Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
36. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1646 November 14/24
Stockholm 1646 November 14/24
Kopie: RR fol. 2133–2135’; eingegangen in Osnabrück 1646 Dezember 1/11 (vgl. Nr. 92).
Brandenburgische Vollmacht vom 24. Oktober/3. November keine Verhandlungsbasis. Pommern:
Verlangen der pommerschen Stände; Donationen in Pommern; Präferenz der erweiterten Forderung
nach ganz Pommern.
Verweis auf Nr. 28 mit kurzer Wiederholung des Inhalts. Nu kommer oss ther-
opå något sällsynt och fremmant före, och vij icke utan commotion moste
förnimme att de Brandenburgiske gesanterne hafve till den 24 octobris
[ 24. Oktober/3. November ] sidstförleden uthleffvererat Eder een fullmacht
af derass herre, churfursten, dem gifven att tractera medh Eder öfver een
deel aff Förpomern emot aequivalent vederlagh, [een] sak theri vij icke kunne
skicke oss, eller vist säja anten hooss churfursten är något allfvar till tractera
i een så vichtigh saak eller, thet och af hanss andre procedurer synes lijkare,
att han härunder icke annat söker än elidera värket? Therföre vij och vele
förmoda att I icke hafve inlåtit Edher på een sådan fullmacht i någon tractat
medh churfurstens gesanter och commissarier. Och der de skulle insistera
häroppå, tå vele vij att I medh them ingen tractat ingå, men den aldeles
uthslåå, efftersom vij eij heller så stort hafve medh churfursten till beställa,
som mera och förnämbligen på ene sijdan medh Käjsaren, emot hvilken vij
föra krijget, och på andre sijdan medh Pomersche ständerne, medh hvillke
vij hafve vår alliance, i hvillken vår satisfactionspuncht in genere erörtras .
Hvadh elljest sjelfve saken anlangar, så sij vij af the bijlagor
Oxenstierna, lägge hoos Nr. 15, först att Pommersche ständernes deputerade
i Ossnabrugk gärna sij och önska att Pommern blifver odismembreradh och
tilhopa, ehvem thet och behållandes vordo; sedan krijgzofficerarnes sollici-
tatur , att dem icke bliffver hoppet afschuritt till derass recompence i Pom-
mern , och de som i Hinderpommern hafva något erhållit, att de det icke
mista; hvilke tvenne skähl, förtegna andre motiver, uthi våre härvedh förde
consilier haffve een stoor krafft. Derföre vij och helst schulle sij att Hinder-
pommern tillijka medh Förpommern kan nåås cum consensu electoris. Vill
han och icke gifva sitt samtycke härtill, tå låta vij oss benöja medh hela
Pommern under Käjsarens och Romersche rixens ständers consens; och
fördenskuldh vele att I göre Eder högsta flijt och på det bästa sättet I kunne
arbeta och laga att hela så Hinder- som Förpommern bliffver oss och S.
chrono till satisfaction cederat, efftersom I och på detta slaget altijdh moste
tala medh Pommerske ständernes deputerade, styrkiandes och förmanandes
them att the hjelpa dertill, så att hela Pommern tilhopa och osöndradt
blifver oss och chronan öfverlåten.
I lijka motto hafve I till schriffva feltmarskalcken h:r Wrangell till svar att
I hafve ordre till stå på hele Pommern och göra Eder yttersta om det alt-
samman ähr till erhålla, så att han och flere förnemme officerare i arméen
therass beneficia kume [kunne] hafva till åthnjuta. Men schulle fredztractaten
heelt stota sigh deroppå, så att I Hinderpommern icke kunne uthan värketz
ruptur erhålla, tå äre vij tillfredz att I effterföllja och i acht tage be:te vår
resolution them vij för 8 dagar sedan monde till Eder försända , och nu
går härhooss deraff een doublet, ifall thet förre skulle emot all förhoppningh
vara interciperat.
Vij finge och Nr. 15 ( Dublette ), 19; sij och theraf att intet eller ringa hopp är
om Churbrandenburgiske tractaten öfver Pommern derföre vij och så mycket
mehra orsak haffve till befahla Eder att stå på desse sidste våre ordrer, för-
modandes att förrän tractaten går sähr, thet Käjsaren och ständerne oss uti
vårt skälige postulato satisfactionis deferere, tå churfursten hafver till sij
sigh om, hvem för honom talar om något aequivalent.