Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
53. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1646 November 21/Dezember 1
–/ 53 / [ 94 ]
Eigenhändige Ausfertigung: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 321–322 = Druckvorlage; Eingangs-
vermerk Osnabrück 1646 Dezember 8/18. Druck: Gjörwell S. 323–325.
Modus agendi. Pommern.
Din schrijffvelse aff Osnabrygge den 2 novemb. ähr mig väl inleffvererat
aff den 19 eiusdem. Däruthij såväl som i Nr. 26 Du förmäler Dig pressas
att komma till Munster, och fördenskuldh därhen haffva resolveratt, men
intet länge achta där at blijffva, eftersom Din schrijffvelse orsakerne bettre
uthrijdhtar och Salvii particularbreff till H. K. M:t exprimerer. Käre son,
jag sijr ded gåår bunt till på alla sijdor, så vijdha att ded oss här och nagot
lijtett transporterar. Mig ähre fuller sakerne, desseinerne och humorerne
någorledes kunnige, doch i en sådan stoor distantie aff rum så och vedh en
sådan hominum concursu och uthij en så svår saak aff stoor consequence
in omnem eventum kone resolutionerne icke så fattas som ded sig väl borde;
hvarföre och i sådane och slike fall och commissioner
Axel Oxenstierna war wohl der erfahrenste schwedische Diplomat dieser Zeit – so hatte er die
Verhandlungen mit den deutschen Reichsständen nach Gustav II. Adolf Tod, die Verhandlungen
mit Frankreich in Compiègne (1635) und Wismar (1636) sowie die Verhandlungen mit Däne-
mark in Brömsebro (1645) geführt. Vgl. [ Anm. 3 S. 6 ] .
salige konungens tijdh och sedhan, nähr mig ded ähr vorded fortrodt, giffvet
consilium sjelff och remonstrerat min herre hvadh görligt heller ogörligt
vore eller eij, och således icke resolverat, men giffvedt tilfelle till resolutionen
och den hulpet befordra. Ty sanningen att seija, så kan ingen saken rett
affsij, uthan den alle dagar medh folken omgåår och i deres intentioner
penetrerer. Jag schrijffver dette intet fördenskuldh sosom trodde jag at Du
och Din collega ded skulle kone göra, [utan] för åthskillige orsaker skuldh,
som intet ståå till förandra. Allenast att jag härmedh så mykedt vill giffva
Dig vedh handen at Du så nähr Du kant komma medh Din s. och blijffva
om et consilio eense, befliter Dig om till att hjelpa saken aff efter undfangen
ordre, doch att Du icke slepper Stetin; och må jag väl bekenna att jag medh
S. däruthij ähr eense. att vill churfursten aff Brandenburg icke samtycke,
så må han latha blijffvet. Och skulle mig eo casu göra till fyllest om Keijsaren
och stenderne därtill samtyckte och loffvade at conservera chronan därmedh.
Jag sijr fuller at churfursten regeras aff phantasier och lather transportera
sig och förleda aff andhre, där han sitt hopp opå sether, hvilke doch sin stat
för honom intet varda hazarderandes. Fuller såge jag helst att tractaten
företages och brachtes till slutt i Osnabrygge efter praeliminaraffskedhen,
alldenstundh sådant vore ex dignitate regni, eftersom jag sijr at ded väl
observeras kan. Doch lijkväl där Du sijr Dig sådant intet kone nåå uthan
opposition aff Din egen collega, så opiniastrera icke heller alt för mykedt
in istis caeremonialibus, uthan, behollandes speciem dignitatis i sjelffve
solenne sluted, då kan tu eljest väl tillatha at afftaledt och negociation skeer
i Munster, alldenstundh jag fuller sijr att ded största och mästa ähr därhen
draget och de få öffrige evangeliske holla doch på sijdstone intet stick.
Kong. M:tz förklaring ähr opå ded meste aff tractaten giffven för 14 dagar
sedhan
Vgl. [ Nr. 28 ] .
Privata.