Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
94. Axel Oxenstierna an Joh. Oxenstierna Stockholm 1643 Dezember 30/1644 Januar 9 Pr.: Minden 1644 Januar 19/29
94
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Druck: C. C. Gjörwell S. 106–108
Krieg gegen Dänemark. Verhalten gegenüber Feinden, Bundesgenossen u. Neutralen.
Friedensverhandlungen auch ohne Vermittler.
Jag förnimmer, at feltmarskalken, her Lindorm Torstenson, ähr medh
armeen gongen i Holstein och kan skee trycht in i Jutlandh at sökia vinter-
quarteer ; hvilkedt hafver turberat oss våre posters frije lop, och ähr denne
vekans post uthebleffven; troor och fuller, at ded därmedh bliffver till
färandring i consilierne och annen beskedh. Jag hörer, de Danske låthe
deröfver illa och tycke, at dem skeer mykedt förnäär; haffve glömbt bort
sit eget vaanlige procedere, däraff vij ded tilleventyrs lärt haffve. Elliest
ähro de mykedt sensible, men glöme bort, huru hårt de oss stunget haffve
i månge åhr, men enkannerligen dette, och oåthvarnedt taget bort skep och
godz och giordt sig till domare i rijkenes tvister, som de sielffve haffve
inventerat; billa sig in, at vij sådant intet känne, nähr de sökia at skada oss och
efter sin vilie och behag hantera oss. Nähr vij fråga, cur facis, så tages
ded up för en stor injurie. Ehuru ded ähr, så synes ded lijkt, at häraff vil
fölia et örlog; och kan vara för oss så gott at vij begynnat, som at vi anam-
medt och undfåed i vårt land aff dem. Ded skall, som jag lätteligen dömer,
förorsaka en stor mutation aff consilierne och humorerne däruthe, hoos
fienderne, vennerne, bundzförvanterne och neutralisterne. Hvar skall diju-
diceradt efter sit interesse och intet skiöta ens annars. Du varder medh gott
modh och courage hörandes alt och förläggendes alle calumnier medh skäl.
Jag hoppas, ded skall intet hindra oss uthi ded som rettmätigt ähr, skall
och borttaga mykedt hinder, som oss härtill hafver stött för huffvuded, och
kone sakerne fuller ähnnu komma till rätta. Kommer ded Dig till pas, så
animera våre bundzförvanter och förvissa dem, at vij intet haffva remitterat
aff vårt iffver till ded gemene besthe, och för denne orsaken skuldh i rettan
tidh nogsampt medh dem cooperere skulle. Kan Tu och Salvius holla trac-
taten gåendhe uthan mediator, så veet K. Maj:ts intention alt vara en. Vill
ded intet gåå, så holt doch verkedt in terminis tractandi till vijdare beskedh
och sij, at Du kant retirera Dig på Wismar heller Strålsundh, der Du
vijdare ordre skalt bekomma.
|:Jagh råder, att i det brytandet emellan oss och Danmark vij skole sökia att
vara dee förste:|och ded|:inan kort feltmarskalk Horn och Lars Kagg gåå
nu till gräntzen medh armeen in i Skåne:|. Häraff hafver Du at döma ded
ena medh ded andhra. Privata …