regera
och styra efter Römerske rijkes stadgar, ordningar, recesser etc. och så holla
landh och städer medh deres väl undfangne privilegia. Men att in prae-
iudicium 〈S. R. M.〉 specificera nagot, sosom dem förrige intet ähr skeett,
ded länder till altt för stoort förfang och kan intedt admitteras. Eftersom
dem eljest väl kan skee förtröstning at Hen[ne]s K. M:t, nähr fredh ähr
sluten och vedh undfanganded aff homagio, vill latha medh dem om alt
affhandla och på deras postulata i alt ded skäligt och rettvijst ähr sig för-
klara till deras nöije, icke mindre ähn H. K. M:t sig till dem försijr at de
sig däremot skalige finna latha. Gack så caute som Du kant i alle motto
och förtrösta dem däropå att Hen[ne]s K. M:tt intet begärer dem annor-
lundha ähn sosom et frijtt folk att regera; hvadh som vedh kriget ähr skeet,
ded haf:r hvarken stått hos Hen[ne]s K. M:t heller hos stenderne, och
vijser ded Keijserenas och alla stenders exempel i Tysklandh uth. Allenast
att Kongl. M:t och Sveriges chrono försäkras i des rett och possession etc.
Menagera alt medh beste försichtigheet och flijt som Du kant.
Hvadh Du mig adviserar om Francosernes dessein att blijffva i kriget
stående med Spanien, och till eventyrs att beholla oss i kriget med Keijsaren,
så lather jag ded icke obilligt blijffva i sitt värde. Mig tycker Du haf:r skääl
till Din mening, och så finnes någott däremot. Doch ehuru ded ähr, så
moste I intentionen väl affmerkia föruth och så caute gåå att I ifran den
härtill förde dessein att fredha christenheeten, enkanerligen Tysklandh, intet
affträdha, uthan holla rem in integro till des communication hijtöf:r skeer
och I få ny ordre; ty att latha sig turbera och desseinen förandra haf:r sitt
stora eftertenkiandhe. Dette så i hastigheet.
Jag haf:r och befalt secreteraren att communicera Dig och Din collega de
breff som vexlade ähr〈o〉 emellan H. K. M:t och kongen i Danmark öf:r
Bremen och Verden, på ded, om sådant kommer på taal, I då veta måge
H. K. M:tz mening och I Eder svar och taal finnes conform
Vgl. [ Anm. 3 S. 221 ] ; vgl. auch [ S. 221 ] und [ 221 Anm. 1 ] , [ 2 ] .
Jag merker och att Staterne i Nederlandh haffve resolverat att schrijffva
Hen[ne]s K. M:t till och affstyrkia att latha sig till satisfaction giffva
Pomern så och Bremen , och ded som jag sijr medh eftertenkelige argu-
ment . Jag förnimmer och de Statiske gesanterne haffva fatt ordre att besökia
och tala medh Eder därom. Ded kommer mig fuller fremed före; och där
de så foortfara skole de väl bliffva mötte på behörligt sätt. Men komma de
till Eder, så kone I remonstrera dem ingen satisfaction Sveriges chrono
giffves kone uthan de landh som liggia vedh sjön och at den fara de om
commerciernes hinder haffva vara fåfeng, alldenstundh H. K. M:t intet
mehra traffiquerne sökia att hindra heller stutza ähn någon annan. Nähr I
haffve däröf:r discurerat, så ähr best att I holla Eder vedh Eder instruction,
causerandes i ded öffrige defectum mandati och remitterandes hela saken
till H. K. M:ts egen resolution. Därmedh menar jag ded I medh skääl kone
de troublerne undanböija.
Privata.
PS: Dig välbekende Grijsheimb haf:r på Phalzgreffvens i Neuburg vegnar
varit här och fått en resolution som Dig och h. Salvio ähr communicerat.
Ich habe Griesheim 300 Rt. vorgestreckt, die er Dir in Osnabrück zurückzahlen
will.